Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.

Stress hos ungdomar är ett växande problem som kan leda till ohälsa.Ett sätt att undersöka ohälsa är att titta på det motsatta som ärvälbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur självkänslapredicerar subjektiv hälsa hos ungdomar mellan 16 och 18 år. Ävenbostadsort, etnicitet och kön beaktades. En enkätundersökninggenomfördes på 149 gymnasieungdomar i en mindre och en störrestad. Självkänsla mättes med global självkänsla skala och hälsa meden skala om subjektivt välbefinnande.

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Sälen är norra Europas största skidcentrum och är under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB äger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I Hundfjället planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstärka området som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete är att få kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som eftersträvas. Målet är att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjällmiljö.

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

The purpose of these theses is to show the financial economical situation during the change from conventional dairy production to ecological production. The thesis is accomplished by collecting information from literature and interviews where needed. The target group of these theses is dairy producers who will transform their production from conventional dairy production to certified ecological dairy production. The theses emphasise on the economic situation during the adjustment years. For this I have studied a presently producing dairy farm.

Syftet med examensarbetet är att få en förståelse för hur den tid som enhetschefer (enhetschefer inom omsorg och rektorer) ägnar åt administrativt arbete påverkar deras ledarskap. Studien utförs på uppdrag av fackförbundet Vision och Lärarförbundet eftersom de menar att enhetscheferna har en viktig roll i organisationen. Tidigare forskning visar att enhetschefer i offentlig förvaltning har en stor administrativ arbetsbörda, vilket hindrar dem från att fokusera på sitt ledarskap och ge stöd till medarbetarna. Enhetschefers situation är dessutom utsatt, då de måste hantera krav från många olika håll. I denna studie utfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer på enhetschefer i Göteborgs Stad.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

Förtätning av städer har blivit en allt mer förekommande lösning på dagens stadsbyggnadsfrågor. När det gäller förtätning och expansion så är Malmö inget undantag. Genom denna typ av åtgärd i redan byggd miljö kan Malmö växa med minst 100 000 invånare inom loppet av en 20-årsperiod. Det medför stora förändringar som kommer att beröra Malmös invånare och andra som är verksamma i staden. När en stad står inför en förtätningsprocess är det ofta friytorna som tas i anspråk och bebyggs. Därmed ökar risken att människors tillgång till gröna närmiljöer går förlorade.

Vind är ett fenomen som har stor påverkan på människan. Genom en god planering och utformning av nya stadsområden kan goda vindförhållandena på marknivån skapas. Beroende på platsens naturliga betingelser så kan vinden antingen försköna eller göra att människor uppfattar platsen som oangenämare. Platsens klimatologiska betingelser påverkar även till vilken grad utemiljön kommer att användas. Luleå är en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blåsigt, staden används därför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet närmare.

Världen står inför ett klimat i förändring. Redan idag märker vi av dessa förändringar och då främst i form av temperatur- och nederbördsförändringar. Den nederbörd som faller över en, av människan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i våra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte är ekologiskt hållbara så är de dessutom underdimensionerade och uttjänta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstår vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvämningar och bräddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhälle som är ytterst väderberoende och sårbart.