TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i FöretagsEkonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser. Empirin har insamlats på Handelsbankens kontor i Ronneby med 12 anställda SLUTSATS: Vår slutsats är att vinstdelningssystemet Oktogonen har en positiv inverkan på motivationen på Handelsbankens kontor i Ronneby. Detta system är enskilt den största motivationsfaktorn men sammanslaget så finns det ett antal andra förmåner som placerar sig högre upp i rangordningen än Oktogonen.

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att ständigt utveckla, förbättra och anpassa sig. Några aspekter som styrs och kontrolleras som är av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen är lärande, information samt kreativitet. Genom att studera två fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i två företag med olika förutsättningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vägar för företagen att förbättra förutsättningarna för lärande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad på observationer och intervjuer i två fallföretag.

Fryczynska, Izabela, Persson, Sara (2008). Klass och etnicitet på utomhusförskola. En studie utifrån föräldrarnas bakgrund. [Class and ethnicity in an outdoor preschool. A study on the basis of the parents' background].

Våra städers boendemiljöer bär på en historia och varje inslag är en del av vårt kulturarv. De bidrar till en kulturell och historisk förståelse och till en intressant stadsmiljö. Funktionalismens bostadsbyggande, omkring år 1930-1960, utgör en stor del av Sveriges bostadsbestånd och därmed är funktionalismens miljöer en betydande del av många städers stadsbild. Bostadsgårdarna vid flerbostadshus från denna tid är väl tilltagna och är gestaltade efter ett visst gemensamt stilideal. Detta kandidatarbete undersöker tanken bakom funktionalismens bostadsgårdar, hur de ser ut idag, problem som uppstått sedan de anlades och hur de kan anpassas för dagens förändrade behov. Med utgångspunkt i en litteraturstudie ger arbetet en jämförelse av hur dåtidens och dagens landskapsarkitekter ser på gestaltning av boendemiljöer.

Lissabonstrategin har som politiskt mål att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade Ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmålen i strategin är att utveckla företagens kompetens för att lättare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom Växtkraft Mål 3 som innebär att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera små och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien är att undersöka hur ESF-Råden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och värdet av denna.

Svenska företag har ökat sin internationaliseringsprocess till tillväxtmarknader. Dessa länders Ekonomi har växt de senaste årtiondena tack vare olika samhällsreformer. De företag som träder in på dessa marknader stöter dock ofta på en rad barriärer vilka generellt inkluderar språkliga och kulturella faktorer. Detta faktorer påverkar interaktion mellan företagen och skapar hinder för interkulturell kommunikation. Vid det tillfället brukar en tolk användas.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsEkonomi, 15 hpInstitution: Akademin för Ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens HögskolaFörfattare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci & Awat SafariTitel: Bokföringsbrott ? Ett resultat av oaktsamhet i bokföring?Handledare: Ulla PetterssonNyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltareFrågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta?Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott.Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare.Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets Ekonomiska ställning..

Syftet med forskningen är att ta reda på hur en personaladministratörs vardagliga arbete ser ut samt att undersöka om en personaladministratörs vardagliga arbete handlar om paragrafrytteri. För att får svar på syftet genomfördes den kvalitativa forskningsmetodens deltagande observation och intervju. I två dagar observerade jag en personaladministratörs vardagliga arbete och därefter genomförde jag intervjun. I denna uppsats har jag redovisat resultatet så teorilöst som möjligt för att läsaren skall få en helhetsförståelse av hur en personaladministratörs vardagliga arbete kan se ut. I undersökningen fann jag att personaladministratörens arbetsuppgifter är bland annat att ta fram underlag för strategiska program och policyprogram, avtalstolkning, lönefrågor, lönekartläggning, Ekonomi samt hjälpa övriga anställda i olika frågor inom det personaladministrativa området.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar.I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien påvisar hur Ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet.

Denna teorianvändande uppsats handlar om konsekvenserna av skuggEkonomins utbredning i post-konfliktuella samhällen och hur dessa påverkar utvecklingen i Bosnien-Hercegovina. Vi har använt oss av Roland Paris IBL-teori på statsnivå och Carolyn Nordstroms hypoteser på individnivå för att bättre belysa problemen som ett post-konfliktuellt samhälle ställs inför när det gäller skuggEkonomins utbredning och konsekvenser. Genom att tydliggöra vad som omfattas av skuggEkonomin på dessa två nivåer belyser vi vilka positiva respektive negativa konsekvenser skuggEkonomin medför. Den inofficiella sektorn i Bosnien-Hercegovina har ökat och staten har blivit allt svagare och därigenom fått svårt att bygga upp starka institutioner vilket syns i den offentliga sektorn som präglas av korruption. På individnivå har skuggEkonomin tagit över statens tidigare roll som socialt skyddsnät, arbetsgivare och inkomstkälla.

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger. Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition. Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet.

Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike. Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten.Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget.

Denna uppsats syftar till att beskriva och undersöka organisationsförändringen ?Skalbarhet och specialisering? som ägde rum inom IT-konsultföretaget HiQ Stockholm AB, under perioden 2005 till 2007. Det som intresserade oss är hur HiQ´s ledning planerade och genom¬förde organisationsförändringen samt medarbetarnas upplevelser kring arbetsprocessen. Studiens problemformulering lyder, hur kan en organisationsförändringsprocess skildras i ett IT-konsultföretag? HiQ´s organisationsförändring bestod i att införa en till hierarkisk nivå, i avsikt att göra organisationen mer lätthanterlig för ledningen, men även för att skapa en mer specialiserad verksamhet.