Denna uppsats har som syfte att berÀkna omfattningen och vÀrdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sÀttas i relation till nationalrÀkenskaperna. Som grund till berÀkningarna ligger SCB: s tidsanvÀndningsstudie 2000/2001 samt statistik pÄ löner och befolkningsmÀngd frÄn SCB frÄn det aktuella Äret. Uppsatsen fokuserar Àven pÄ hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. TvÄ tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. UtrÀkningarna av vÀrdet pÄ icke-marknadsarbetet berÀknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Det finns idag tvĂ„ olika skötselsystem som anses vara lĂ€mpliga för Svenskt skogsbruk, trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk. Trakthyggesbruket Ă€r mycket dominerande i svenskt skogsbruk och har traditionellt sett de senaste Ă„rtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare Ă€n kontinuitetskogsbruket. Ny forskning frĂ„n Finland sĂ€ger dock motsatsen, att kontinuitetskogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet. MĂ„let med rapporten Ă€r att undersöka och jĂ€mföra lönsamhet vid olika rĂ€ntenivĂ„er frĂ„n tvĂ„ skötselsystem, kontinuitetskogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten pĂ„verkas av olika virkespriser och flyttkostnader. NuvĂ€rde valdes som ett lĂ€mpligt kriterium för att jĂ€mföra lönsamhet mellan de tvĂ„ olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsĂ„gs som ytterligare ett kriterium vid jĂ€mförelsen. Ett bestĂ„nd simulerades frĂ„n grundata pĂ„ fullskiktade bestĂ„nd och sedan anvĂ€ndes tillvĂ€xtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och berĂ€kna lönsamhet vid olika rĂ€ntor med bĂ„de trakthyggesbruk och kontinuitetsskogsbruk.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda pÄ den svenska arbetsmarknaden med hjÀlp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer frÄn ett tvÀrsnitt ur LINDA-databasen Är 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgÄtt en svensk universitets- eller högskoleutbildning. TvÄ beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget ? Ärsinkomst och mÄnadslön ? för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (sÀrskilt för urvalet baserat pÄ Ärsinkomst).

Olika socioekonomiska faktorer som utbildning, inkomst, Älder, familjestatus och kön har betydelse för individens hÀlsa och hur individen sjÀlv producerar i sin hÀlsa. HÀlsa bÄde efterfrÄgas och produceras av individen, för att kunna göra detta efterfrÄgas varor och tjÀnster pÄ marknaden som ingÄr i individens nyttofunktion. För att kunna köpa varorna krÀvs att en del av tiden fördelas till marknadsarbete och en del till hushÄllsproduktion. Inom ramen för hushÄllsproduktion produceras hÀlsan. Effektiviteten i produktionen av hÀlsa pÄverkas bland annat av hur mycket utbildning individen har.

This paper investigates the compensation for risk in the context of the Swedish stock market with a special focus on downside risk. Using daily market data collected from the A-list of the Stockholm Stock Exchange between the years 1983 and 2005 the purpose is to answer the question whether Swedish investors are compensated for holding stocks with high downside risk, measured as downside beta. Using panel data analysis it is shown, in accordance with most previous evidence in international research, firstly that stocks with high beta values on average experience higher returns than stocks with low beta values, and secondly that stocks with high downside beta values experience higher returns than stocks with high beta values in general. On the other hand, cross-sectional regression methodology using a bivariate regression approach shows that downside beta does not explain excess returns very well. Instead, regression analysis suggest that high upside beta does a much better job in explaining excess return over this time period compared to downside beta.

Forskningen om familjeföretag Àr relativt omfattande. Men det finns fortfarande mÄnga frÄgor som Àr obesvarade. En viktig frÄga som berör familjeföretags utveckling Àr viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiomrÄdet. Det kan röra sig om tjÀnster sÄsom ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frÄgan om varför ledningen i familjeföretag vÀljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sĂ€gas vara brott som begĂ„s i sambandmed nĂ€ringsverksamhet i syfte att uppnĂ„ ekonomisk vinning. Exempel pĂ„ sĂ„dana brott Ă€rbokföringsbrott och olika typer av skattebrott. NĂ€rmare bestĂ€mt har vi inriktat oss pĂ„ denekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nĂ€mligen iuppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över deaffĂ€rshĂ€ndelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren Ă€ven enskyldighet att anmĂ€la detta till en Ă„klagare.Enligt Brottsförebyggande rĂ„det, BRÅ, finns en stor variation i de anmĂ€lningar sominkommer frĂ„n olika konkursförvaltare.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.

CSR Àr en fras som företagen ofta slÀnger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad hÀnder med företagens CSR-program nÀr de genomgÄr en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förÀndrades mellan Ären 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, sÄ med den tidsperioden fÄr vi ett perspektiv hur tillstÄndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i sÄ fall hur, ett företag förÀndrat sitt CSR-arbete i samband med den nÀmnda krisen?Vid vÄr analys av det insamlade materialet, som bestod av Ärsrapporter och intervjuer, anvÀnde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förÀndras och hur det borde förÀndras.

Syftet med att anvÀnda budgetering har förÀndrats över tiden genom ökade krav pÄ ekonomistyrningen. FrÄn att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvÀrdering, har det pÄ senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benÀmnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, Ätagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). NÀr man anvÀnder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Med anledning av att Sida, och sÄlunda Sverige, utformat en ny bistÄndsstrategi i Sri Lanka, vilken i mÄnga avseende strider mot dess föregÄngare, syftar denna uppsats till att undersöka dess inverkan. Den nya strategin prÀglas av en ÄtergÄng till ett kapitalfundamentalistiskt synsÀtt dÀr den ekonomiska sektorn sÀtts i fokus, vilket markant frÄnskiljer sig sin föregÄngare som snarare sÄg till utbildningsomrÄdet och missgynnade grupper pÄ landsbygden. Strategins inverkan analyseras i tre separata avsnitt, först utifrÄn ett teoretiskt perspektiv med the Human Capital Approach och strukturstabilitetsteorin som referensramar. DÀrefter analyseras strategin med utgÄngspunkt i den svenska bistÄndspolitiken som genom bistÄndspropositionen 2003 grundligt omdefinierats, och dÀr svenskt bistÄnd idag agerar utifrÄn en global kontext. Slutligen ses strategin i den internationella bistÄndskontexten gentemot Sri Lanka, dÀr en diskussion förs huruvida arbetsfördelning föreligger mellan de stora bistÄndsgivarna eller snarare likformade strategier.

Vad Ă€r fastighetsmĂ€klarnas attityder till anvĂ€ndandet utav lockpriser? Ämnet har pĂ„ senare tid varit omdiskuterat i media, som ocksĂ„ gett sin syn pĂ„ det. Vi genomförde dĂ€rför en undersökning i form av en enkĂ€tundersökning med fastighetsmĂ€klare och djupintervjuer med branschorganisationerna för att ta reda pĂ„ deras attityder till fenomenet. Vi ville ocksĂ„ undersöka om attityden till och anvĂ€ndandet utav lockpriser skilde sig mellan stĂ€derna Karlstad, Göteborg och Stockholm. Intervjuerna och enkĂ€tundersökningen omfattade ocksĂ„ branschorganisationernas Ă„sikter om oĂ€rliga bud, samt mĂ€klarnas syn pĂ„ den oreglerade budgivningen.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlÀngt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet Àr försÀkringsmÀssigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jÀmförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mÄtt: pensionsförmögenhet, förmÄnsvÀrde, toppvÀrde och ersÀttningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme ÄskÄdliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat Àmne i Uppsala dÀr kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fÄtt en mer rÀttvisande bild av intÀkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gÄtt igenom. Att det fanns frÄgetecken kring kalkylerna bekrÀftades av en kort genomgÄng av dem, dÄ det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta Àr syftet att svara pÄ frÄgorna pÄ vilket sÀtt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfÀlligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som anvÀnts för att svara pÄ frÄgorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen Àr att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfÀlligt pÄ flera punkter och att detta kan ha pÄverkats av flera faktorer sÄsom personliga intressen och förvÀntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas pÄ ofullstÀndiga grunder..