Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.

Bakgrund: Utbudet och försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren. Detta har medfört att distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris är två viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala är nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset på dem, och även att undersöka om de upplever att de kan påverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkät med frågor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet användes ett bekvämlighetsurval. Av 120 insamlade enkäter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, både i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

Min hemstad Säffle har varit medialt exponerad i dokusåpor sedan början av 2000-talet. På webbplatsen YouTube läggs privata klipp upp om staden och människorna som lever där. Vad får exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra på vilka sätt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser några av Säffles ungdomar på hur deras hemstad framställs och de dokusåpadeltagare som representerar staden? Jag reste till Säffle för att intervjua fyra elevinformanter som går i årskurs nio på en grundskola om hur de ser på mediernas framställning av staden.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet.

Förtätning är ett planeringsideal som i dag framhålls som en viktig hållbarhetsstrategi och som har växt sig allt starkare både internationellt och nationellt. Städernas tillväxt bidrar till att de urbana grönområdenas förutsättningar förändras och i många fall påverkar förtätningen centrala grönområden och grönytor vars kvaliteter och värden riskerar att gå förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den täta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, så som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtätning av området kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkät, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har använts för att besvara frågeställningarna och på så sätt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete är att grönområden i staden har en viktig betydelse både utifrån ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Utifrån fallstudien går det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönområdens betydelse förstås och hur det används i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som är involverade i projektet, om grönområdens betydelse men att det finns svårigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhället väger tyngre och kan motiveras starkare..

Tack vare barnens livliga fantasi kan enkla utformningar i utomhusmiljö få dem att leka. Leken är en viktig del i barnens liv, det är vi nog alla överens om. Menfrågan är var barnen får plats att leka i dagens allt tätare städer?Det här arbetet syftar till att undersöka om gågatan i Uppsala utgör en lekmiljö för stadens barn samt hur den, utifrån denna aspekt, kan förbättras. För attundersöka detta genomförde jag en analys av tidigare forskning om barns lek.Analysen resulterade i ett antal attribut som lockar barn till lek:Föränderlighet ? Barn fascineras av fysiska förändringar som väder ochnaturprocesser bidrar med.Liten skala ? Genom detaljer och rumslighet kan man skapa känslan aven mindre skala vilket bidrar till att barnen får lättare att identifiera sigmed omgivningen.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och därvid jämföra möjligheter och inställningen till friluftsliv samt ställa detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgång i den kvalitativa forskningstraditionen och består av en litteraturstudie, där bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jämföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. Därutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att få en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmässigt valts ut.

PROBLEM: Miljöfrågor innefattar ofta komplexa samband som är svåra att analysera och presentera på ett enkelt sätt utan att göra grova förenklingar. Därför finns det ett behov av verktyg som är lättanvända utan att för den skull gör avkall på transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hållbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hållbar utveckling.SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka två verktygs lämplighet för att fram­ställa indikatorer för hållbar stadsutveckling. Dessa indikatorer används sedan för att utvärdera miljöpåverkan från uppvärmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.METOD: Tillvägagångssättet är en induktiv metod där vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.RESULTAT: EFFem är ett transparent och lättanvänt verktyg att använda för att skapa indi­katorer som visar på undersökta projekts hållbarhet. Resultaten är nyanserade men inte alltid entydiga.

Syftet med uppsatsen i sin helhet a?r att diskutera och analysera ma?ns och kvinnors syn pa? religion och om de sja?lva ser sig som religio?sa. Arbetet syftar ocksa? att med hja?lp av genusteori fo?rso?ka fo?rsta? och diskutera ma?n och kvinnors bena?genhet till religiositet. Vidare diskuteras ocksa? individens bena?genhet att anva?nda religio?s coping i kris.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Ett projekt som visar hur Mälardalen kan utvecklas till flerkärnig stadsregion. En hållbar stadsutveckling, med ökad närhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden är att befolkningen förväntas öka med 600 000 - 800 000 invånare i Stockholm-Mälarregionen till 2030. I projektet föreslår jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman städerna kring Mälaren. Att korta restiderna mellan dessa städer är centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan mätas för att beskriva form.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Syftet med detta arbete är att lägga fram ett underlag för Västerås stad, som avser att förnya sin trädplan. Arbetet är skrivet på en generell nivå och går även att använda för andra städer.Ett antal städer i Sverige har studerats, för att se skillnader i strukturen och för att få en verklighetsanknuten bild av hur arbetet ser ut idag. Målet var att få fram ett underlag för hur strukturen kan se ut i dessa planer och hur man på ett effektivt sätt kan implementera planen i det praktiska arbetet. Studien berör även den roll som organisationen har i förvaltningen. En viktig del med tanke på att en trädpolicy eller trädplan kan ligga till grund för politiska beslut.