De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Purpose The purpose of our study was to investigate the changing nature of volatility during the last 80 years. Like in an American study, we tried to find some trends in the risk of stocks and bonds that would have an impact on the balance of a portfolio of stocks and bonds. At the same time we investigated the influence of inflation on the choice of portfolio. Methods We have used standard statistic tools and formulas to obtain our results. In most cases it was a matter of calculating average and standard deviation.

The purpose of the study is to contribute knowledge about the representation of fiction authors who have written in languages other than Swedish in educational school books within the Swedish subject. This is done in relation to the school's promotion of cultural diversity, a globalized world and to the Swedish curriculum. The study is a combination of a qualitative and a quantitative analysis that takes its starting point in six educational books for the courses Swedish 1 and 2. The analysis shows that all study materials include a broad representation of authorships from Europe and the USA. The selection of authors from other parts of the world is, however, limited.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasielÀrare inom Àmnet matematik förhÄller sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Det syftar ocksÄ till att undersöka i vilken omfattning omrÄdet hÄllbar utveckling behandlas i Àmneslitteraturen. Förhoppningen har varit att hÀrigenom fÄ en bild av hur matematikÀmnet kan vara en del i arbetet för hÄllbar utveckling. Metoden jag har anvÀnt mig av i min undersökning innefattar en kvalitativ intervjustudie med ett antal gymnasielÀrare i matematik dÀr undervisning om hÄllbar utveckling behandlas. Dessutom har jag gjort en kvantitativ litteraturstudie dÀr jag undersöker ett representativt lÀromedel för gymnasieskolans matematik och kartlÀgger förekomsten av innehÄll som behandlar hÄllbar utveckling.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rÄdgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill sÀga huruvida konsument-skyddet kommer att stÀrkas pÄ den finansiella marknaden. Uppsatsen avser Àven att undersöka om denna eventuella förstÀrkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet pÄ den finansiella marknaden. Analysen visar pÄ att lagen uppfyller sitt syfte genom att rÄdgivarens ansvar för brister i rÄdgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rÄdgivaren incitament att verkapÄ ett sÀtt som gynnar konsumenten och i förlÀngningen ocksÄ effektiviteten pÄ den finansiella marknaden med en starkare samhÀllsekonomi som följd..

Den hÀr studien kommer belysa om kulturjournalistiken i tre svenska dagstidningar har förÀndrats till följd av deras digitala publicering och i sÄ fall hur. Denna utveckling bör ses i en större kontext med en utmanande ekonomisk situation för dagspressen, fÀrre prenumeranter och dÀrför Àven vikande annonsintÀkter, utöver ökad konkurrens frÄn Internet, sociala medier och webbtidningar. Webbpublicering har gjort det möjligt att stÀndigt mÀta hur lÀsare tar till sig artiklar, om texter blir klickade och om de blir lÀsta. Genom kvalitativa intervjuer med tre kulturredaktörer pÄ tre olika dagstidningar kommer denna studie belysa kulturredaktörens publicistiska stÀllningstaganden. Analysen tar upp en rad frÄgestÀllningar som gÀller det journalistiska innehÄllet, sprÄk, typ av textgenres som publiceras, sÀtt att skriva, förhÄllningssÀtt hos kulturredaktören samt olika sÀtt att arbeta journalistiskt, och undersöker om det var nÄgot av detta som framstÄr som en extra tydlig utveckling i relation till digital publicering.

In May 2004 eight former communist countries (EU-8) with close historical trade ties to Russia joined the European Union. According to integration theory, we expect that Russia ? a so called third country ? in some cases may suffer from trade diversion due to this. This thesis focuses on the possible effects on Russian trade resulting from the 2004 eastern enlargement of the European Union. It aims to find out whether any evidence of trade diversion can be found.

Detta Àr ett examensarbete utfört pÄ Intergraze i Linköping. Intergraze Àr en fabrik som frÀmst tillverkar produkter för kroppsvÄrd. Syftet har varit att utreda faktorer, frÀmst orderstorlekar, som kan utgöra en mer ekonomisk produktion vid enheten. Studien berör dock hela Hardfordkoncernen, till vilken Intergraze Àr en producerande enhet.Studien har genomförts med tvÄ metoder, genom klassisk produktionsekonomi, samt genom simulering av produktionen. DÀrför Àr nulÀgesbeskrivningen, den teoretiska referensramen samt resultaten uppdelade i tvÄ delar, en för respektive studie.I första hand berör del 1 (produktionsekonomi) hela koncernen, medan del 2 (simulering) har för avsikt att ge en förstÄelse och vara ett verktyg i första hand till Intergraze.

Uppsatsen undersöker hur utbud stÀmmer överens med efterfrÄgan pÄ högutbildad arbetskraft pÄ den svenska arbetsmarknaden. DÀrefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott pÄ högutbildade, trots en överensstÀmmelse mellan utbud och efterfrÄgan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lÀgre utbildade grupper samt sÀnkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i Äldersgrupperna 25-44 Är respektive 45-64 Är visar det sig att överutbuds-tendenserna frÀmst Äterfinns bland de yngre.

?En stad för alla? Àr ett vÀlanvÀnt begrepp idag. Dock kan man frÄga sig vad en stad för alla egentligen innebÀr. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ boendefrÄgan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar pÄ exempel ifrÄn Sverige.

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning av goodwillposten som kan förklaras av innovationsförmÄgan i svenska börsnoterade företag.Inledning: Goodwill Àr en immateriell tillgÄng och uppstÄr i samband med företagsförvÀrv. PÄ senare Är har posten fÄtt en stor betydelse och den ger Àven ett uttryck för framtida ekonomiska fördelar. Goodwill Àr svÄrdefinierat eftersom att posten exempelvis kan innehÄlla kundrelationer, varumÀrken, bra rykte etc. I dagslÀget Àr innovation en viktig faktor för företag och har stor betydelse för ekonomisk tillvÀxt. Företagens innovationsförmÄga borde dÀrför ha en pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrde.Metod: I denna studie har en kvantitativ undersökning gjorts.

Globalt sett Àr Sverige ett föregÄngsland inom informationsteknologi. SÄvÀl nationell som internationell statistik visar pÄ vÀxande bredbandstillgÄng och alltmer frekvent anvÀndning av tjÀnster pÄ Internet. SÄdana siffror utgÄr emellertid ofta frÄn ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlÀgger faktisk tillgÄng till bredband i Sverige, samt utvÀrderar dess implikationer för fortsatt utveckling av InternetanvÀndningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet.Datastudien innefattar de trÄdbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trÄdlösa tekniker, sÄ kallat mobilt bredband.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur barn synliggörs vid handlÀggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillÀmpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir nÄgon förÀndring i synliggörandet av barnen nÀr en ekonomisk kris drabbar samhÀllet. För att belysa dessa frÄgor har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga pÄ fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i VÀstsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angÄende hur handlÀggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandlÀggningen.Det material som skapades vid intervjutillfÀllena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handlÀggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten frÄn intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gÄ tillvÀga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgÄr Àven i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att pÄverka hur barnen ska synliggöras, men de anvÀnder denna makt pÄ lite olika sÀtt.