Sökresultat:
929 Uppsatser om Ekologiska livsmedel - Sida 60 av 62
Functional Foods-når hälsobudskapet ut?
Vårt syfte med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för hur hälsobudskapet kankommuniceras på förpackningar och i marknadsföring för att underlätta att budskapet når ut till konsumenterna. Vi har använt oss av en deduktiv ansats för att ta fram antagande om hur functional foodsföretag effektivt ska kommunicera sitt hälsobudskap. Dessa antaganden har vi sedantestat med kvalitativa empiriska undersökningar. Våra intervjuer presenteras i ett empirikapitel som sedan analyseras. I teoriavsnittet har vi använt oss av flera modeller och teorier varav två varit av stor vikt.
Zinkflöde till marken i svensk smågrisproduktion
Hos grisgårdar ingår zink som ett fodertillskott för att uppfylla det fysiologiska behovet hos grisarna. Dessutom kan zink i högdos (2000 mg Zn/kg foder) användas vid smågrisavvänjningen för att förebygga avvänjningsdiarré. Zinktillskotten i fodret gör att zinkhalten i grisstallgödseln blir högre och via stallgödseln kan således betydande mängder zink tillföras åkermarken. En hög zinkhalt i åkermarken kan påverka mikroorganismer, markdjur och växter negativt vilket försämrar jordens funktion som producent av livsmedel. Speciellt känsliga anses mikroorganismerna vara.
Låga marktäckande perenner som undervegetation : i park- och trädgårdsmiljö
Marktäckande perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte.
Syftet med arbetet var att ta reda på vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en plantering med träd och buskar.
Svensk omega-3 om vi får be! värdebildande aspekter inom ett intustriellt nätverk applicerat på Sölvesborgsregionens fiskoljeprojekt
Syftet med uppsatsen är att skapa ett teoretiskt kunskapsbidrag där vi identifierar och kartlägger hur de olika litteraturområdena sammanfaller och samverkar i avseendet värdebildande aspekter inom ett industriellt nätverk. Studiens syfte är även att bringa klarhet i huruvida Sölvesborgsregionens fiskoljeprojekt är möjligt att genomföra samt att definiera eventuella hinder. Uppsatsen har två separata frågeställningar. För att besvara dessa har vi angripit den första frågeställningen, avseende de teoretiska litteraturområdena, utifrån en deduktiv ansats. Den andra frågeställningen, gällande fiskoljeprojektets genomförbarhet, har vi angripit utifrån en induktiv ansats.
Generation X i mataffären : - En kvalitativ studie om upplevelsen av att handla mat
Denna uppsats handlar om Generation X och upplevelsen av att handla mat. Generation X innefattar individer som är födda mellan åren 1961 och 1981. Uppsatsen fokuserar på den yngre halvan av generationen, det vill säga personer födda mellan 1971 och 1981. Generation X framställs som individualister, något som även uttrycker sig konsumtionsmässigt. De väljer att lägga sina pengar där de har sina intresseområden istället för att köpa det som alla andra har.
Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet
I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.
Inventering och lösning av skötselförsvårande problem på kyrkogårdar
Syftet är att identifiera vilka problem som försvårar skötseln på kyrkogårdar, särskilt de som har uppstått på grund av projekteringsmissar men även de som uppstått på grund av felaktig skötsel samt att undersöka möjligheten att utveckla lösningar som kan minska/lösa problemen. Målet är att presentera lösningar på de vanligaste och samtidigt de allvarligaste utformningsrelaterade problemen på de utvalda kyrkogårdarna.
För att nå målen ska följande frågor besvaras:
? Vilka är de mest förekommande skötselförsvårande problem som finns på de aktuella kyrkogårdarna?
? Vilka av dessa kan relateras till misstag i projekterings- och anläggningsskeden?
? Hur kan problem lösas/minskas utan betydande negativ inverkan på estetisk, kulturhistoriska och ekologiska värden?
För att besvara frågorna ovan inventerades tre kyrkogårdar, Lomma kyrkogård, Silvåkra kyrkogård och Toarps kyrkogård. Genom intervjuer av förvaltningspersonal och inventering av kyrkogårdarna upptäcktes skötselförsvårande problem. Dessa sammanställdes och analyserades.
Inställningen till användningen av Lync : En kvantitativ fallstudie av anställda på avdelningen Verksamhetsstöd inom Försäkringskassan grundad på UTAUT-modellen
Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.
Plantors och träds tillväxt efter schackrutehuggning och i konventionellt trakthyggesbruk
Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.
Motivation för att vara förtroendevald i Lantmännen : en undersökning om vad som motiverar förtroendevalda. Då, nu och i framtiden
Lantmännen ekonomisk förening (Lantmännen) är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, lantbruksmaskiner, livsmedel och energi. Företaget är ett medlemsägt företag med cirka 33 500 medlemmar, som var och en har en röst. Lantmännens uppdrag är att bidra till lönsamheten på medlemmarnas gårdar och ge god avkastning på deras kapital i föreningen.
Lantmännens medlemskår står inför stora förändringar då flertalet lantbrukare är över 55 år. Mellan åren 1999 och 2010 har antalet jordbruk i Sverige minskat med 31 %. Detta innebär att Lantmännen tappar medlemmar samt kapital i föreningen.
Ekologisk landskapsplanering i svenskt skogsbruk - hur började det?
Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av
ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att
försöka besvara ett antal frågeställningar:
? Vad är ekologisk landskapsplanering?
? Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett?
? Varifrån kom ideerna?
? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering?
? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer
miljöanpassatsvenskt skogsbruk?
Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för
storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn.
ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och
miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera
skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram
beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter
vissa uppställda mål.
Musselmjöl : Foderalternativet som renar haven
Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.
Design av hjälpmedel för självscanning
I dag erbjuds självscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. Tjänsten tillåter kunderna att på ett smidigt sätt nyttja en mobil scannerenhet för att själva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bärkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mängder livsmedel och tar hjälp av en kundvagn med monterad avlastningshållare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mängd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte är i behov av en stor kundvagn återfinns stora brister i systemet.
Jakten på svartjobben : - större krafttag med ny lagstiftning?
SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade iårsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund avsvartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrikanäringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, äralla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.Orsakerna tycks vara många.Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb.
Kretsloppsanpassning av enskilda avlopp : En förstudie för Laholms kommun
I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.