Denna uppsats undersöker om tjÀnstesektorns storlek har nÄgon effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt. Data för 92 lÀnder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgÄende att effekten Àr negativ, dock med frÄnvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat Àr i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillvÀxt Àr svÄrt att uppnÄ i tjÀnsteproduktion. Vidare sÀger teorin att den ekonomiska tillvÀxten blir lÀgre i lÀnder med stor tjÀnstesektor eftersom lÄngsiktig tillvÀxt per capita ytterst beror pÄ produktivitetstillvÀxt.

This bachelor thesis examines the relation between countries? degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations.

Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.

Denna uppsats utreder för ett urval av 80 lÀnder hypotesen att inkomstojÀmlikhet mÀtt i ginikoefficienten har en negativ pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt mÀtt i BNP/capita. UtgÄngspunkten Àr att finna stöd för tidigare forskning pÄ inkomstojÀmlikhetens pÄverkan pÄ tillvÀxten. Den empiriska undersökningen görs med linjÀr regressionsanalys i fyra modeller dÀr tillvÀxt Àr den beroende variabeln, ginikoefficienten den oberoende samt ett antal kontrollvariabler för initial BNP-nivÄ, demokrati, utbildning, handel, livslÀngd, rÀttssÀkerhet och korruptionskontroll. Resultaten visar ett signifikant, men svagt, negativt samband mellan tillvÀxt och ojÀmlikhet. Dock lider modellerna av möjliga problem med endogenitet samt multikollinearitet.

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling vÀsentligen skilt sig Ät. Trots att de bÄda lÀnderna delar mÄnga egenskaper och förutsÀttningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsÀttningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhÀllet, det politiska samhÀllet, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet Àr sÄledes att genom en komparativ fÄfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistÄnd och konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. SÀrskild fokus har legat pÄ EU:s omfattande bistÄndsprogram i de bÄda lÀnderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrÄn denna metodologi analysera de bÄda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrÄn hur externa aktörer har anvÀnt sig av bistÄnd och politisk konditionalitet i sin bistÄndspolitik. Dock existerar Àven andra viktiga förklaringsfaktorer, frÀmst i Uganda, dÀr den komplicerade etniska sammansÀttningen och ekonomisk snedfördelning försvÄrat en vidare demokratisering av landet..

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstÄr den verksamhet pedagogerna pÄ en förskola erbjuder inom hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd pÄ en förskola med profileringen grön flagg. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hÄllbar utveckling. I viss mÄn kan de Àven redogöra faktakunskaper. De har dock svÄrt att förklara orsaker och samband.

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

Med anledning av att Sida, och sÄlunda Sverige, utformat en ny bistÄndsstrategi i Sri Lanka, vilken i mÄnga avseende strider mot dess föregÄngare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin prÀglas av en ÄtergÄng till ett kapitalfundamentalistiskt synsÀtt dÀr den ekonomiska sektorn sÀtts i fokus, vilket markant frÄnskiljer sig sin föregÄngare som snarare sÄg till utbildningsomrÄdet och missgynnade grupper pÄ landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. DÀrefter analyseras strategin med utgÄngspunkt i den svenska bistÄndspolitiken som genom bistÄndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och dÀr svenskt bistÄnd idag agerar utifrÄn en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella bistÄndskontexten gentemot Sri Lanka, dÀr en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora bistÄndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Forskningen om ekonomisk tillvÀxt och ekonomistyrning Àr omfattande men fokuserar oftast pÄ dessa omrÄden separat. I denna studie undersöks dÀrför hur gasellföretag styr mot tillvÀxt samt vilken effekt ekonomistyrning har pÄ de olika tillvÀxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning av kvantitativ karaktÀr dÀr 150 företag som fÄtt utmÀrkelsen gasellföretag mellan Är 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt sÀte i Sverige och Àr representerade i fler Àn 30 branscher. Syftet med studien var att kartlÀgga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillvÀxt.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

I denna uppsats har förhÄllandet mellan statligt kapital, humankapital och ekonomisktillvÀxt undersökts genom en utvidgning av Lucas modellen. I utvidgningen specificeras hur statligt kapital har en positiv effekt i teknologin för utbildning och en negativ effekt i teknologin för privat produktion. Utvidgningen sker genom att staten fördelar sitt kapital mellan offentlig konsumtion i produktionssektorn och investeringar i utbildningssektorn. Produktionsteknologierna antas sedan bero pÄ kvoten mellan genomsnittligt humankapital och andelen statligt kapital i respektive sektor..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.