I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska pensionssystemet. Fiskal illusion innebär att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmåner i det offentliga systemet uppstått hos medborgarna. Vi utreder vad en sådan illusion kan bero på, vilken betydelser den har och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror på utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt är det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att båda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har följt upp och utvärderat det svenska friårsförsöket. Jag undersöker om deras tillvägagångssätt stämmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friårsförsöket stämmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har även studerat hur implementeringsprocessen av friårsförsöket har gått till.

Hur kan det komma sig att två länder som i en vald tidpunkt ligger på ungefär samma inkomstnivå per capita och har liknande förutsättningar då det gäller ekonomisk tillväxt, utvecklas på olika sätt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi växer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dålig tillväxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats är att genom att välja två länder som passar in på ovanstående beskrivning, göra jämförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de två ländernas ekonomiska tillväxt emellan. De två länder som valts för detta syfte är Malaysia och Filippinerna. Dessa två länder var kring 1960-talet jämbördiga i fråga om ekonomiskt välstånd men har utvecklats på olika håll fram tills idag. Malaysias ekonomi har växt med en genomsnittligt hög tillväxttakt över åren, medan Filippinernas inkomstnivå per capita inte är mycket högre idag än den var år 1960.

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

Samhällets resurser är begränsade och en prioritering av olika verksamheter nödvändig. Cost-utility-analysen är en typ av ekonomisk utvärdering som syftar till att utgöra en del av beslutsunderlaget vid prioriteringsbeslut. Uppsatsen gör en cost-utitlity-analys av den ickefarmokologiska hypertonibehandling som genomförts vid Vindelns hälsocenter på individer där traditionell behandling inte haft önskvärd effekt på blodtrycket. Det sänkta blodtryck deltagarna på internatet erhöll minskar riskerna att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Cost-utitlity-analysen inkluderar både till behandlingen relaterade kostnader och inbesparingar samt framtida till behandlingen orelaterade kostnader, som en följd av att individiden lever längre när riskerna minskar.

Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening är kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskänsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i ämnet och de för frågeställningen viktigaste slutsatserna från dessa belyses. Slutsatsen är att det inte, med säkerhet, går att motivera införandet av allmän prostatacancerscreening. Beroende på antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsår, angivet i 1995 års pris. Vidare saknas det fortfarande resultat från stora randomiserade studier som klart visar att screening sänker dödligheten i prostatacancer.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Nödvändigheten att, inom hälso- och sjukvården, välja mellan olika handlingsalternativ grundar sig i knappheten på resurser. I Sverige har läkemedelsutgifterna stigit lavinartat de senaste årtionden. Av denna anledning har debatten om fördelning aktualiserats. Med bakgrund av denna information, har jag gjort en undersökning av Läkemedelsförmåns-nämndens, LFN, arbete gällande subvention av olika läkemedel. Mitt syfte har varit att utröna om nämnden, för att öka rättvisan, kan göra andra avvägningar.

One of the most distinguishing features of contemporary globalisation is production fragmentation, a splitting up of the manufacturing of a good into several different stages. Production fragmentation creates new opportunities through vertical specialization; a country incapable of mastering the entire production process may specialize in the manufacturing of one separate part. The aim of this thesis is to examine to what extent international integration affects a country?s ability to engage in vertical specialization in an industry characterized by production fragmentation. The analysis focuses on the european integration process over the last decade, where countries in eastern Europe with relatively low labour costs have been integrated with more capital abundant western economies.

Abstrakt Syftet med uppsatsen är att empiriskt undersöka om Föreningssparbanken lyckats generera riskjusterad överavkastning genom utgivna aktieindexobligationer. Detta kommer att undersökas genom att räkna ut Sharpe kvoten för respektive aktieindexobligation och jämföra den mot den underliggande tillgångens Sharpe kvot. Undersökningsdata är beräknade på månadsbasis och sträcker sig över drygt tio år för att fånga produkten i upp samt nedgångar på börsen. Vi har med hjälp av vedertagna ekonomiska jämförelsemått undersökt om det går att påvisa någon skillnad i Sharpe kvot för aktieindexobligationerna och dess underliggande tillgång. Resultaten av studien visar att Föreningssparbanken inte lyckats generera en högre riskjusterad avkastning än de underliggande tillgångarna.

Syftet med denna studie är att undersöka effekten av en split i ett bolags aktie vad gälleravkastning och omsättning i aktiehandeln. Studien är baserad på insamlat datamaterial från 35olika bolag på Stockholmsbörsen som har genomfört en aktiesplit de senaste 5 åren. Vadgäller avkastningen har jag beräknat den faktiska avkastningen i aktien under 30 dagar eftergenomförandet av spliten och jämfört med OMX Stockholm all share index under sammaperiod. En eventuell över- respektive underavkastning har därmed erhållits. Omsättningen iaktiehandeln har jag beräknat som så att jag har jämfört omsättningen i aktien under 15 dagarinnan och 15 dagar efter genomförandet av spliten.

Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och främmande kapital, där central hänsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende på storlek, vilka säkerheter man kan ställa etc. Ratingbolag har specialiserat sig på att ge företag kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sänkning av kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sämre kreditvillkor.

Uppsatsens syfte är att undersöka den svenska regleringen på spelmarknaden inom Sveriges gränser. Dels vilket motiv som ligger bakom regleringen och vad det har fått för effekter på marknaden och samhället. Detta jämförs med om man skulle ha haft en helt oreglerad marknad med hjälp av grundläggande nationalekonomisk mikroekonomisk teori. Uppsatsens slutsatser är att regleringen motiveras främst av sociala skäl från statligt håll p g a av problemet med externa effekter, asymmetrisk information (konsumentsäkerhet) och ur omfördelningssynpunkt. Ett oreglerat tillstånd av marknaden har ett osäkert utfall vad gäller de externa effekterna men de skulle säkerligen öka.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetära unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförändringar. Studeras stabilisatorerna en aning närmare är detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nämndes också stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men några empiriska bevis på storleken presenterades aldrig. Jag bestämde mig därför att gå till grunden med frågan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillräckliga för ett EMU medlemskap.

Uppsatsens syfte är att analysera om och i så fall hur införandet av en marknad för utsläppsrätter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, är en effektiv åtgärd för att åtgärda externalitetsproblemet växthuseffekten. Uppsatsens slutsatser är att införande av EU ETS medför större samhällsekonomisk vinst än om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utsläpp av växthusgaser och måste därför kompletteras med andra styrmedel för att uppnå reduktionsmålet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige är den sektor som förväntas öka sina utsläpp. Handelsystemet kan även effektiviseras genom att tilldelningen av utsläppsrätter sker via försäljning istället för att vara gratis.