Sök:

Sökresultat:

525 Uppsatser om Ekologiskt foder - Sida 17 av 35

Kotrafik i mjölkproduktion med automatiserad mjölkning

Kors förflyttningar mellan foderavdelning, liggavdelning och mjölkningsenhet (ME) i stall med automatiserad mjölkning (AMS) kallas kotrafik. Det finns i huvudsak fri, styrd och selektiv kotrafik. Mjölkproducenter med AMS eller med automatiserad mjölkningskarusell (AMR) är beroende av att kor frivilligt besöker ME tillräckligt ofta för att hålla upp mjölkningsfrekvensen och hålla ned antalet kor som, av stallpersonal, behöver hämtas till mjölkning. Detta kan åstadkommas genom att med olika metoder stimulera kotrafiken till ME. Då kotrafik planeras är det viktigt att ta hänsyn till att kor är flockdjur med rangordning, då det visat sig att kor av låg rang ofta spenderar längre tid med att vänta och köa framför ME än kor av hög rang.

Fallstudie av kostnader i tornsilo och plansilosystem på en mjölkgård :

I have through a case study looked on a milkingfarm in Dalarna and been counting on what it would cost to increase the silagestorage. Today they have to little capacity on the existing towersilo because they built a bigger farm with more cows. The reason is that two families decided to start having the production on one farm together and moved all animals from one of the farms to the other farm. So for that reason I have looked on the costs to build a new towersilo or levelsilo. The goal has been not only to look at the buildingcost but also which operatingcost that is included with the different alternatives. I have taken tenders from two different towersilocompany, Bjurenwall and Svenska Neuero and taken tenders from Abetong for a levelsilo with roof and one without roof. The overall feed requirements on the farm is on 240 tonnes dry extract and the old towersilo hold 110 tonnes dry extract so the need for a new foundation is on 130 tonnes dry extract. I have through cost estimate been counting on the specific buildingcost for each buildingaltenative.

Att strukturera upp en odling på bästa sätt på liten yta

BedZED är ett område utanför London som har tagit upp viktiga frågor vad det gäller klimatförändringar. Vad kan befolkningen göra för att minska förstöringen av ozonlagret? Men de försöker även åtgärda andra problem så som: energiförbukning, växthusgasemissioner, vattenförbrukning/-förstörelse, överdrivet utnyttjade av naturresurser för att producera livsmedel, foder och komsumtionsvaror, transportsektorns förbrukning av fossil energi och luftföroreningar etc. En viktig aspekt är att köpa närproducerat för att slippa utsläpp av avgaser vid transport av livsmedlen. Detta arbete visar hur tre typhushåll har tänkt med odlingen av grönsaker och rotfrukter när det är en så pass begränsad yta att odla på. Ytan är sex kvadratmeter.

Ett hållbart ansvar : en studie av den svenska rättsliga regleringen av ansvaret för förorenade områden och målet om en hållbar utveckling

Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt.

Samband mellan högt hull innan könsmognad och mjölkkors förmåga att producera mjölk

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

Majsensilage ? effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm

Det finns en stor efterfrågan på färskt lammkött året runt i Sverige och det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm. Det krävs därför en allt mer intensiv uppfödning av lamm i Sverige under vintern och våren. Lammen ska växa fort för att ha en så effektiv produktion som möjligt men ändå behålla de slaktkroppsegenskaper som efterfrågas av konsumenterna. Intensiv lammproduktion kräver ett energirikt foder som samtidigt resulterar i en bra fodereffektivitet hos lammen. Majs är idag en gröda som odlas allt mer i Sverige.

Insamling, rening och användning av vatten i den hållbara hemträdgården.

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar.

Det ekologiska steget : En studie kring hinder och drivkrafter för lantbrukares val att bedriva ekologisk livsmedelsproduktion i Östergötland

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Vägen bort från kvinnovåldet : tre män berättar om sin förändringsprocess

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Förslag på riskklassificeringsmodell av ekologiskt kontrollerade aktörer : En jämförelse med andra länders ekologiska kontroll

In order to facilitate trade between EU members, the European Committee has created regulations that will govern supervision of organic products. Every regulatory agency shall, according to the European Committees regulations, carry out a risk classification of each organic producer they regulate. This study for The National Food Administration compares regulation of Swedish organic products with other countries, and aims to produce a simplified model based on risk that can be the beginning of the risk classification model that Sweden in the current situation don?t have. The thesis is based on three questions: 1) What criteria should we use for assigning organic food producers? 2) How do selected European countries and frontrunners rate organic producers and what can Sweden learn from them? 3) How might a national classification model of organic production look in order to ensure an equivalent level of regulation and prevent competition among private inspection bodies? A review of information gathered from the different countries gave differing results.

Korsförlamning hos häst : fodrets påverkan

The purpose of this thesis has been to gather knowledge about the complaints of tying-up in horses and to show that the importance of feeding. The thesis includes a literature review of tying-up how preventative measures by feeding can be made. In the equine sport, crosscountry, horses occasionally suffers from tying-up, a muscle disease. An increased knowledge about the disease is demanded by riders and trainers as the disease disrupts training and competition of suffered horses. A cross-country horse works very hard in training and during competitions but the work bouts are long enough for the muscle cells to use aerobic pathways in the metabolism.

Alternativ till fiskbaserat foder till karnivora fiskar

If one looks at physical planning in Sweden today one can see that while talking about densification of existing development, reduced emissions and careful use of important land, urban sprawl is a fact with development of sheer residential districts in the urban edges and shopping malls in each and every municipality. As sustainable development is an essential goal for physical planning to strive towards, it is worth questioning if the direction of today?s planning will lead to the goal. A sustainable development can be seen as an obvious to goal aim at. In reality the aim means a hard and complex work.

Utvärdering av stereotypt vandrande hos amurleopard (Panthera pardus orientalis) efter foderberikning, träning och serverat kött

Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesdjur och levnadsområde. Dessutom hotas djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

Behöver grisarna mer strömedel? : en granskning av grisarnas behov och svensk lagstiftning

Trots att djurskyddslagstiftningen kräver att djur ska kunna bete sig naturligt och att Jordbruksverkets föreskrifter fastställer att strömedlets mängd och egenskaper ska uppfylla grisarnas sysselsättnings- och komfortbehov, så är halmmängden sannolikt helt otillräcklig för många svenska grisar. Forskning visar tydligt att brist på halm leder till omriktade beteenden såsom svansbitning, något som direkt påverkar djurens välfärd och hälsa. Detta arbete visar att halmen på olika sätt har en stor betydelse för grisarna: den möjliggör starkt motiverade beteenden, den ger sysselsättning, den förhindrar omriktade beteenden, den utgör foder, den skyddar mot skador från hårda golv och den erbjuder komfort för grisarna. Halmen är dessutom ett av grisarnas favoritmaterial då de själva får välja. Arbetet visar även att finhackad halm samt leksaker av olika slag inte har samma positiva egenskaper som halmen, och de bör därför inte ersätta den. Syftet med arbetet var att undersöka grisarnas behov av halm samt att försöka fastställa den halmmängd som både tillfredsställer grisarnas explorativa behov och förhindrar omriktade beteenden. Den mängden visade sig vara markant högre än den uppskattade, faktiska halmgivan hos djurhållarna.

Förändring för ett hållbart beteende : En fråga om attityder och vanor

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66.

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->