Syftet med detta examensarbete var att hitta praktiska metoder för att reducera innehållet av glukos, fruktos, sukros och fruktaner, så kallade lättlösliga kolhydrater (WSC), i vallfoder. Ett vallfoder med mindre mängd WSC kan vara användbart för hästar som har fång, är insulinresistenta eller har fått diagnosen EMS (equine metabolic syndrome) eller Equine Cushing?s syndrome. Faktorer som kan påverka innehållet av WSC i vallfoder är bl.a. växtens utvecklingsstadium, konserveringsmetod, lagringstid, tillsats av mjölksyrabakterier till ensilage/hösilage, samt blötläggning av foder innan utfodring.

Inledning: Olika typer av kött har olika stor påverkan på klimatet. Kött från idisslare anses ha högst klimatpåverkan eftersom deras metabolism ger upphov till metangas, samtidigt som idisslare har stort värde som vårdare av det svenska landskapet med öppna marker och biologisk mångfald. Syfte: Syftet med denna studie var att med hjälp av sensorisk analys studera om köttfärssås tillagad med ekologiskt respektive konventionellt producerat nötkött samt köttfärssås med reducerad mängd kött påverkar konsumenters gillande. Syftet var också att beräkna innehåll av järn och vitamin B12 i köttfärssåserna för att jämföra med rekommenderat näringsinnehåll enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Metod/material: En kvantitativ datainsamling har gjorts med hjälp av 25 konsumenter som deltagit i sensoriska konsumenttester av köttfärssåser, där ingredienserna dels varit anonyma, dels framgått i klartext. Resultat: Konsumenter visade större gillande för köttfärssås tillagad av konventionellt producerat nötkött vid anonyma prov och större gillande för köttfärssås tillagad av ekologiskt producerat nötkött när de informerades om innehållet.  Enstaka konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött vid anonyma prov och ett fåtal konsumenter visade gillande för köttfärssås med reducerad mängd kött när de informerades om innehållet. Innehållet av järn och vitamin B12 är tillräckligt i en köttfärssås med reducerad mängd kött enligt SNR-05, Svenska näringsrekommendationer. Slutsats: Studien visar att det kan vara möjligt att påverka konsumenters uppfattning om en matvara om konsumenten får information om matvarans ursprung..

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Det här examensarbetet om 15 högskolepoäng behandlar sågskyddstextilens bidrag till komfortnivån i sågskyddsplagg. Personlig skyddsutrustning kräver att materialet innehar specifika egenskaper vilka ofta står i konflikt med en god komfortnivå. För sågskyddsutrustning liksom flera andra typer av skyddsutrustning är det främst den termiska komforten som begränsas. Det kan få inverkar på både arbetsförmåga och hälsa för användaren, så att utrustningen inte bara höjer säkerheten utan samtidigt riskerar den. Variationen i mätbar termisk komfort har studerats genom att ett urval av varptrikåvaror avsedda att användas som sågskydd testats avseende komfortegenskaperna ångmotstånd, luftgenomsläpplighet och vätskeledningsförmåga.

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkänna användandet av det tillväxtreglerande preparatet Moddus 250 EC från Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga stråsädesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrätten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt är inte den svenska kvarnarindustrin beredd på att ta emot spannmål som är tillväxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle påverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagändring som inte går att utnyttja vid odling av spannmål till humankonsumtion då svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmålen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i ämnet samt kompletterande intervjuer med öppna frågor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade på att frågan länge varit aktuell och debatterats sedan 1987 då den första restriktionen om stråförkortning kom. Denna gällde alla sädesslag utom råg som var undantaget p.g.a.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur..

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

Idag är ekologiska produkter ett mycket omdebatterat ämne. En tydlig betalningvilja kan urskiljas på ekologiska matvaror men hur ser denna ut för ekologiska kläder? Värderas dessa också högre av konsumenterna? Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en prispremie på ekologiskt producerade bomullskläder samt utreda eventuella bakomliggande orsaker till resultatet. Undersökningen kommer endast behandla bastoppar för kvinnor i form av linnen och t-shirtar. En begränsning till toppar från lågpriskedjor som HM, Lindex, KappAhl, Gina Tricot och Åhléns görs även. För efterforskningen insamlas data från lågpriskedjorna där pris samt andra egenskaper dokumenteras.

Med utgångspunkt från Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem är dokumentationen egentligen till för? Genom studien växer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hänsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslås dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrättsligt, pedagogiskt och samhälleligt..

Byggandet måste bli mera hållbart. Bostadssektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen och energianvändningen. Kemikalieanvändningen i byggbranschen är omfattande. Det har inte alltid varit så. Dessa förändringar har skett huvudsakligen under 1900-talet.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Den traditionella båsladugården har idag utvecklats till lösdriftstallar där korna har fri tillgång till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnå bra termisk komfort i lösdriftsstallen så använder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete så undersöks några olika ventilationssystem som använder sig av naturlig ventilation på fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmätare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet.

Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dessframtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjansuppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är helavärdekedjan ekologisk?Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa enövergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjektenvaldes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunnatänkas ge oss.

Jag var intresserad av att ta reda på hur aktiva medlemmar i Svenska Kyrkans församling i Bollnäs såg på kyrkans ansvar och möjlighet att vara en lokal kraft i arbetet med att förändra församlingsmedlemmarnas människosyn och verklighetsbild, ur ett ekologiskt perspektiv för att möta det globala miljöhotet. Jag har funnit att det finns en viss insikt om behovet men den gemensamma strategin saknas för att som en rörelse arbeta med församlingsmedlemmarnas människosyn och världsbild ur en ekoteologisk synvinkel..