Bakgrund och problemformulering: Revisions-­ och konsultbyrån Grant Thornton genomförde i september 2008 en undersökning med 400 VD:ar i svenska företag. Resultatet visade att svenska företag är tämligen duktiga på att kunna fo?rutspå omvärldsförändringar men att det alltför sällan leder till någon form av strategisk planering och handling. Företagets Chief Financial Officer (CFO), som ansvarig för ekonomifunktionen och som den med bäst insyn i företagets finansiella ställning, har en nyckelroll i företagets förmåga att hantera omvärldsförändringar. Det är därför vitalt att CFO arbetar strategiskt och kan vidta snabba åtgärder vid behov och därmed inte bedriver en reaktiv styrning där åtgärder vidtas först när problem redan har hunnit uppstå.

Bakgrund: Produktkalkyleringen bidrar med viktig information vid bland annat beslutssituationer. Litteratur och forskning kring produktkalkylering fokuserar främst på produktkalkylering i tillverkande företag och kalkylmodeller vars grundstomme utvecklades under 1930-talet. Empiriska undersökningar rörande hur svenska tjänsteföretag tillämpar produktkalkylering finns inte, inte heller några studier som undersöker de traditionella kalkylmodellernas lämplighet för tjänsteverksamhet. Syfte: Att beskriva produktkalkylering i svenska tjänsteföretag. Vidare syftar uppsatsen till att utvärdera de traditionella kalkylernas lämplighet i tjänsteverksamhet.

Sarbanes Oxley Act (SOA) är en amerikansk lag som även påverkar svenska företag. Lagen är tillämplig på samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som är noterade på någon amerikansk börs. SOA ställer bland annat krav på att bolagen har ett välutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens Ekonomichef och VD att få personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delårsrapport och årsrapport som lämnas är korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i värsta fall fängelse.

Det finns olika hypoteser kring hur organisationer skall nå framgång och hur de skall få tillgång till väsentlig information som gör att resultatet slutligen påverkas positivt. I detta sammanhang är nyckeltalen ett verktyg som kan reducera denna problematik genom att i stället för att mäta den direkta resultatpåverkan av en åtgärd så kan organisationen mäta påverkan på nyckeltalet. På så sätt kan beslut rationaliseras genom att styra de faktorer som antas leda till framgång. Det finns mycket teori om och kring hur nyckeltal skall utformas, implementeras och användas, men den stora frågan är hur de används i praktiken av företagsledningen och organisationen? Motsvarar de teorins förväntningar med tanke på utformning, implementering och användning? Vi genomförde en fallstudie på ett tillverkningsföretag med syfte med att utforska de betydande aspekterna, för att skapa tillfredställande nyckeltal, med fokus på de icke-finansiella, som genomsyrar hela den löpande verksamheten i företaget.

Syfte: På 90-talet bestämde Ingvar Kamprad att fyra testvaruhus skulle utses för att vara egna bolag inom IKEA-koncernen. Kamprad ville att varuhusen skulle hitta tillbaka till den småföretagaranda som en gång fanns inom IKEA. IKEA Gävle valdes ut för detta uppdrag och vi har utfört studien efter att ha kommit i kontakt med IKEA Gävles Ekonomichef som satt in oss i ämnet. Ekonomichefen gav som förslag att vi skulle jämföra deras varuhus med ett annat varuhus i samma storlek, valet av varuhus blev IKEA Uppsala. Vi ansåg att detta var ett intressant uppdrag för både oss och dem.

Syftet med produktkalkylering att sammanställa kostnader för ett kalkylobjekt under hela förädlingsprocessen för att senare övergå till att vara ett underlag för beslut inom flera olika områden i ett företag. Kalkylunderlaget måste således visa en korrekt spegling av kalkylobjektets kostnader för att företagsledningen ska kunna ta de beslut som krävs för att nå en högre lönsamhet samt tillväxt. De direkta kostnaderna kan enkelt härledas från redovisningen till produkten, dock framstår de indirekta kostnader som en svårare upp-gift. Fördelningen av material- och tillverkningsomkostnader beräknas genom varierande fördelningsnycklar vilket skapar en påläggsats som läggs på produktkostnaden. Eftersom påläggsatsen är likadan på alla produkter oavsett om intensiteten i förädlingsprocessen varierar kraftigt, leder detta till att produktkalkylen inte speglar den verkliga kostnadsbil-den på ett rättvisande sätt för kalkylobjekten.Syftet med denna uppsats var att studera hur en annorlunda fördelning utav omkostnader i den traditionella påläggsmodellen inom produktkalkyleringen kan skapa en mer rättvi-sande kostnadsbild av en produkt.

Dagens konkurrenssituation är hård eftersom konsumenternas preferenser ständigt förändras. Produktutveckling har därför blivit en av ett företags viktigaste framgångsfaktorer. Eftersom mer än 80% av kostnaderna är låsta redan i tillverkningsstadiet bör kostnadsreducering kreeras under produktens idé och designstadium. Target Costing är ett sätt att lyckas med kostnadsreducering. Det är främst stora tillverkningsföretag med höga kostnader för produktutveckling som använder hela Target Costing processen eller dess olika delar till att förbättra sin konkurrentsituation.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare år ökat i omsättning. Att investera i prospekteringsbolag är ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget är värt att investera i består av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka regler och rekommendationer som används i prospekteringsbolagen i fråga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som påverkar extern värdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten påbörjas.Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera värderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras på intervjuer med styrelseordförande och Ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare från Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstånd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förståelse var redovisnings- och värderingsproblematik kan uppstå i prospekteringsbolagen.

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

Forskningen om familjeföretag är relativt omfattande. Men det finns fortfarande många frågor som är obesvarade. En viktig fråga som berör familjeföretags utveckling är viljan att ta in extern kompetens inom ekonomiområdet. Det kan röra sig om tjänster såsom Ekonomichef, controller eller redovisningekonom. I detta arbete har vi försökt besvara frågan om varför ledningen i familjeföretag väljer att ta in extern kompetens inom ekonomi.

Bakgrund och problembeskrivning: Sedan bankväsendets uppkomst har flera kriser uppståtti Sverige där flera banker fått avverka sina verksamheter och några andra fortsatt bedriva dessa.Krig och ekonomiska svårigheter har drivit dessa banker i olika riktningar. Avregleringarna på1980-talet och finanskrisen i början av 1990-talet ledde till att ett flertal banker bland annatfusionerades och genomförde förvärv av stödjande och kompletterande karaktär. En av de bankersom har klarats sig igenom dessa kriser är Handelsbanken. Handelsbanken är idag en av Sverigesstörsta banker och frågan som dyker upp är, hur har Handelsbanken trots de kriser som uppståttåstadkommit en positiv utveckling?Syfte: Syftet med denna studie är att på bästa sätt försöka beskriva och kartlägga Handelsbankensamt göra en djupare analys för perioden 1996-2004 med utgångspunkt från balansräkningen.Metod: Denna studie är baserad på primärdata och sekundärdata.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat fråntillverkande industri till tjänsteproduktion så har vårt samhälle i enlighet med detta fåttkaraktären av en mer kunskapsbaserad ekonomi. På senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs är ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. Då det kan konstateras att design är viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett värde, är det för en investerareviktigt att detta värderas på ett relevant sätt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det är således, ur företagens perspektiv, viktigt att lämpliga värderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillåter idag att en internt upparbetad immateriell tillgång, såsom design,värderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde.