När städerna förtätas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönområden hårt. Grönområden som är viktiga i många avseenden. På 1800-talet blev parkerna räddningen för städerna. Parkerna skulle rena städerna från föroreningar och höja den låga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan på hälsan och välmåendet är inte alla ytor som skapas tillgängliga eller kvalitativa.

Gröna tak har använts genom alla tider, men det är främst på senare år som en säker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för användningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utsträckning har börjat förstå de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat användas för att lösa tekniska problem så som att förbättra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som främst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för människan ? upplevelsevärdet ? kommer i skymundan. Detta kan märkas genom den stora mängd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömässigt perspektiv direkt är gjord för gröna tak. Argumenten gällande de gröna takens värde för människan ur ett upplevelseperspektiv grundas däremot främst från slutsatser dragna från andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Titel: KRAV-märkning ur ett varumärkesperspektiv Författare: Sandra Gustafsson, Lina Öhrstedt Handledare: Heléne Tjärnemo Bakgrund: Intresset för och diskussioner kring miljöfrågor har ökat markant i samhället, vilket har lett till att allt fler konsumenter och producenter idag vänder sig mot miljövänligare alternativ av produkter. I samband med det växer marknaden för ekologiskt producerade livsmedel och vi kan se allt fler KRAV-märkta produkter i butikerna. Trots det har vi inte sett någon markant ökning av reklam för KRAV-märkta produkter, vilket får oss att undra varför företag väljer att KRAV-märka sina produkter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida en KRAV-märkning kan ha en stärkande effekt på varumärken, samt att se om företag med KRAV-märkta produkter arbetar med miljö i varumärkesstärkande syfte. Teori: För att förstå vilka underliggande faktorer som ligger till grund för ökningen av KRAV-märkta varor, och för att se om företag använder KRAV i varumärkesstärkande syfte, har vi sökt teoribildningar kring varumärkesstrategier samt viss miljöanknuten litteratur.

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning.

Detta arbete är en litteraturstudie som handlar om hur deltidsbete påverkar mjölkkors avkastning, foderintag och välfärd. I Sverige har vi beteskrav till skillnad från många andra länder i världen. Detta skapar problem då besättningstorlekarna ökar och det blir svårare att få marker i närheten av gården att räcka till alla kor. Det största problemet med mjölkkor på bete är dock att högavkastande kor inte producerar lika mycket på bete som inne på stall. Det är därför viktigt att finna ett sätt att lösa problemen som både gynnar kon och bonden.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda är ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus på det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnå dessa syften har målet varit att undersöka hur en av Växjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hänsyn till Växjö kommuns mål och landskapets förutsättningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av områdets historia och förutsättningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hårda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista år på landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. Då jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid på SLU- Alnarp reflekterat över de sätt som trä idag används utomhus. Det absolut vanligaste trämaterialet för utomhus-tillämpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trämaterial.

Marktäckande perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en plantering med träd och buskar.

Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden.

Änget är en miljö skapad av människan under flera tusen år av hävd. Detta har gjort änget till en artrik plats där många konkurrenssvaga växter men även rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse när djuren började stallas in på vintern på grund av att klimatet blev kärvare har ängen slåttrats för att få foder till djuren. När sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann ängets funktion och därmed också många av landets ängen. På Gotland tog det längre tid än i övriga landet innan ängena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men även på grund av gotlänningens lynne.

Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Scania har problem med slitage och haveri i deras motorer. Anledningen är att smutspartiklar kommer i kontakt med motordelar under tiden dessa hanteras på olika sätt hos Scania i Södertälje. Cylinderfoder är en del i motorn och flödet för den komponenten är ett begränsat område att börja förbättringsarbetet på. För att i slutändan komma med en långvarig lösning för renhetshållning av cylinderfoder behövs en grundlig problemanalys av nuläget. Denna rapport ska resultera i alternativa sätt att hantera cylinderfodren på och ska kunna användas som ett underlag till förbättringsarbetet av renhetssituationen för andra avdelningar och komponenter på Scania i Södertälje.För att bryta ned huvudproblemet i mindre problem utfördes renhetsmätningar på cylinderfoder tagna från olika ställen i flödet.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Två viktiga fettsyror som människan inte själv kan bilda är ?-linolensyra (C18:3) och linolsyra (C18:2) vilka är en omega-3 respektive en omega-6 fettsyra. Ett balanserat förhållande mellan dessa fettsyror har visat sig vara viktigt för den mänskliga hälsan men idag är intaget av omega-3 lägre i kosten på grund av att den ingår i färre produkter än de med omega-6. Det lägre intaget av omega-3 antas resultera i att vi lättare drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och depression. En produkt som skulle kunna jämna ut kvoten mellan omega-3 och omega-6 är linfrö, vilken innehåller 58 % C18:3 och 14 % C18:2.