Sök:

Sökresultat:

2494 Uppsatser om Ekonomisk jämförelse - Sida 26 av 167

Attityder till arbetslösa -en studie av bakomliggande faktorer

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förĂ€ndrats under perioden 1986-2002. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har pĂ„ attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger pĂ„ statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som anvĂ€nts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna Ă€r dock politiska sympatier.

Det svenska konsumtionsbeteendet-En ekonometrisk analys av den permanenta inkomsthypotesen

Abstract Titel: Det svenska konsumtionsbeteendet ? En ekonometrisk analys av den permanenta inkomsthypotesenTopic/course: NEKK01, Bachelor thesisWriters: Ida Hedlund, Anna Persdotter Supervisor: Fredrik NG Andersson Keywords: Permanent income hypothesis, Milton Friedman, Consumption smoothing, Sweden Purpose: The purpose of this thesis is to examine whether the permanent income hypothesis can be applied on the consumption pattern of Sweden during the time period 1950-2006. Method: To do the observation an econometric regression analysis has been made. The variables tested are consumption, real GDP, stock- and real estate market prices. In the model three different time periods have been investigated to facilitate the origin of different patterns.

Resultatenheter inom landstinget: en fallstudie av tre
kliniker inom folktandvÄrden

Under de senaste Ärtiondena har allt större effektiviseringskrav stÀllts pÄ den offentliga hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Som en följd av detta har ett antal olika ekonomiska styrmodeller införts inom denna sektor, bland annat resultatenheter. Ekonomisk styrning av hÀlso- och sjukvÄrden Àr emellertid förknippad med ett antal specifika problem. Dessa problem innefattar bland annat verksamhetens icke vinstsyftande och tjÀnsteproducerande karaktÀr. Vidare föreligger svÄrigheter och potentiella konfliktsituationer med anledning av arbetskraftens professionella karaktÀr.

Migration och arbetsmarknadsintegration - den tyska Äterföreningen

Title: Migration and Labor Market Integration ? the German Reunification Since the German reunification former East Germany has been struggling with rising unemployment numbers and extensive emigration. The East German LĂ€nder are still well behind the West German and even though Germany unquestionably is united politically the old border divides the economy ? and the labor market ? in two. This thesis aims to describe the reunification process of the East German and the West German labor markets, and in particular the role of migration in this process.

Medierapportering av Israel- Palestina konflikten : En inneha?llsanalys av vad som rapporterats i Dagens Nyheter och The New York Times sommaren 2014.

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Vad driver priset pÄ begravningstjÀnster?

Denna uppsats har som syfte att statistiskt undersöka vilka variabler som har mest inflytande pÄ prisbildningen pÄ marknaden för begravningstjÀnster utifrÄn tvÄ spelteoretiska konkurrensmodeller dÀr företagen konkurrerar i kvantitet.Sammanfattningsvis kan priset pÄ en begravningstjÀnst i en kommun till viss del beskrivas utifrÄn modeller för kvantitetskonkurrens dÀr priset delvis drivs av invÄnarnas betalningsvilja (medelförvÀrvsinkomst) dels av om marknadsledaren (Fonus) Àr etablerad i kommunen. I de fall marknadsledaren Àr etablerad i kommunen tycks priset pÄ en begravningstjÀnst stiga upp till marknadsledarens prisnivÄ. Variabler vars inflytande inte statistiskt kunnat sÀkerstÀllas pÄ grund av ett alltför litet urval av empirisk data Àr de frÄn antalet begravningsbyrÄer (konkurrenter) och antalet invÄnare per kvadratkilometer (marginalkostnad) i kommunen. Detta presenterade resultat gÀller inte för storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö..

En studie av sÀsongs- och branschanomalier pÄ den svenska aktiemarknaden

Purpose: The purpose of this study has been to investigate whether Frennberg & Hanssons earlier study of anomalies still are correct, and if these are valid for certain sectors. Methodology: In an effort to find seasonal patterns on the Swedish exchange market, we have used the average daily returns. By using these patterns we have created investment strategies which have then been tested over a 10 year period. We also used t-tests to verify our results. Conclusions: We have been able to prove a change in the seasonal patterns that Frennberg & Hansson presented in their study.

Information och kommunikation inom ett företag, under en stor ekonomisk förÀndring

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

SeniorlÄn - En möjlighet till frihet och egna val? : En kvalitativ fallstudie av Àldres erfarenheter och upplevelser av seniorlÄn

VÄren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de Àldre som tagit bankens seniorlÄn. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frÄgestÀllningen, varför syftet med denna uppsats varit att fÄ en ingÄende förstÄelse om seniorlÄntagarens tankegÄngar om seniorlÄnet ? sÄvÀl inför som efter skuldsÀttningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats pÄ djupintervjuer och teorierna har utgÄtt frÄn empowerment, identitet och mÀnniskans ekonomiska handlande i det senmoderna samhÀllet.Resultatet av undersökningen visar att seniorlÄnet ger den Àldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, sjÀlvstÀndighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt rÄder en ambivalens hos en del av de Àldre som menar att lÄnet egentligen inte betytt nÄgot för individens vardag Àvensom uppstÄr en upplevelse av en ekonomisk otrygghet nÀr bankens redovisningssÀtt av seniorlÄnet uppfattas som ofullstÀndig.

IckelinjÀr kurspÄverkan vid kreditbetygsÀndring

Att bedöma och betygssÀtta företags kreditvÀrdighet Àr en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande nÀr t ex lÄnevillkor behandlas. Detta stÀller höga krav pÄ kreditvÀrderingsföretagens förmÄga att leverera korrekta analyser. SÄvÀl lÄngivare som investerare reagerar pÄ ett Àndrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter pÄ det företag som betygssÀtts. KreditvÀrderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillrÀckligt snabbt pÄ ny information.

Röster om HR - en diskursanalys av HR:s identitetskonstruktion

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Hinder för barnplaner under ekonomisk osÀkerhet? : En kvantitativ studie om hur arbetsförhÄllanden pÄverkar kvinnors barnintentioner i fyra europeiska lÀnder

Den hÀr uppsatsen undersöker pÄ vilket sÀtt ekonomiska faktorer som anstÀllningskontrakt och arbetslöshet pÄverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre Är. MÄnga tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osÀkerhet och fertilitet, men desto fÀrre har koncentrerat sig pÄ att titta pÄ sambandet mellan anstÀllningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras pÄ tvÀrsnittsdata frÄn European Social Survey, som samlades in Är 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom Ären samt mellan kvinnor som Àr barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras frÄn analyserna Àr att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation Är 2004, var mindre benÀgna att planera för att skaffa barn inom tre Är Àn kvinnor som hade fast anstÀllning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istÀllet egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn Àn de med fast anstÀllning.

Information och kommunikation inom ett företag, under en stor ekonomisk förÀndring

I uppsatsen redogörs för hur information och kommunikation utformas och förmedlas i ett företag under en stor ekonomisk förÀndring. Syftet med forskningen Àr att undersöka hur information och kommunikation kan fungera mellan strategisk, taktisk och operativ nivÄ för att nÄ fram med budskapet och för att processen ska bli sÄ effektiv som möjligt. Syftet behandlar Àven kommunikationsmediets pÄverkan. Kommunikation Àr en komplicerad process dÀr brister ofta förekommer, detta kan leda till att budskapet uppfattas felaktigt och syftet med processen uteblir. I val av medie Àr det dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till sÀndare, mottagare och meddelandets situation.

Priset pÄ den svenska elmarknaden 1996-2002

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad som har pÄverkat spotpriset pÄ el i Sverige mellan Ären 1996 och 2002. För att besvara syftet har de variabler som pÄverkar utbudet respektive efterfrÄgan, och dÀrmed ocksÄ spotpriset pÄ el, identifierats med hjÀlp av traditionell ekonomisk teori. DÀrefter har en modell utformats och lösts med hjÀlp av Two-Stage Least Square metoden. De inkluderade variablerna i modellen Àr disponibel inkomst, pris pÄ olja, teknologisk utveckling, kapacitet samt importerad kvantitet el. Förklaringsgraden pÄ regressionen blev cirka 82 procent vilket tyder pÄ att det kan finnas variabler som pÄverkar spotpriset pÄ el som utelÀmnats frÄn modellen.

Diskriminerande Offentlig Upphandling och den Inre Marknaden

Diskriminerande offentlig upphandling har lÀnge utgjort ett problem inom EU nÄgot man försökt ÄtgÀrda genom fullbordandet av den inre marknaden i början pÄ 1990-talet. Detta icke-tariffÀra handelshinder kan jÀmföras med en subvention och innebÀr högre inhemska priser och minskad import och dÀrmed snedvridningar pÄ marknaden. De förvÀntade effekterna av liberalisering av marknaden för offentlig upphandling Àr dÀrför att priserna ska sjunka och handeln mellan medlemslÀnderna öka. Denna studie har som syfte att undersöka just vilka effekter den inre marknaden har haft pÄ den offentliga upphandlingen inom EU. Rapporten presenterar förÀndringar som kan skönjas i handel, importandelen i den offentliga sektorn och priser drygt 10 Är efter den inre marknadens skapande och faststÀller att den inre marknaden till viss del har medfört att marknaden för offentlig upphandling blivit mer öppen, att offentlig upphandling nu till större del sker över nationsgrÀnserna.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->