Sökresultat:
516 Uppsatser om Ekonomihögskolan i Lund - Sida 34 av 35
Ett Gestaltningsförslag till en MiljövÀnlig TrÀdgÄrd
SammanfattningDet sjÀlvstÀndiga arbetet gestaltar en trÀdgÄrd i omrÄdet Kobjer, nordvÀst om centrum i Lund.Huset som ligger pÄ tomten, Villa Trift 3.0, Àr ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshÄllning, kretslopptÀnkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsÀttningar. TrÀdgÄrden Àr tÀnkt att gÄ i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. MÄlet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur vi kan gestalta trÀdgÄrdar uteftermiljöpÄverkan, estetik och önskemÄl frÄn bestÀllaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att fÄ klarhet i vad en miljövÀnlig trÀdgÄrd innebÀr. Denbörjar med beskrivandet av vÄrt förhÄllande till de levande processerna som finns i jorden.
Belöningar ? Hur man attraherar och behÄller ekonomer som arbetskraft
Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anstÀllning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mÄl. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av dels sekundÀrdata och dels av att inhÀmta egen primÀrinformation genom en enkÀt. För att teoretiskt fördjupa oss i Àmnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis pÄ Lunds universitetsbibliotek och delvis pÄ stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade ocksÄ tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att fÄ tips pÄ litteratur som skulle vara relevant för vÄr undersökning. Urvalet för enkÀten har bestÄtt av en population pÄ 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.
HÄllbar utveckling av transportsystem : en studie av hur Mobility Management implementerats i Lunds kommun
Mobility Management Àr en teori för utveckling av hÄllbara transportsystem. Teorin tar avstamp i beteendepÄverkande ÄtgÀrder med syfte att förÀndra resan innan den Àger rum. Genom att förÀndra sÀttet vi ser pÄ resor, anvÀnder transportmedel och gör vÄra vardagliga val, kan obefogat bilanvÀndande bytas ut mot kollektivtransport, cykel och gÄng, vilka ses som mer miljövÀnliga. Genom samordning och ett effektivt anvÀndande av transportsystemet kan energi och resande sparas in vilket leder till en bÀttre miljö bÄde i form av mindre utslÀpp, buller och gÀstvÀnligare stÀder. Den hÀr uppsatsen tar utgÄngspunkt i Lunds kommun för att undersöka hur Mobility Management kan tillÀmpas i praktiken och vilka effekter som uppkommer.
TrÀdkyrkogÄrden : framtidens gröna begravningsplats
Under hela mÀnniskans civiliserade historia har det alltid funnits utvecklade och avancerade metoder att begrava de döda. Dessa metoder har varierat mellan kulturer, men har alltid speglat samhÀllet i stort och vÄr syn pÄ naturen och landskapet kring oss. Under förkristen tid var kremeringen med sÄ kallade brandgravar det helt dominerande gravskicket. I och med kristendomens intÄg i Sverige kom ett strikt förbud mot all kremering och ett krav pÄ att alla gravsÀttningar skulle ske i vigd jord pÄ kyrkogÄrdarna. KyrkogÄrden fungerade endast som en plats att förvara de döda och nÄgon medveten trÀdplantering eller annan utformning fanns ej.
FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen
FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.
Modellering av avrinning frÄn gröna tak : Avrinningskoefficienter och modellparametrar
Expansion och förtÀtning av stÀder leder till att sÄvÀl areal som andel hÄrdgjord yta ökar i vÄra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönomrÄden. Den ökade mÀngden dagvatten riskerar att orsaka problem i omrÄden dÀr ledningsnÀtet dimensionerats för de dagvattenmÀngder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnÀtets kapacitet Àr ofta mycket kostsamt och det Àr dÀrför önskvÀrt att istÀllet minska belastningen pÄ de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta Àr att byggnaders takyta beklÀds med vÀxter, sÄ kallade gröna tak.
Ett levande centrum : Förnyelse av de centrala delarna i Södra Sandby
SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.
Hur rekreation kan mÀtas i Grönytefaktormodellen
Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande har de gröna ytorna i svenska stÀder bÄde blivit fÀrre och minskat i storlek under de senaste 30 Ären (Boverket, 2007). För att vÀnda denna trend har flera stÀder börjat arbeta med nÄgon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen Àr att skapa grönyta, men det Àr ocksÄ möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner Àr rekreation. Om rekreation gynnas och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, varierar dock mellan olika modeller.
Syftet med detta arbete Àr att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation.
FörtÀtning med hÀnsyn till allmÀnna intressen
FörtÀtningar kan bÄde gynna staden, dess invÄnare och hÄllbarheten men Àven
hota dessa vÀrden. Enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) ska hÀnsyn tas
till bÄde allmÀnna och enskilda intressen men enligt 2 kap. 2 § PBL ska
företrÀde ges Ät sÄdan anvÀndning som frÄn allmÀn synpunkt medför en god
hushÄllning. Trots detta hÀnder det att enskilda intressen gynnas framför
allmÀnna intressen, exempelvis nÀr förtÀtningar sker i offentliga parker utan
att allmÀnheten kompenseras. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur stÀder kan
förtÀtas utan att allmÀnintresset missgynnas.
Ett levande centrum - Förnyelse av de centrala delarna i Södra Sandby
SAMMANFATTNING
Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500
invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn
1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar
centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café.
Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr
tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.
Skydda sÄ lÄngt möjligt : den lokala kulturmiljövÄrdens hantering av kulturvÀrden i kulturlandskap och kulturmiljöer - en analys av fyra kulturmiljöprogram
The responsibility to identify, protect, look after and develop cultural and historical values in our surroundings - urban as well as rural - falls on the local authorities. This essay focus on local preserve programs for cultural landscapes in Sweden?s municipalities. Programs for preserving cultural landscapes are important tools in the aim to reach a sustainable development of these values. The object of the essay is to delineate how the municipalities handle cultural landscapes in terms of how cultural and historical values is identified, how the landscape is divided and assessed and how different aspects of intangible and tangible values are taken into consideration.
Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.
Effektiv kollektivtrafik med buss: framtid och potential
Sveriges samhÀllsstruktur ger en geografisk spridning vilket krÀver goda kommunikatio-ner. Kollektivtrafiken behövs för att ge staden de resor och transporter som den behöver. VÄr kollektivtrafik svarar mot behov och krav gÀllande ett tillgÀngligt och konkurrenskraf-tigt resande, minskad mÀngd utslÀpp och ekonomiskt effektiva lösningar. Bussen har en nyckelroll i det svenska kollektivnÀtet. Idag Àr bussen en del av vÄr bland-trafik men möjligheten finns att skapa bussystem lika effektiva och attraktiva som vÄr spÄrbundna trafik.
Södra Segestrand - en ny stadsdel i Svedala
Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles
intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som
kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen
innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare.
NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt
pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv.
OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde;
IndustriomrÄde Syd.
FörbÀttring av nybesöksprocessen för kortare patientvÀntetider
Den svenska sjukvÄrden kommer under de kommande decennierna att stÀllas inför stora utmaningar. Patientbelastningen vÀntas öka till följd av en Äldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig dÄ mÄnga av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har lÄnga patientköer som i mÄnga fall inte klarar av att leva upp till vÄrdgarantin pÄ maximalt 90 dagars vÀntan frÄn inkommen remiss till genomfört lÀkarbesök.De senaste Ären har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. MÄnga sjukhus har startat omfattande förbÀttringsprogram med mÄlsÀttningen att nÄ högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, dÀribland SkÄnes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. FörbÀttringsprogrammen har visat mycket goda resultat sÄsom kortare patient-köer, kortare vÀntetider, högre kvalitet i vÄrdresultaten samt större patientnöjdhet.