Sök:

Sökresultat:

2346 Uppsatser om Ekologiskt hćllbar stad - Sida 53 av 157

Urban building i kvarteret Domherren

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..

Ekologiskt eller inte? : En studie om vilka vÀrderingar angÄende ekologiska livsmedel som Àr viktiga för konsumenten

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige vÀxer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försÀljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel pÄ cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll nÀr det gÀller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar pÄ rÀtt vÀrderingar nÀr det gÀller ekologiska livsmedel för att uppnÄ bÀsta möjliga respons frÄn konsumenten.Syfte: Syftet Àr att beskriva vilka vÀrderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera pÄForskningsfrÄgor:Vilka vÀrderingar angÄende ekologiska livsmedel Àr viktiga för konsumenten?Vilka vÀrderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera pÄ för att vÀcka konsumentens intresse?Metod: En tvÀrsnittsdesign med enkÀtundersökning som metod för datainsamlingSlutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmÀrksammas idag inte i nÄgon större utstrÀckning.

Cykelstaden - En stad för fler?

I norra London startade, den sjÀtte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sÀtt att förklara och förstÄ hÀndelserna ifrÄga, med sÀrskild fokus pÄ relationen mellan strukturellt och direkt vÄld. Styrande teman Àr socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt vÄld och relativ deprivation skapar Àr grogrunden för vanmakt och skam ? tvÄ kÀnslor som Àr intimt förknippade med direkt vÄld.

PlatspÄverkan : en fallstudie om delaktighet och genusperspektiv i planeringen av Aktivitetsytan i RosengÄrd

I uppsatsen gör jag en fallstudie av arbetsprocessen bakom projektet Aktivitetsytan i RosengÄrd. Aktivitetsytan Àr en mötesplats för social, kulturell och fysisk aktivitet som Malmö stad har planerat i en process dÀr unga tjejer deltagit. DÀrmed har projektet planerats bÄde med ett delaktighetsperspektiv och ett genusperspektiv. I uppsatsen undersöker jag tre frÄgestÀllningar, dÀr tvÄ frÄgestÀllningar Àr direkt relaterade till fallstudien. Dessa tvÄ frÄgestÀllningar Àr dels vilka intentioner Malmö stad har haft med att planera i delaktighet med medborgare, dels varför man valt att arbeta med ett genusperspektiv. Fallstudien Àr baserad pÄ intervjuer med inblandade tjÀnstemÀn samt en av de deltagande tjejerna. Den visar pÄ hur delaktigheten lagts upp genom att anstÀlla deltagarna i det kommunala sommarjobbsprojektet Ung i Sommar.

Laholmschips - Ur ett marknadsföringsperspektiv

Sammanfattning Titel:Laholmschips ? Ur ett marknadsföringsperspektiv Författare:Daniel Andersson, Malin Andersson, Daniel Petermann och Jennie Pettersson Institution:Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Laholmschips marknad för företagets produkt - en chipspÄse pÄ 175 gram. Dessutom görs en utvÀrdering av Laholmschips expansionsmöjligheter, dels med en ny 75 grams pÄse med eventuellt förÀndrad design men vi kommer Àven att studera möjligheten att expandera med den nuvarande produkten. Metod: En kvalitativ metod i form av individuella djupintervjuer har legat till grund för enkÀtundersökningen. Metodvalet för att studera Laholmschips möjligheter till expansion har varit intervjuer med företrÀdare för olika distributionskanaler samt en intervju med en varumÀrkesexpert.

H+ Projektets pÄverkan pÄ segregationen i Helsingborg

Denna uppsats behandlar bostadspolitiken, och dess pÄverkan pÄ integrationen. Stockholm genomgick stora förÀndringar nÀr miljonprogrammet genomfördes pÄ 1970-talet. Idag ser man tendenser i Helsingborg att man Àr pÄ vÀg att göra samma misstag Àn en gÄng. H+ projektet i Helsingborg har som vision att motverka den starka segregation som existerar i Helsingborg idag. Denna uppsats ska försöka att bevisa att resultatet av denna utbyggnad kommer att leda till det motsatta vilket Àr en ökad segregation i en redan sÄ segregerad stad..

Struvit i Skövde biogasanlÀggning : En studie av struvitpÄvÀxt i rör och alternativa lösningar för att minska problemet och dess uppkomst

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Miljöcertifieringar i klÀdbranschen - En fallstudie av Polarn O. Pyrets ekologiskt certifierade kollektion

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera huruvida anvÀndandet av eco-marketing, med en miljöcertifiering, kan ha potential att stÀrka ett etablerat företags varumÀrkeslojalitet och pÄ lÄng sikt dess varumÀrkeskapital. Med utgÄngspunkt i teorin om varumÀrkeskapital Àmnar vi att titta pÄ hur kunderna till vÄrt fallföretag, Polarn O. Pyret, uppfattar deras anvÀndning av miljöcertifieringar. Den metod vi anvÀnt oss av i uppsatsen Àr abduktiv dÄ vi, med utgÄngspunkt bÄde i teorin och i SamhÀllsdebatten, studerar hur kunderna uppfattar anvÀndningen av eco-marketing med miljöcertifieringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat fokusgrupper och genomfört en intervju med en PR-konsult.

MED ARBETET SOM LIVSPARTNER: En studie i engagemang till arbetet med hjÀlp av the Investment Model

I ett samhÀlle dÀr relationer, Àven sÄdana av icke romantisk karaktÀr, har en central roll imÀnniskors liv Àr det viktigt att försöka förstÄ vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model sÀger att engagemang i relationer ökar dÄ individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, fÀrre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvÀrsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelÀrarei Göteborgs Stad, med hjÀlp av the Investment Model, angÄende upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frÄgeformulÀr. Studien visade att grundskolelÀrare med lÀngre anstÀllningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete Àn vad de med kortare anstÀllningstid angav..

Skogen som slöjdsal : En studie om fantasi och kreativitet i skolskogen

Denna studies syfte var att ta reda pÄ hur skogen kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie pÄ en stor skola i en norrlÀndsk stad har lÀrare och elever i Är tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats dÀr. De Àmnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit Àr att elevernas hjÀlpbehov minskar och att de Àr mindre stressade över att hinna med sin uppgift.

Att vara, eller inte vara, rationell?: Rational Choice och aktörers beteende vid institutionell pÄverkan, i fallet regionbildningsprocessen i Norra Sverige

Rational choice Àr ett dominerande paradigm inom den samhÀllsvetenskapliga forskningen. Teorin Àr vÀl anvÀnd för att förklara politik och politisk pÄverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin Àven kommit att kritiseras. Kritiker hÀvdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, Àr otillrÀcklig för att förklara samhÀllsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgÄr ifrÄn har kritiserats frÄn sÄvÀl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt hÄll.

Stadsmiljöns betydelse för en stads identitet : med Malmö som referensstad

Det allt större intresset för stÀders identiteter tycks vara sammankopplat med det postindustriella samhÀllets strukturer dÀr en modern och attraktiv stad ska locka turister, boende och företag som i sin tur ska generera ekonomiskt tillvÀxt. För att sÀkerstÀlla lokal tillvÀxt har konkurrensen mellan stÀder ökat vilket sÄledes har inneburit ett allt större intresse för stÀders identiteter som ett konkurrensmedel. Detta synliggörs exempelvis genom varumÀrkesstrategier och tydliga styr- och mÄldokument för stadens framtida utveckling. Stadsmiljön Àr en viktig aspekt i hur en stad uppfattas och dÀrför har mÄnga stÀder utformat stadsmiljöprogram som beskriver utforming och riktlinjer för de fysiska element som bygger upp bilden av staden, sÄsom exempelvis stadens golv, möbler och ljussÀttning. Den sammantagna verkan av dessa elements utformning Àr av största vikt för hur den fysiska miljön uppfattas och dÀrmed Àven staden i sin helhet.

Effekter av Älder och verksamhetstyp pÄ arbetsrelaterad identitet och strÀvan

Studiens syfte var att undersöka om verksamhetstyp och de anstÀlldas biologiska Älder pÄverkade den arbetsrelaterade identiteten och strÀvan. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning pÄ ett servicemanagement företag i en svensk mellanstor stad. Totalt deltog 56 personer, som bestod till 98.2% av kvinnor. Resultaten visade att Älder hade en tendens till signifikant effekt pÄ organisationsidentitet och signifikant effekt med yrkesidentitet samt identifikation med kollegor, dÀr Àldre visades ha en starkare identitet Àn yngre. Verksamhetstyp visades ha en signifikant effekt pÄ identifikation med kollegor och en tendens till signifikant effekt för strÀvan vad det gÀller utvecklingsmöjligheter..

En studie om det Balanserade Styrkortet i Göteborgs stad.

Företag som Àr involverade i ett förvÀrv har intentionerna att skapa ett högre vÀrde i den egna verksamheten. Avkastningen vid tillkÀnnagivandet av ett tÀnkt förvÀrv indikerar hur lönsamt marknaden tror förvÀrvet Àr. I studien har detta undersökts genom att mÀta den abnormala aktieavkastningen i samband med tillkÀnnagivandet av ett bud, beroende pÄ om företaget Àr förvÀrvare eller förvÀrv samt om affÀren Àr horisontell eller vertikal. FrÄn dessa fyra har totalt Ätta olika undergrupper analyserats. Hos fem av de Ätta undergrupperna har en abnormal avkastning kunnat bekrÀftas kring tillkÀnnagivelsedatumet; förvÀrvande-horisontellt, förvÀrv-horisontelt, förvÀrvande, förvÀrv, horisontella och Àven den totala abnormala avkastningen för det samtliga urvalet visade positivt resultat..

SmÄ parker i en tÀtare stad : kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv?

I mÄnga stÀder sker idag en förtÀtning för att försöka skapa sÄ hÄllbara samhÀllen som möjligt. En förtÀtning av staden har dock inte endast positiva effekter dÄ det idag sker en tydlig minskning av stÀdernas andel vegetation. Vilka blir dÄ konsekvenskerna för denna minskning? Natur och grönska har alltid varit en viktig tillgÄng för mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande. Kan man ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄdena med smÄ kvalitativa parker? Vilka rekreationsvÀrden försvinner med en minskad storlek? Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera kring frÄgan: Kan smÄ kvalitativa parker ersÀtta stora kvantitativa grönomrÄden ur ett rekreationsperspektiv? Genom en litteraturstudie har jag undersökt vilka funktioner som rör mÀnniskors hÀlsa och vÀlbefinnande som finns i urbana parker.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->