Sättet på vilket individer interagerar på marknader det vill säga hur utbyte går till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan människor underlättar för samarbete och beror dels på hur människor upplever den samhälleliga kontexten. Kontexten består av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur värderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhälle. Olika typer av samhällsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stängda, får effekt för hur människor upplever sin omgivning och handlar därefter. Fritt samarbete gör människor benägna att bete sig på ett relationsmässigt bra sätt vilket skapar förtroende, då relationsnätverk blir centralt för individer på marknader.

Syftet med denna uppsats är att ytreda huruvida det existerar en semestereffekt på den svenska aktiemarknaden. Författarna har studerat Stockholmsbörsen via Affärsvärldens generalindex med perioden 1990-2005 som grund. Via en referensperiod har det påvisats att denna effekt tycks ha uppkommit under de senaste 20 åren. Anledningarna till detta tros främst bero på ett tilltagande intresse för aktiehandel och den påtagligt förbättrade infrastrukturen kring denna..

Inom demokratiforskningen har forskare länge pekat på ekonomisk utvecklingspositiva effekter i demokratiprocesser. Dock finns ett antal länder som avvikerfrån den modellen, exempelvis Singapore. Landet har gått från utvecklingsland tillmodernt industriland på 50 år, dock ges inte befolkningen grundläggande fri- ochrättigheter såsom yttrandefrihet.Utifrån teorin att det med ekonomisk utveckling i regel följer demokratisering,har vi i denna studie arbetat med Singapore som avvikande fall. Vi använderSingapore i en komparation med Sydkorea och Taiwan då dessa haft liknandeekonomisk utveckling och är belägna i samma region, men vars politiska utgångvarit en annan. Vi har funnit faktorer som etnisk sammansättning, förhållande tillandra länder i regionen, samt den unika politiska process som präglat landet harhaft en avgörande roll för den politiska utgången i Singapore..

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, så som idrottsförbund ellerskolor, är verksamheter som karaktäriseras av resursmässig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,så som att ha äganderätt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrån studier och teorierföreslås att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om en ekonomisk reglering, på en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förändrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie där vi med hjälp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bästa fotbollsklubbar för att ta reda på hur deraskostnadseffektivitet har påverkats av regleringen. Att mäta kostnadseffektivitet gjordevi genom att använda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie påvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett någon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sämre på att vara effektiva med sina resurser.

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker..

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelfilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Elever i den svenska grundskolan ska enligt 1994 års läroplan inhämta ?kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia?. För att skolorna ska kunna fullfölja detta uppdrag krävs det att läroböckerna tar upp frågor om den samiska kulturen och samernas levnadsförhållanden på ett korrekt och mångsidigt sätt. En granskning gjord av Statens Institut för Läromedel (SIL) 1990 beträffande hur de samiska förhållandena behandlas i läromedel i de samhällsorienterande ämnena visade på stora brister ? samerna var i stort sätt osynliga i dessa läroböcker.

I denna uppsats studeras hur afrikanska länders ekonomiska tillväxt påverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemställningen har en tvärsnittsstudie utförts med hjälp av en regressionsanalys. Datamaterialet som används är sekundärdata som inhämtats från Världsbanken. Den beroende variabeln som undersöks är genomsnittlig tillväxt i reell BNP per capita mellan år 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Hållbar utveckling och globalisering börjar bli alltmer betydelsefullt för företagen med tanke på den dramatiska ökningen av konsumtionen. Förbrukningen av fossilt bränsle är en betydande faktor som har lett till konsumtionsutvecklingen och resurs överutnyttjande. Sveriges siktar på att ha fossilfria transporter till år 2030, vilket sätter en stor press på företagen när det gäller produktion, tillverkning, forskning och utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, samt hur ett företag som Scania kan växa ekonomiskt och fortsätta arbeta hållbart. Studien baseras på kvalitativ metod som innebär närhet till källan forskaren hämtar information ifrån, för att få djupare förståelse av komplexiteten i problemet som undersöks.

BAKGRUND: Allmänheten är medveten om att historia är ett viktigt ämne för förståelsenför samtiden och för att kunna tolka dåtiden. Historia hjälper människor att få en föreställningom demokratins värld, uppfattning och förståelse för andra människors kulturarv samt hjälpermänniskan att skapa sin identitet. Det har i årtionden debatterats om historieämnets existensoch omfattning i skolans värld av såväl historielärare, historiker, politiker som massmedia.Det är på grund av detta vi vill undersöka vad elever tycker om ämnet.SYFTE: Syftet med vår studie är att undersöka i hur stor utsträckning elever är intresseradeav historieämnet i årskurs fem. Vi vill ta reda på vad elever är intresserade av i historieämnetsamt vilka pedagogiska metoder i undervisningen som medför ett ökat intresse hos elever.METOD:Vi har genom en kvantitativ studie delat ut frågeformulär till elever i årskurs fem på tvåskolor i västra Sverige. Utifrån bakgrund, teoretisk utgångspunkt och insamlad empiri har visedan bearbetat och analyserat elevers historieintresse med hjälp av SPSS (Statistical Packageof Social Science) version 17.RESULTAT:I vår studie kom vi fram till att elever är intresserade av hur människorna levde förr i tiden,andra länders historia och lokalhistoria.

Syfte: Uppsatsens syfte är att studera hanterandet av mål för god ekonomisk hushållning i kommunen och dess påverkan på den kommunala revisionen, för att analysera fenomenets roll i styrningen av kommunen. Metod: I enlighet med målet att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med en deskriptiv ansats. Uppsatsens primärdata har införskaffats genom nio intervjuer av ekonomichefer, politiker och förtroendevalda revisorer i Helsingborgs, Kävlinge och Osby kommun. Vi har även genomfört fyra intervjuer med sakkunniga biträden. Sekundärdata har samlats in i form av kommunala finansiella dokument.

Uppsatsen undersöker huruvida den sociala turismen har ökat eller minskat i Sverige sedan utvidgningen av EU, med fokus på utvidgningen år 2004. Samordningen av de europeiska medlemsstaterna och deras respektive socialförsäkringssystem innebär att individer som rör sig inom EU inte ska förlora sin sociala trygghet. Undersökningar visar dock på att intresset för de svenska socialförsäkringarna inte är så stort som befarat..

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ?färglägga? med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram.