Sök:

Sökresultat:

2379 Uppsatser om Ekonomisk förlust - Sida 64 av 159

Kommunikativ ekonomistyrning och effektivitet

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anstÀllda under förutsÀttning att den kan förstÄs och Àr relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller pÄ annat sÀtt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekrÀfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet Àr att undersöka om sÀttet att förmedla den information som kommer frÄn ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, kan tÀnkas pÄverka förstÄelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vÄr studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, dÀr faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

PrissÀttning pÄ elmarknaden: Àr marginalkostnadsprissÀttning det enda alternativet?

Det finns ett missnöje bland mÄnga svenska energikonsumenter över ökningen av priset pÄ energi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser en förÀndring av prissÀttningsmetoden, frÄn marginalkostnadsprissÀttning till genomsnittskostnadsprissÀttning, fÄr för vÀlfÀrdsfördelningen mellan elmarknadens producenter och konsumenter. Enligt ekonomisk teori maximeras marknadens totala överskott med det pris som etableras pÄ en fri marknad i jÀmvikten mellan efterfrÄgan och utbud. Om vÀlfÀrd definieras i termer av effektivitet, Àr dagens form av prissÀttning det bÀsta alternativet. Med hjÀlp av ett subjektivt rÀttviseperspektiv kan dock argument resas för att istÀllet ha som mÄlsÀttning att maximera konsumentöverskottet, och dÄ kan genomsnittskostnadsbaserad prissÀttning vara en möjlig lösning.

Genus ur ett intersektionellt perspektiv : en granskning av lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.

Kvinnor, klimatförÀndringar och sÄrbarhet

Den afrikanska kontinenten berÀknas att drabbas mer Àn nÄgon annan region av klimat-förÀndringarnas direkta effekter. Samtidigt Àr anpassningsmöjligheterna hÀr begrÀnsade och ekonomin sÀrskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sÄrbarhet Àr relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av vÀrldens fattiga befolkningar. SÄrbarhet inför ett förÀndrat klimat grundas dock inte enbart pÄ ekonomiska och finansiella tillgÄngar.

Ökad mĂ„luppfyllelse i matematiken- Hur gör vi?

Alla mĂ€nniskor behöver kunskaper i matematik. AnmĂ€rkningsvĂ€rt Ă€r dock att mĂ„nga elever inte nĂ„r betyget G i skolĂ„r nio. I denna undersökning lyfts Ă„sikter frĂ„n lĂ€rare, skolledare och elever om hur vi ska arbeta för att nĂ„ högre mĂ„luppfyllelse i matematiken i skolĂ„r nio. Även skolledarnas och lĂ€rarnas Ă„sikter om hur ekonomin pĂ„verkar detta arbete undersöks. Metoden som anvĂ€nts i studien Ă€r en kvalitativ undersökning i form av en enkĂ€t med öppna frĂ„gor.

Grönstruktur och inglasade uterum : förtÀtningselement i den hÄllbara staden

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vÄrterminen 2010. Uppsatsen behandlar hÄllbar stadsutveckling med fokus pÄ förtÀtning som kommit att bli en vÀlanvÀnd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtÀtning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta Àr utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens vÀrden och roll som förtÀtningselement och föresprÄkar en funktionell tÀthet. Slutligen behandlar studien förtÀtning inom de Àldre bostadsomrÄdena GÄrdsten och JÀrnbrott i Göteborg.

Att analysera kundrelationer : en studie av Hendryx Skis Industries

Att vÄrda sina relationer har för företag blivit betydligt viktigare och mer tid har lagts pÄ utvecklandet av relationsmarknadsföring. Hur dessa relationer skapas och vad som gör att de utvecklas och bibehÄlls har dessutom varit i forskarnas blickfÄng. I dagens forskning Ätskiljs relationer mellan företag samt relationer mellan företag och konsumenter.Syftet med denna uppsats Àr att, genom att studera och analysera Hendryx Skis Industries konsumentrelationer, undersöka huruvida Holmlunds relationsmodell, som utvecklats för att studera relationer mellan företag, Àven Àr tillÀmpbar för att undersöka relationer mellan företag och konsumenter.Med skidföretaget Hendryx Skis Industries som fallstudie analyserades det insamlade materialet med hjÀlp av tre dimensioner; en teknisk, en social och en ekonomisk. Tydligt kan sÀgas att den tekniska och sociala dimensionen kan identifieras som viktiga och vÀl fungerande mÀtinstrument. DÀremot bör bÀttre anpassade ekonomiska variabler utarbetas för att pÄ bÀsta sÀtt kunna analysera kundrelationer Àven inom denna dimension..

Fördelar och nackdelarmed outsourcing av ekonomisk administration

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Patienters upplevda effekter av akupunktur som en komplementÀr behandling vid cancerrelaterad smÀrta. : En litteraturstudie

VÄld kan vara sjÀlvförvÄllat, interpersonellt eller kollektivt. VÄld i nÀra relationer mot kvinnor förekommer i alla lÀnder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och lÄngvarig ohÀlsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och lÄg sjÀlvkÀnsla.Sjuksköterskan ska enligt rÄdande lagar och riktlinjer ge stöd och hjÀlp för att frÀmja och ÄterstÀlla hÀlsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har dÀrför ett ansvar att uppmÀrksamma och hjÀlpa de vÄldsutsatta kvinnorna.Screening anvÀnds för att i ett tidigt skede upptÀcka individer i riskzonen för ohÀlsa. De screeninginstrument som anvÀnds ska vara valida och reliabla. Mellan Är 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för vÄld i nÀra relationer, dÀremot finns Ànnu ingen ?Gold standard? för att se till att validiteten upprÀtthÄlls.

Livet med grÀnsen : Norsk nÀrvaros pÄverkan pÄ grÀnskommunen Strömstad

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

Livet med grÀnsen : Norsk nÀrvaros pÄverkan pÄ grÀnskommunen Strömstad

GrÀnsers betydelse har bÄde suddats ut och aktualiseras i och med en ökad grad av globalisering och mobilitet. Den svensk-norska grÀnsen har i stora drag legat fast i nÀstan 350 Är och under tiden har kulturella och nationella identiteter skapats. Genom sitt lÀge vid riksgrÀnsen pÄverkas Strömstad av nationella hÀndelser pÄ ett helt annat sÀtt Àn Sverige i stort samtidigt som det Àven finns ett starkt inflytande frÄn en annan stats nationella politik.Syftet med studien har varit att undersöka den norska nÀrvarons pÄverkan pÄ Strömstad ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Det första man ser Àr effekter av ekonomisk art dÄ Strömstad toppar listor för bÄde turism och handel, men i förlÀngningen ser vi Àven en pÄverkan i hur strömstadsborna ser pÄ sig sjÀlva och sin kommun..

VarumÀrkesinriktad positionering : en fallstudie av ICAs&Nordeas etablering i Estland

Bakgrund: Bland annat ett stundande EU-intrÀde och en stark ekonomisk tillvÀxt har bidragit till att Estland utvecklats till att bli en mycket intressant marknad för svenska företag. För att företag ska klara sig lÄngsiktigt i konkurrensen pÄ den estniska marknaden krÀvs en tydlig positionering av dess varumÀrke. ICA och Nordea Àr tvÄ företag med starka varumÀrken pÄ den svenska marknaden, vilka dessutom Àr etablerade pÄ den estniska marknaden. Syfte: Syftet Àr att jÀmföra ICAs respektive Nordeas varumÀrkespositionering i Sverige och Estland för att utröna om det krÀvs en anpassning av denna vid en nyetablering i Estland. AvgrÀnsningar: Vi behandlar enbart respektive fallföretags kÀrnverksamhet.

Revisionspliktens avskaffande : - En kvalitativ studie om pÄverkan pÄ den ekonomiska brottsligheten och Skatteverkets arbete

Problemdiskussion: För 25 Ă„r sedan infördes revisionsplikt i Sverige för samtliga aktiebolag. Idag diskuteras huruvida den lagen ska avskaffas och vilka bolag som ska kunna avsĂ€ga sig revision.Syfte: Författarna vill utreda om en avskaffad revisionsplikt kan leda till en ökning av den ekonomiska brottsligheten, dĂ€rtill hur denna lagförĂ€ndring kan pĂ„verka Skatteverkets arbete att bekĂ€mpa den.Metod: En kvalitativ studie har genomförts. DĂ€r den empiriska datainsamlingen bygger pĂ„ intervjuer med tre regionchefer pĂ„ skattverket. Den övriga datainsamlingen har skett via Internet, litteratur och via databaser vid Örebro universitet.Slutsats: För att den ekonomiska brottsligheten ska öka som en följd av revisionspliktens avskaffande krĂ€vs det att företaget anser att nyttan att frĂ„nsĂ€ga sig revision Ă€r större Ă€n den hjĂ€lp revisorn bistĂ„r med idag. MĂ„nga bedömer att företag i framtiden kommer att anvĂ€nda sig av frivillig revision eftersom deras intressenter kommer att krĂ€va detta..

Rapporterade Sanningar ? En diskursiv granskning av Utrikesdepartementets landrapporter ur ett poststrukturalistiskt perspektiv

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa förestÀllningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?FrÄgestÀllningar - Hur anvÀnds begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i sÄ fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien Àr en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio lÀnder dÀr poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser dÀr islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Airport Gothia : En diskursanalys av Norrköpings Tidningar om en gemensam flygplats i fjÀrde storstadsregionen

Analysen visar pÄ att flygplatsfrÄgan Àr en diskussion som byggs utifrÄn en ekonomisk representation, dÀr olika bilder framtrÀder. Samarbete och tillvÀxt Àr tvÄ tankelinjer i flygplatsfrÄgan. I materialet framtrÀder tankar kring samarbete, bÄde som nÄgot svÄrt att lösa men ocksÄ nödvÀndigt för utveckling och framtid. Den andra framtrÀdande tanken bygger pÄ tillvÀxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken Àr starkt nÀrvarande i bÄde samarbets- och tillvÀxtdiskussionerna, samtidigt framstÄr i analysen en alternativ konkurrensbild vÀxa fram.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->