Ett ekologiskt lantbruk syftar till att skapa ett uthålligt system som drivs i symbios med omgivande natur. För djuren på ett sådant lantbruk har man ambitionen att hålla hög nivå av hälsa och välfärd. Ett av de främsta målen är ökad frihet och möjlighet till naturligt beteende. Det fria levernet har både positiva och negativa konsekvenser för djurens välmående. Syftet med det här arbetet är att redovisa och diskutera hälsa och välfärd i ekologisk grishållning med ambitionen att reda ut rådande situation och utsikter för framtiden. I dagens läge verkar ekologiskt hållna grisar få sina beteendemässiga behov tillfredställda i högre grad jämfört konventionellt hållna. Bland annat ses stabilare temperament och färre problembeteenden.

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna..

Intresset för ekologiskt mode har ökat tack vare dagens intensiva klimatdebatt och konsumenterna vill handla mer miljövänligt. Större företag anpassar alltmer sin verksamhet efter en miljöprofil och det har skett en ökning av ekologiska modeföretag.Undersökningen går ut på att se om det finns en möjlighet till långsiktig överlevnad för de mindre ekologiska modeföretagen. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera miljö som marknadsföringsstrategi inom textilbranschen.Materialet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra olika modeföretag samt enkätundersökning med tillhörande konsumenter.Resultatet visar att intresset för ekologiska/miljömärkta kläder är stort men att konsumenterna prioriterar utseende och pris vid köp av kläder vilket tyder på att de ställer sig låginvolverade till ekologiska/miljömärkta kläder. Företag med oäkta eko-struktur marknadsför inte sitt gröna sortiment medan företag med äkta eko-struktur genomsyras av miljötänk.Slutsatsen blir att de mindre ekologiska modeföretagen med en äkta eko-struktur måste ha en dialog med sina kunder och skapa relationer för att kunna skapa mervärde. De har en stark grund att bygga konkurrensfördelar på men behöver inspirera konsumenter så de ställer sig höginvolverade till miljömärkta/ekologiska plagg vilket leder till långsiktig överlevnad..

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

I planeringssammanhang är det vanligt att tala om en attraktiv stad, men begreppet är svårdefinierat. Dels därför att det är starkt kopplat till individens egna värderingar, men också därför att begreppet består av många faktorer. Det är därför praktiskt omöjligt att utforma en attraktiv stad om inte begreppet attraktiv stad definieras. Det finns många teoretiker som forskat inom området, genom olika tidsepoker och med olika infallsvinklar. Trots den allomfattande forskningen finns det idag ingen enskild teori eller definition på vad som utgör en attraktiv stad.

De två torskbestånden i Östersjön har minskat markant sedan mitten av 1980-talet. Uppsatsens syfte var att försöka klargöra om förvaltningen av östersjötorsken kan anses vara ett institutionellt och ekologiskt hållbart arrangemang, och om EU:s återhämtningsplan och grönbok för torskfisket i Östersjön kan anses bidra till att förbättra förvaltningen av torsken. Förvaltningen av östersjötorsken analyserades utifrån Elinor Ostroms åtta designprinciper för institutionellt hållbara arrangemang, som innebär att om designprinciperna uppfylls, så kan arrangemanget anses vara hållbart. Ett teoretiskt syfte med uppsatsen var också att studera om dessa principer kan appliceras på geografiskt stora och komplexa gemensamma resurser, likt torskfisket i Östersjön. En slutsats som kunde dras var att principerna tycks fungera dåligt att applicera på torskfisket.

Då dagens konsumenter blivit mer medvetna om hälsa, miljö och dessutom blivit mer krävande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krävs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar på konsumenters efterfrågan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hälso- och miljömedvetna är det få konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövänliga eller miljömärka varor (Magnusson et al, 2001). Därför behöver företagen förståelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömärkta varor är och hur de ska förmedla sitt budskap på bästa sätt.Polarbröd AB är uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering är: Vad efterfrågar konsumenter på den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete är att identifiera de faktorer som påverkar efterfrågan på ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras på en empirisk studie för att få kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

Hela 85 % av byggnadsmaterialen i ett nybyggt hus består av hälso- eller miljöfarliga material. Detta måste förändras! Ekologiskt byggande handlar om att undvika dessa material i så stor utsträckning som möjligt och samtidigt reducera uppvärmningen och tappvattenförbrukning med hjälp av energieffektiva installationer. Att det går att minska de miljöfarliga materialen i ett hus är självklart, men är det möjligt att bygga ett hus med nästan inga miljö- och hälsofarliga material? Vilka tekniska lösningar är att föredra vid ekologiskt byggande? Hur utformas ett ekologiskt hus?Syftet med detta examensarbete är att hjälpa Eksjöhus att ta fram ett ekologiskt anpassat enfamiljshus och därmed bidra till ett sundare boende och en bättre miljö. Förundersökningar i form av utredningar av material, installationsmöjligheter och arkitektonisk utformning av ett ekologiskt hus ligger till grund för framtagning av huset och är en mycket viktig del i rapporten.

Kultur som en strategi för tillväxt i en stad blir således allt mer vanlig, dock saknas en mer ingående studie kring Jönköping som stad..

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus på hållbarhet eller grönska utgör utgångspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hållbar ur alla aspekter; både ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsätta förtäta staden och samtidigt behålla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin är döpt till Stad-i-park och är en utopisk vision som syftar till att förändra vårt sätt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nå en hållbar utveckling. Detta uppnås i teorin genom att ersätta transporterna inom staden med framförallt spårbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtäta staden då byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte längre behövs. Förändringar i infrastrukturen ska inte påverka rörligheten utan staden ska även i fortsättningen vara tillgänglighetsanpassad vilket bl.a.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken påverkan Jämförelseprojektet har på Malmö stads arbete med benchmarking. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har en kvalitativ fallstudie genomförts. En blandning av deduktiv och induktiv ansats har möjliggjort att arbetet med teori och empiri har kunnat utföras parallellt. Den teoretiska referensramen belyser problematiken utifrån olika synvinklar. Dels förklaras benchmarking men också centrala delar som nyckeltal, lärande och organisationskultur.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.