Den professionella tjänstesektorn är på frammarsch och har på senare år blivit en utav de snabbast växande sektorerna. Anställda inom denna sektor besitter stor kunskap och har en ovilja att bli styrda. Således är det svårt för företag att utforma styrmedel för att styra och kontrollera sina anställda. Denna studie undersöker hur styrningen inom ett professionellt tjänsteföretag påverkar arbetarnas utrymme för självständighet och självstyrning. Självstyrning och styrning diskuteras utifrån samlingsbegreppet Management Control Systems.En kvalitativ studie genomfördes på ett konsultföretag där chefer och konsulter intervjuades för att få en inblick i hur företag kan tänkas lösa problematiken.

Projekt som arbetsform blir allt vanligare i offentlig verksamhet. Medarbetare påverkas olika av att fler uppgifter utförs i projektarbetsform samt att de får andra roller i projekten. Förändringsarbete innebär ofta en större arbetsbörda för projektdeltagarna vilket kan skapa stress och frustration hos både individen och gruppen. Syftet med studien är att undersöka hur deltagare i interna förändringsprojekt inom offentlig verksamhet upplever stress och motivation under sin tid som projektdeltagare. Interna förändringsprojekt innebär någon form av förändring och utveckling av den befintliga verksamheten.

Syfte ? Syftet med denna studie är att skildra de framgångsfaktorer och problem som kan uppstå vid implementeringen av det balanserade styrkortet inom en division i ett svenskt landsting. Vi avser även att undersöka i vilken omfattning det balanserade styrkortet har spridits inom organisationen. Metod ? För att uppnå vårt syfte ansåg vi att en kvalitativ fallstudie var passande. En fallstudie är att föredra om man vill studera och öka förståelsen av en specifik händelse eller plats.

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

Syftet med uppsatsen är att bidra till kunskapsbildning kring mål- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie där vi har intervjuat politiker och ledande tjänstemän inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanställt empirin och dragit slutsatser utifrån vår analys av aktuell mål- och resultatstyrningsteori i ett spänningsfält med olika intressen och behov. Mål- och resultatstyrningen i den kommunala vård- och omsorgsversamheten används i ett spänningsområde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det är en utmaning att få styrmodellen att fungera optimalt i en sådan komplex organisation..

Titel: Internprissättning inom offentlig verksamhet - En studie om Konsult och Service i Västerås stadProblem: Konsult och Service är en serviceförvaltning som tillhandahåller stödtjänster till kommunens förvaltningar. I dagsläget genomför de en förändring av sitt interna IT-pris. De forskningsfrågor vi ställer oss är:Vad använder Konsult och Service för internprissystem och varför detta system?Anser Konsult och Service att internprissättningen har medfört minskat resursslöseri?Ger internprissättningen en rättvis kostnadsfördelning, enligt Konsult och Service?Varför och hur förändrar Konsult och Service sitt interna IT-pris? Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att studera Konsult och Services internprissättning och den eventuella förmågan att minska resursslöseri och skapa en rättvis kostnadsfördelning med internprissättning. Syftet är även att beskriva den pågående förändringen av Konsult och Services interna IT-pris.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts som bygger på sekundärdata samt intervjuer med tre personer som vi anser har bra kunskaper om internprissättning.Resultat och Slutsats: Konsult och Service använder sig av självkostnad, för att prissätta den interna handeln mellan kommunens enheter.

Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,ekonomistyrning, FE 4223, VT 2008Författare: Susanne Arve och Mikael HolmströmHandledare: Elin FunckTitel: Försvarbar och balanserad styrning av MarinbasenBakgrund: De senaste decennierna har reformeringstrenden New Public Managementpåverkat ekonomistyrningen i offentlig sektor. Statens styrning av sina myndigheter ärpåverkad av denna trend och den till Regeringen nyligen lämnade s.k. styrutredningenvittnar om att detta är ett aktuellt och angeläget ämne. Det gäller inte minst styrningenav Försvarsmakten som den senaste tiden tilldragit sig ett stort intresse i massmedia.Försvarsmakten är en stor och komplex myndighet och de senaste årens ändradeinriktning har ställt stora krav på den interna styrningen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om målformuleringar och mått iFörsvarsmaktens mål- och återrapporteringskedja återspeglar logiska samband som ärspårbara hela vägen från Regeringens ställda krav ned till förbandsnivå och åter. Viundersöker också huruvida Balanserat Styrkort kan vara ett användbart verktyg förMarinbasen i en strävan att förbättra resultatstyrningen.Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast ett förband inom Försvarsmakten,Marinbasen.

Reformeringen av offentlig sektor har medfört en debatt om huruvida demokrativärden fått stå tillbaka till fördel för effektivitetsvärden inom Sveriges kommuner. Till denna debatt kan även tilläggas att ökad tillgänglighet har efterfrågats av både politiker och medborgare vilket lett till införandet av kundtjänst i den aktuella kommunen som här studeras. Masteruppsatsen har en sociologisk utgångspunkt med ett Human Resource Management (HRM) perspektiv och syftar till att beskriva och analysera kommunens inledande process inför införandet av en kundtjänstfunktion. Både bakomliggande orsaker till varför kundtjänstfunktionen ska inrättas samt hur en organisationsförändring kan organiseras när kommuner väljer att starta en kundtjänst lyfts fram i relation till begreppen demokrati och governance.Studien utfördes genom kvalitativ metod där informanter från ledning, chef och medarbetarnivå berättade om sina upplevelser av organisationsförändringen samt sina tankar om vad som kommer framöver. En hermeneutisk infallsvinkel med tolkningar låg till grund för analysmetoden.Teorier om demokrati, governance och organisationsförändringar används för att undersöka och analysera införandet av kundtjänst inom kommunen.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

Syftet med denna studie är att utreda hur arbetet med att bygga förtroende sker i en sektor som drabbats av en akut förtroendekris där det är svårt att definiera produkter eller särskilja sig från konkurrenter. Den teoretiska delen redogör för hur initialt, företagsspecifikt respektive personligt förtroende verkar. Det redogörs även för hur minskad upplevd risk samt hur olika tidsperspektiv påverkar förtroende. För denna studie utgör SEB fallstudieobjekt med anledning av dess profilerade ställning som relationsbanken på marknaden. Data insamlades genom semi- strukturerade personintervjuer på SEB:s Uppsalakontor med fyra olika rådgivare.

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrån ett diskursivt fält bestående av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik där Östhammar, Höganäs och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det präglar stadspolitiken, något som inte är oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.