Sök:

Sökresultat:

2346 Uppsatser om Ekologiskt hćllbar stad - Sida 21 av 157

Ansvarsredovisning i BorÄs Stad ? begrÀnsning eller möjlighet?

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.

Barns fria lek i förskolan - En studie kring leken i ett könsperspektiv

VÄrt problemomrÄde Àr hur genus och kön konstrueras i leken i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en större insikt i hur barn pÄ tre till sex Ärs Älder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men ocksÄ lekarnas innehÄll. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur fÄr, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka fÄr huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad hÀnder nÀr pojkar respektive flickor gÄr in i varandras lek? NÀr leker de könsuppdelat och vad kan det bero pÄ? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrÄgasÀtter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet pÄverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda pÄ genom att göra observationer pÄ tvÄ förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet pÄ de tvÄ förskolorna visade sig skilja ganska mycket Ät, i den ena barngruppen sÄg tjejerna och killarna inte pÄ varandra som tvÄ enskilda grupper medan pÄ den andra förskolan visade de sig vara vÀldigt könsuppdelade..

Nya bostÀder i norra Ljungby stad

Examensarbetet syftar till att utreda möjligheterna till ett nya bostÀder i norra delen av Ljungby stad. Det utgörs av ett komplext och splittrat omrÄde som bestÄr av sÄvÀl bostÀder, industrier, avslutade deponier med mera. Metodiken bestÄr av inventering, analys och planförlag. Inventeringen skapar grund för analysen som ska utkristallisera vilka omrÄden som kan vara lÀmpliga för nya bostÀder ? det vill sÀga planförslaget. Med ett andra ord ett traditionellt examensarbete inom ramen för programmet för Fysisk planering. Ljungby vÀxer lÄngsamt.

H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet

The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each other in relation to EU policies intended for intermodality.

Att titulera eller inte titulera sig... : En kvalitativ studie om organisationers förhÄllande till feminism

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jÀmstÀlldhet förhÄller sig till feminism. Vidare var det Àven av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jÀmstÀlldhet hÀngde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgÄngspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. DÄ vi samlade in vÄr empiri anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjÀlp av ett mÄlstyrt urval dÀr vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jÀmstÀlldhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns nÄgra direkt enhetliga Äsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism.

Kommunala bolag: En korruptionsrisk? En studie om de kommunala bolagens pÄverkan pÄ den kommunala korruptionsnivÄn i Sverige

Sverige brukar ofta betraktas som ett av vÀrldens minst korrupta lÀnder. PÄ senare Är har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige pÄ lokal nivÄ som fÄtt stor medial uppmÀrksamhet. SÀrskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges nÀststörsta stad Göteborg fÄtt som skÀmtsamt kallats för Muteborg. Efter de mÄnga korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhÄllandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik frÄn korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade pÄ en viktig aspekt.

Simkunnighet i skolans regi

Syfte och frÄgestÀllning. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur kommunala grundskolor arbetar för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för momentet simning. Vi har Àven undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare Är. De frÄgor som vi har fördjupat oss i Àr följande: ? Hur definierar lÀraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare Är? ? Hur mycket tid lÀgger skolan ned pÄ simundervisningen i skolans tidigare Är? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka sÀkerheten vid och i vatten? Metod Vi har anvÀnt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

Torn,59*19ÂŽ30*prototyp : 3D copy-paste

Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrÄn sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger nÀrmare mÀnniskan som social varelse..

Europan 6 i VÀxjö : analys och förslag

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

Elevens intresse och gymnasievalet!

Syfte och frÄgestÀllning. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur kommunala grundskolor arbetar för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen för momentet simning. Vi har Àven undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare Är. De frÄgor som vi har fördjupat oss i Àr följande: ? Hur definierar lÀraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare Är? ? Hur mycket tid lÀgger skolan ned pÄ simundervisningen i skolans tidigare Är? ? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? ? Hur kan simundervisningen öka sÀkerheten vid och i vatten? Metod Vi har anvÀnt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen.

BALANSEN PÅ LÅTSAS,HUR FUNGERAR BALANSERAD STYRNING I GÖTEBORGS STAD

Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2007 och utgör examensarbete pÄ magister programmet i socialt arbete. Vi som skrivit den Àr bÄda verksamma som enhetschefer inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad. Syftet med arbetet Àr att beskriva hur 1:a linjeschefer i Àldreomsorgen inom Göteborgs Stad upplever sitt arbete med Balansen. Vi har studerat hur styrningen med Balansen fungerar i det dagliga arbetet. Vidare har vi undersökt hur implementeringen av styrkortet har gÄtt till.

Socialt kapital : Skillnad pÄ stad och landsbygd?

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Ekologisk hÄllbarhet- en fallstudie över Saltö udde

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie med inriktning pÄ ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vad begreppet ekologisk hÄllbar utveckling stÄr för, hur det anvÀnds idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hÄllbara utvecklingens filosofi. HÄllbar utveckling Àr ett ofta anvÀnt begrepp som inte har nÄgon allmÀnt gÀllande definition. Begreppets filosofi har funnits lÀnge, men det var först nÀr Brundtland-kommissionen definierade begreppet Är 1987 som det började kallas hÄllbar utveckling.

SOCIAL HÅLLBARHET I FYSISK PLANERING - Att förstĂ„ och tillĂ€mpa begreppet

Social hÄllbarhet. Vad Àr det och hur kan man i fysisk planering pÄ kommunal nivÄ arbeta för att uppnÄ större social hÄllbarhet? Dessa frÄgor kommer att undersökas i denna uppsats med hjÀlp av en intervju och en dokumentstudie inriktad pÄ BorÄs tÀtort.Social hÄllbarhet Àr ett komplext begrepp som i regel hamnat i skymundan i de sammanhang dÀr hÄllbar utveckling behandlas, till fördel för ekonomiska och ekologiska aspekter. En bidragande faktor till detta förhÄllande Àr att social hÄllbarhet som begrepp Àr förÀnderligt i sin innebörd, vilket medför att det Àr svÄrt att definiera. FrÄgan som fysiska planerare behöver stÀlla sig Àr hur fysisk planering kan förhÄlla sig till detta begrepp.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->