Den hÀr uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen Àr en av de branscher dÀr ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utstrÀckning.Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka ÄtgÀrder som vidtagits för att bekÀmpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter ÄtgÀrderna fÄtt.Uppsatsen baseras pÄ en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestÄende av respondenter frÄn restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgrÀnsning har gjorts till restauranger i KarlstadsomrÄdet.Uppsatsens fokus har lagts pÄ införandet av krav pÄ personalliggare, vilket gÀller sedan den 1 januari 2007 samt krav pÄ certifierat kassaregister, som gÀller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks nÀrmre och diskussion runt deras tÀnkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det Àr svÄrt att berÀkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.

Titel:?Vi vill ha kostnadsreducering!? ? En studie kring kundvĂ€rde inom en ekonomisk föreningÄmne/kurs: Företagsekonomi III ? Marknadsföring, inklusive examensarbete, 30 hp.Författare Emmelie Nilsson och Sandra JohanssonHandledare:Niklas ÅkermanExaminator:Christine TidĂ„senNyckelord:Dubbelriktade kundrelationer, nĂ€tverk, relationer, kundvĂ€rde, vĂ€rdeskapande, fokusgrupper, B2B, konkurrensfördelFrĂ„gestĂ€llning:Vad karaktĂ€riserar kundvĂ€rde i en B2B-relation, dĂ„ leverantören Ă€r en ekonomisk förening, som Ă€gs av sina kunder?Syfte:Syftet var att skapa förstĂ„else kring hur en ekonomisk förening, med bĂ„de enkelriktade och dubbelriktade kundrelationer, kan stĂ€rka sin position pĂ„ marknaden genom att öka det kundupplevda vĂ€rdet.Delsyftet var att skapa en förstĂ„else för hur vĂ€rdet skiljer sig beroende pĂ„ om:1) Kunden enbart har rollen som köpare gentemot leverantören.2) Kunden har bĂ„de rollen som köpare och sĂ€ljare gentemot leverantören.Teori:Den teoretiska referensramen grundar sig pĂ„ teorier kring Ă€mnena nĂ€tverk, relationer, kundvĂ€rde och vĂ€rdeskapande.Metod:I studien har vi valt en kvalitativ ansats dĂ€r 24 deltagare har diskuterat i fyra olika geografiskt genomförda fokusgrupper. Vi har Ă€ven utfört öppna diskussioner med Kalmar LantmĂ€ns försĂ€ljningsansvarig samt produktansvarig.Slutsats:Som vĂ„r slutsats skapade vi vĂ„r egen modell för upplevt kundvĂ€rde som bestĂ„r av tvĂ„ lager, ett flertal faktorer och kostnadsreduceringar. Dessa pĂ„verkas i sin tur av det vi kom att kalla för vi-vĂ€rdet, som Ă€r en kĂ€nsla som uppkommer speciellt i och med den ekonomiska föreningen. De kunder som ocksĂ„ Ă€r leverantörer upplever kundvĂ€rdet pĂ„ liknande sĂ€tt men tillĂ€ggs ytterligare en faktor som behandlar denna situation..

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.

Uppsatsen fokuserar pÄ hur begreppet hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i SamhÀllskunskap A. Syftet med min undersökning Àr att studera hur hÄllbar utveckling behandlas i samhÀllsböckerna i kurs A och jÀmföra om det finns en diskrepans med kursmÄlen och hur detta förhÄllande har förÀndrats över tid. Som metod har jag valt att göra en lÀromedelsanalys dÀr jag utifrÄn en egen operationalisering av begreppet hÄllbar utveckling undersöker hur lÀrobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hÄllbar utveckling inte har nÄgon central roll i lÀroböckerna och att vÀldigt lite har förÀndrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hÀvda att det finns en diskrepans mellan lÀroböckerna och kursmÄlen, i synnerhet nÀr det gÀller dagens kursmÄl och de senaste lÀroböckerna..

Mitt syfte med den hÀr studien Àr att beskriva och ge en förstÄelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhÄller sig till begreppet hÄllbar utveckling och vad det innebÀr för arbetet i barngruppen. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollÀrarna har stora kunskapsskillnader vad gÀller hÄllbar utveckling, Àven intresse och engagemang varierar bland förskollÀrarna. HÄllbar utveckling och lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp som förskollÀrarna tolkar och förstÄr pÄ olika sÀtt.

Den hÀr uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta nÀrmare pÄ de förvÀntningar som IMF hade pÄ den indonesiska staten och jÀmföra dessa med den faktiska utgÄngen. Den kvantitativa analysen baserar sig pÄ den monetÀra betalningsbalansteorin. Genom att observera förÀndringar i den inhemska kreditexpansionen mÀts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller Ätstramande. SÄvÀl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om spekulationer före delÄrsrapport pÄverkas av börshumöret och sÄledes genererar abnormal avkastning i samband med att rapporten levereras. Teori HÀr presenteras teroin om den effektiva marknadshypotesen men det ges Àven en översikt av Àmnet behavioral finance idag och dess utveckling och intÄg pÄ den ekonomiska arenan. Metod Undersökningen har gjorts pÄ de bolag som Àr noterade pÄ a-listan mest omsatta utifrÄn riktlinjerna för en Event Study. Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form. Analys Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om svenska fondförvaltare har förmÄgan att prognostisera aktiemarknadens framtida rörelser samt utvÀrdera vilken betydelse tidsperioden för avkastningsdata har i en sÄdan undersökning. En empirisk analys av 30 Sverigefonder med tvÄ statistiska modeller med dagliga och mÄnatliga avkastningsdata ger dock inga stöd till att svenska fondförvaltare som grupp har denna förmÄga. FrÄn analysen visas det Àven att valet av statistisk modell och tidsperiod för dataobservationerna pÄverkar resultatet. För den svenska marknaden ger mÄnatlig data mer trovÀrdiga resultat Àn daglig data, vilket avviker frÄn tidigare amerikanska studier..

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet frÄn miljö undervisning till hÄllbar utveckling har skett, och hur vÀl kÀnt begreppet hÄllbar utveckling Àr hos lÀrarna. Syftet med undersökningen Àr ocksÄ att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i vÄra styrdokument rörande hÄllbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lÀrare och tvÄ med rektorer frÄn skolor pÄ mindre tÀtorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lÀrare vi intervjuat inte har nÄgon djupare kunskap om begreppet hÄllbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har frÀmst ett miljöperspektiv. De metoder som anvÀnds i den undervisning som sker har frÀmst en tematisk profil..

En hÄllbar utveckling bestÄr av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jÀmstÀlldhet, jÀmlikhet och trafiksÀkerhet, minskad klimatpÄverkan och ett systemet som utvecklas pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik Àr en metod som flera kommuner och stÀder har provat för att nÄ mÄlet om en hÄllbar utveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera resultaten av olika sÄdana projekt och hitta vilka framgÄngsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervÀgande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.

SamhÀllets resurser Àr begrÀnsade och en prioritering av olika verksamheter nödvÀndig. Cost-utility-analysen Àr en typ av ekonomisk utvÀrdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hÀlsocenter pÄ individer dÀr traditionell behandling inte haft önskvÀrd effekt pÄ blodtrycket. Det sÀnkta blodtryck deltagarna pÄ internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjÀrtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar bÄde till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever lÀngre nÀr riskerna minskar.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.