Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sÀgs uppkomma om regeringen, med hjÀlp av till buds stÄende finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valÄr, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valÄrens expansiva ekonomiska politik som en signal till vÀljarkÄren att regeringen Àr kompetent nog att fortsÀtta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i tvÄ steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet pÄverkas av ekonomiska faktorer.

Foreseeing future changes in economic activity is of up most importance to a wide array of actors. The time lag in the presentation of official GDP statistics means that to somewhat accurately capture a tendency of where the business cycle is heading one need turn to qualitative sentiment indicators such as Purchasing Managers? Index (PMI) and official sentiment indicators for valuable clues. This thesis uses in-sample and out-of-sample methods to evaluate how well PMI and official Business Tendency Surveys (BTS) in Sweden and Denmark fair against the year-on-year growth rate of industrial production. Moreover, various Swedish regional sentiment indicators get examined and a case study of the indicator for the Öresund region is performed.

I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Miljöledningssystems största vinst Àr inte ekonomisk utan den visar sig i form av en effektivare organisation, ökad miljömedvetenhet och engagemang hos ledningen och medarbetarna, besparingar, minimerade risker för framtida problem, bÀttre feed-back pÄ miljöarbetet, större sÀkerhet för att fÀlja lagarna och sÄ vidare. Men kostnaden för införandet och driften av miljöledningssystemet Àr hög..

Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.

En ekonometrisk paneldata modell anvÀndes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende pÄ valet av mÀtmetod. Data baserades pÄ individer som skadats i trafiken och som retrospektivt vÀrderat sin hÀlsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mÀtmetoder anvÀndes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs berÀknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svÄrt skadade/fullt friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmÀtts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).

VÄrt syfte var undersöka förÀndringen av budgeteringens roller i de studerade företagen, samt vilka konkurrerande eller kompletterande styrmedel de anvÀnder sig av. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie, med en deduktiv ansats av tre traditionella tillverkningsföretag. VÄra empiriska studier bygger frÀmst pÄ personliga intervjuer. VÄr teoretiska bakgrund bestÄr av diskussionsunderlag angÄende budgetens för och nackdelar. För att ge en bÀttre bakgrund till vÄr studie har vi Àven valt att ge en översiktlig beskrivning av budgetprocessen och kompletterande styrmedel som prognos och balanced scorecard.

Inledning: MÄnga företag genomför idag nÄgon form av prognos som underlag för deras beslut.Det kan handla om prognoser för hur mycket marknaden kommer att efterfrÄga, hur storakostnader företaget förvÀntas ha eller hur mycket personal som kommer krÀvas.Problemformulering: Hur anvÀnder företag prognoser i sin verksamhet?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och förklara hur prognoser anvÀnds i företag.Metod: Den hÀr studien har byggt pÄ en kvalitativ forskningsstrategi. Arbetets forskningsansatshar varierat mellan en induktiv metod och en deduktiv metod. Uppsatsens empiriska material harinförskaffats genom semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ utvalda företag; Galenica AB och SAABtraining and simulation.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att företag anvÀnder prognoser som grund för attfatta beslut. Prognoser anvÀnds frÀmst som grund för budgetarbetet, men företag upprÀttar Àvenprognoser över andra faktorer som pÄverkar företagets framtid.

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik dÄ hÀnsyn tas till osÀkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras pÄ Taylors teorier kring rÀnteregler som sÀger att centralbanker bör sÀtta rÀntan utifrÄn förÀndringarna i BNP-gapet och inflationen. SÄdana rÀnteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i rÀntan tÀmligen vÀl och har ocksÄ anvÀnts som en referens vid utvÀrderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvÀrderingar Àr att de oftast har anvÀnt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta Àr dock inte helt rÀttvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgÀnglig för beslutsfattare.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av VÀxa Sverige i samarbete med, LRF VÀsterbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stÀrka mjölkföretagen i Norrbotten och VÀsterbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnÄ en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. DÀrför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data frÄn 18 mjölkföretag, belÀgna i VÀsterbotten och Norrbottens lÀn. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanstÀllning samt analys av resultat frÄn data som erhÄllits av en produktionsrÄdgivare och en ekonomirÄdgivare i samband med gÄrdsbesök.

Uppsatsen bestÄr av en fallstudie pÄ avdelningen Ekonomisk statistik inom SCB. Studien har som syfte att undersöka huruvida formell styrningsinformation som produceras inom SCB anvÀnds, och i sÄ fall hur den anvÀnds av aktörer pÄ olika hierarkiska nivÄer. För att kunna uppnÄ syftet har vi intervjuat en avdelningschef samt tvÄ enhets- och produktansvariga. Formell styrningsinformation har i uppsatsen avgrÀnsats till kvalitetsundersökningar, NKI, leverans- och medarbetarenkÀter samt ekonomisk styrningsinformation hÀmtad frÄn datasystemen Prodadm och Visinsight. Sett ur det organisatoriska ledningsperspektivet kan ekonomisystemets funktioner vara att understödja ansvarsstyrning och beslutsfattande i organisationer.

Det förs idag en aktiv debatt kring hur lÄngtgÄende möjligheter upphandlande myndigheter har att ta sociala hÀnsyn i offentliga upphandlingar, med syfte att uppnÄ samhÀlleliga sociala ambitioner. Den offentliga upphandlingens storlek och betydelse pÄ marknaden i stort motiverar en sÄdan diskussion. NÄgot som diskuterats sÀrskilt Àr möjligheten att stÀlla krav pÄ kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor. Uppsatsen Àr Àgnad att utreda och analysera upphandlande myndigheters möjligheter att stÀlla nÀmnda krav i offentliga upphandlingar. UtgÄngspunkt tas i respektive kravs syfte vilket Àr Àgnat att belysa de viktiga skillnader som finns mellan kraven, framförallt vad gÀller ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem som enbart följer ett krav pÄ kollektivavtal.I uppsatsen redogörs för den rÀttsliga ram som omgÀrdar den offentliga upphandlingen pÄ EU-nivÄ och pÄ svensk nationell nivÄ, med fokus pÄ sociala hÀnsyn.

Vid underjordsbrytning sÄsom den i Kiirunavaaragruvan Àr det idag nÀst intill omöjligt att inte lÀmna kvar nÄgot av den bortsprÀngda malmen. I detta examensarbete har ett planeringsverktyg utvecklats för att bÀttre kunna prognostisera utlastningsgraden för de planerande brytningskransarna. Detta har gjorts för att minimera mÀngden kvarlÀmnad malm, vilket förhoppningsvis i slutÀndan kan leda till en ökad utlastningsgrad och dÀrmed en ökad vinst för företaget. Syftet med examensarbetet Àr att, utifrÄn befintliga planerings- och produktionsdata, skapa en modell för planering, uppföljning och ÄskÄdliggörande av planen och uppföljningen av utlastningsgraden. Planeringsverktyget Àr tÀnkt att fungera som ett hjÀlpmedel för företagets planerare i deras arbete med att ta fram en prognos för utlastningsgrad.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Val av sparform vid Àgande i aktier har blivit allt mer aktuellt sedan det Är 2012 infördes en ny sparform. Beskattningsskillnader mellan de tre nuvarande sparformerna har lett till konfunderade och osÀkra aktieÀgare. Att optimalt val av sparform beror pÄ ett flertal förÀnderliga och individuella faktorer gör att ett generellt och entydigt svar saknas.Denna rapport ska pÄ uppdrag av ett mindre förvaltningsföretag med anledning av ovanstÄende, ta fram ett matematiskt verktyg vilket illustrativt ska rekommendera val av sparform utifrÄn olika antaganden. Rekommendationerna ska leda till att aktieportföljens avkastning efter skatt maximeras. Vidare ska rekommendationer kring implementation av den matematiska modellen i företagets verksamhet ges, dÀr fokus ligger pÄ ökat kundvÀrde.Modellen som togs fram kan utefter aktieÀgarens förvÀntade Ärsavkastning, förvÀntad prognos över statslÄnerÀntan, placeringshorisont samt individuellt courtage rekommendera vilken sparform som ska vÀljas, samt nÀr och till vilken sparform ett byte ska ske, för att dÀrigenom maximera avkastningen efter skatt, givet att byte av sparform enbart tillÄts vid Ärsskiftet.