Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Sammanfattning saknas..

Isberg, Annette. & Lewin Holm, Lena. (2006). Handledning och Läromiljö. Councelling and learning environment.

Vobbla Racing is a racing team who has an online sales department that is in need of an upgrade to be more efficient and easier to use. Before this study their present homepage was anything but structured. The products were sorted in an illogical order which made it difficult for the customer to find a wanted product. The customer had to summarize the products, transport sums and other costs. The order had to be e-mailed or phoned in to Vobbla Racing Produkter.

Det Goda Samtalet är en ny form av samhällsplanering där tretton olika byggherrar i samarbete med Malmö Stad har kommit överens om de hållbarhetskrav som ska gälla under exploateringen av området Flagghusen i Västra Hamnen, Malmö. Målet med detta examensarbete har varit att undersöka om Det Goda Samtalet så här långt har varit lyckat med avseende på de ekologiska hållbarhetsaspekterna och i jämförelse med andra byggprojekt. För att få fram den information som har behövts genomförde vi intervjuer med de inblandade byggherrarna samt sex referensobjekt. I arbetet har vi valt att fokusera på följande fyra hållbarhetsaspekter: energieffektivisering, materialval, biologisk kvalitet och fuktsäkert byggande. Hur lyckat varje delområde hittills har varit är varierande. De mest lyckade områdena är energieffektivisering och biologisk kvalitet som uppvisar mycket bättre resultat än referensobjekten. Vad gäller fuktsäkert byggande har inga större skillnader iakttagits mellan byggherrar och referensobjekt. Materialval är den hållbarhetsaspekt inom Det Goda Samtalet som vi anser vara minst lyckad. Slutsatsen visar att Det Goda Samtalet inte i alla avseenden har blivit så som de inblandade hade tänkt sig från början. Trots detta var det ändå ett mycket bra initiativ från kommunens sida, att tillämpa Det Goda Samtalet, då inblandade parter uppger sig vara positiva till projektet..

Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som innebär att vi förbrukar varor och tjänster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stärka vår sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och släng beteende som tär på jordens resurser och om företag på något sätt kan undvika detta är det positivt ur både ett samhälls- och miljöperspektiv. Ett sätt att få konsumenterna att köpa färre produkter och mer sällan är att öka graden av design i produkten och därmed förlänga produktens hållbarhet. Design har som första uppgift att säkra människans överlevnad och när basbehoven är uppfyllda kan design även användas för att göra livet mer bekvämt och innehållsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och målet med design är att uppfylla behov hos användarna både vad gäller funktion och utseende.

Arbetet har handlat om hur jag som designer kan skapa uppmärksamhet kring golvproducenten Kährs och deras produkter i framtiden. Företaget hade inte några önskemål eller ramar för projektet och jag valde då själv att ta fram en sittmöbel för offentlig miljö, med särskilt fokus på väntrum och hotellobbys. Observationer och intervjuer har utgjort arbetets bas. Jag har även studerat turism och svenskhet för att hitta en knytpunkt mellan företaget, de rumsliga kontexterna och projektets mål.Designprocessen har startats med ITK och idégenereringsmetoder. En skissprocess har sedan löpande genom hela arbetet styrt detta framåt. Efter analys av företaget och den research jag gjort skapade jag en möbel för kortvarigt sittande. Form och uttryck skissades fram utifrån målet att skapa uppmärksamhet kring företaget och deras produkter.Resultatet är en sittmöbel som kan användas enskilt, men är anpassad för att sammanfogas i ett modulsystem.

Va?rdet hos konsumenter definieras och utva?rderas pa? ma?nga olika sa?tt. Denna uppsats a?mnar testa en modell fo?r att ma?ta varuma?rkesva?rde och se om den kan anva?ndas fo?r att ma?ta produktva?rdet fo?r en oka?nd produkt i dagligvaruhandeln. Detta genom att applicera modellen pa? produktens produktnamn.

På dagens fönsterglasmarknad har produkter med samma funktioner och utseende fått olika namn. Detta är förvirrande och gör det svårt för en person som ska beställa fönsterglas att jämföra olika tillverkares produkter med varandra. Rapporten är tänkt som en översikt på de olika fönsterglasen som finns på marknaden idag och även på sådant som kan bli aktuellt i framtiden. Den berör också sådant som kan vara av värde att veta vid användning av fönsterglas. Målgruppen är alla som kan tänkas ha intresse i ämnet - alltifrån hobbybyggaren till fackmän i byggbranschen.

Skyltfönstret är butikens ansikte utåt och ett sätt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmärksamhet, med hjälp av olika produkter och varumärken. Därför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor på ett kommunicerande och säljande sätt, som uppmärksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtänkt och väl utformat skyltfönster bibehåller även konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet även till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om butikens skyltfönster används som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.

För att på ett bättre och smidigare sätt kunna hantera distributions- och produktionsplaner installerade Bic år 2001 en centraliserad mjukvara för styrning av lager. En inparameter till denna är säkerhetslagernivån. För närvarande sker beräkningarna av säkerhetslagernivåerna på ett mycket grundläggande sätt vilket tar mycket tid och arbete i anspråk då uträkningarna till största delen görs för hand.Generella teorier med anknytning till beräkning av säkerhetslager undersöks för att senare sättas i relation till Bics specifika situation. Den ursprungliga modellen utökas med sådana parametrar som har en inverkan på säkerhetslagernivån men för vilka hänsyn ej är tagen i dagens läge. Tillexempel studeras hur avvikelser mellan prognoser och efterfrågan, varianser i ledtid, och A,B,C klassificering av produkter kan få inflytande på säkerhetslagernivån.Många produkter saknar, eller har bristfällig underlagsinformation för uträkningarna.

Sambandsexponeringar innebär att två produkter, en basprodukt och en komplementprodukt, exponeras intill varandra, där tanken är att ett intresse ska väckas för komplementprodukten och därmed skapa merförsäljning. I den här studien kommer endast komplementprodukten att undersökas för att se hur exponeringen påverkar försäljningen. För att exponeringen ska fungera krävs det att produkterna har ett naturligt samband och antingen köps vid samma tillfälle eller används tillsammans. I dagens samhälle trivs konsumenterna med att bli inspirerade till köp och ser gärna att butiker har en lösningsorienterad exponering. Tidigare forskning tyder på att en välkomponerad sambandsexponering kan öka försäljningen med 500-800 procent.Syftet med studien är att undersöka hur sambandsexponeringar kan påverka butikers försäljning, men även bidra med värdefull kunskap om ämnet för både blivande och nuvarande butikschefer.

Stadsodling är ett aktuellt ämne och intresset har ökat de senaste åren, både i Sverige och i övriga världen. Allt fler människor bor och flyttar till större städer och befolkningsmängden ökar. Stadsodling kan genom sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter bidra till ett mer hållbart samhälle. Arbetets fokus ligger på de sociala och ekologiska vinsterna som stadsodling kan bidra med. Den första delen är ett resultat av min litteraturstudie, som beskriver olika begrepp inom odling och dess historia. Den senare delen beskriver hur stadsodling går till och bedrivs i Göteborg. Här ligger en större intervju samt platsobservationer, artiklar och dokument till grund för de analyser jag gjort och diskuterar på slutet. Mitt arbete behandlar stadsodlingens roll och vilken plats den får till sitt förfogande.

Den senaste tiden har intresset kring ekologisk bebyggelse vuxit. Passivhus är en teknik som växte fram under 90- talet och som pressenteras som ett miljövänligare och effektivare alternativ till modern regelverksbebyggelse. Men är det egentligen så? I den här uppsatsen används teorin om ekologiska fotavtryck för att presentera, resonera kring och jämföra de båda byggteknikerna. Utöver detta pressenteras ett planförslag för exploatering av området Himlabacken i Vetlanda..

Syftet med min uppsats är att undersöka betydelsen av begreppet situering, så som den formulerats inom feministisk teoribildning, i förståelsen av den ekologiska krisen, samt att peka på feminismens roll i en era av global klimatförändring. Utifrån en mängd (eko-) feministiska teorier närmar jag mig kritiskt ett dominerande epistemologiskt ramverk som jag menar förnekar vår situering. I uppsatsens analysdel granskar jag situeringsbegreppet utifrån tre underteman: 1) Natur, 2) Kropp, och 3) Kunskap. I det första avsnittet gör jag en kort utredning av naturbegreppet, i den andra undersöker jag kroppslighetens roll i hur vi relaterar till naturen, och i den tredje analysdelen tar jag upp hur förståelsen av mänskliga relationer till det vi kallar naturen, är beroende av ståndpunkt. Dessa underteman, belyser olika men sammanvävda dimensioner av hur vi är situerade i världen.