För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hållbar stadsutveckling, förtätas världens städer i allt högre takt. Större regnmängder, i kombination med hög andel hårdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvämningskatastrofer i många av världens städer. Genom att ta hand om dagvattnet med hjälp av våtmarker, är det möjligt att, förutom flödesutjämning, tillföra ekosystemtjänster såsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa värden. Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för hållbar planering och förvaltning av urbana våtmarksparker, med avseende på ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehåller en teoretisk genomgång av ovanstående förutsättningar.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska komma från den egna gården. En hög självförsörjning av foder ger i många fall även en bättre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att självförsörjningsgraden av foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps importerade fodermedel in, främst proteinfoder innehållande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel av jämfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat på proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning. En ekologisk mjölkko måste ha ett grovfoderintag på minst 60 %.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years.The intention of this investigation was to find out more about children?s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum.The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 ? 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes.The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress.

Arbetet syftar till att undersöka och jämföra hur två svenska företag som säljer ekologisk textil resonerar kring inköp, marknadsföring och försäljning av dessa textilier. Frågeställningarna berör efterfrågan, hur företagen kan garantera att miljömärkningar och certifieringar efterföljs samt hur företagens storlek påverkar möjligheter till marknadsföring och försäljning av ekologisk textil. Intervjuer med två svenska företag som säljer ekologisk textil är genomförda. Resultatet visar på att det finns flera aspekter där företagen skiljer sig åt, bland annat i inställningen till ekologisk textil och anledningen till att de säljer det. Resultatet visar även på de svårigheter som finns vad gäller miljömärkning och certifiering, där företagen inte kan göra annat än att lita på att kraven på de ekologiska textilier de säljer efterföljs.

I beskrivningar av somaliska noteras i vissa kontexter en dialektal variation i vokalkvalitet och duration mellan sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Modersma?lstalare av somaliska bekra?ftar noterade dialektala skillnader i vokalkvalitet och duration, och anser att det finns en possessiva?ndelse pa? benadiri eey vilken skiljer sig fra?n den nordsomaliska motsvarigheten ay.Underso?kningen syftade till att ta reda pa? om och pa? vilket sa?tt vokalkvalitet och duration varierar, i diftongen ay i de somaliska dialekterna sydsomaliska (benadiri) och nordsomaliska. Studien begra?nsades till ma?tning av vokalkvalitet och duration i possessiva?ndelsen -ay.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Miljöförstöringen håller på att få allt för stora proportioner, vilket genom bland annat växthuseffekten leder till att vår planet snart är obeboelig för människan.Byggbranschens andel i miljöförstöringen är onödigt stor genom transporter, energianvändning, maskinanvändning och miljömässigt dåliga material.Vår frågeställning är: går det att ersätta de konventionella byggmaterialen med ekologiska sådana? JM vill även få beprövat om de är så bra, miljömässigt, som de tror. Detta ska besvaras genom en analys av tre ekologiska material som sedan jämförs med konventionella material för samma funktion.Newbeam är ett material som planeras gå i produktion till hösten 2007. Det består av autoklaverad aspflis och ligninbaserat lim som pressas till profilerade balkar i önskad form. Denna produkt har i media benämnts ?stålbalk av trä? på grund av sin höga hållfasthet.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Vårt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförändringar och i Sverige blir det alltmer populärt att bygga nya bostadsområden som har vision att vara miljövänliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gäller att applicera den på våra hus och att de boende tar till sig vikten av att tänka miljövänligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta områden verkligen fungerar som det var tänkt eller om det mest är en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömål som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebär att områdena är klimatsmarta och miljövänliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan två bostadsområden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som är klimatsmarta, miljövänliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta målen uppnås.

Idag kännetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrävande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk är bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mångfald och därmed en försvagning av ekosystemtjänster knutna till jordbruket. Ekosystemtjänster möjliggör liv på vår jord genom att långsiktigt understödja tillgången till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthålligt lantbruk är ett system som gynnar och använder sig av ekosystemtjänster och biologisk mångfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom på småskaliga ekologiska gårdar än på större konventionella gårdar.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

I denna rapport presenteras en studie vars syfte är att undersöka vilken vikt lärarna lägger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lärarna anser att artkunskap har för betydelse för förståelsen av ekologiska samband. Studien undersöker också om det föreligger något samband mellan elevernas artkunskap och deras förståelse för ekologi.Sex lärare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever från lika många klasser inom naturvetarprogrammet. Lärarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstå ekologiska samband. En övervägande del av lärarna har också ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.