Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? Hållbarhetscertifiering av stadsdelar.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem.

När konsumenten får tillgång till ny teknologi möjliggörs nya sätt att se på tv och film, detta nya sätt att bestämma över reklamintag har ändrat sättet som konsumenten utsätts för reklam. När konsumtionsmarknaden ändras måste teknologin och marknadsföringstekniker följa efter. Produktplacering är ett sätt att integrera marknadsföring i kontext med kända aktörer och få konsumentens medvetenhet för produkter att öka. Produktplacering är inte ett nytt sätt att marknadsföra produkter men har blivit mer centralt då marknadens intolerans för reklam ökar. Undersökningen grundar sig på att beskriva hur filmindustrin använder sig av produktplacering inom svenskproducerade filmer.

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ?säkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Det platsbyggda extensiva gröna taket på Sparta i Lund anlades i augusti 2006. Taket är det första i Sverige som designats för att integrera ekologiska principer och estetiska värden med varandra. I detta examensarbete är de planterade sedumskotten, pluggplantorna och frösådden på takets tre huvudsektioner inventerade och utvärderade. Vid inventering är stor- och småruteanalysmetoden använd. Utöver de planterade växterna är även de spontanetablerade växterna inventerade.

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.

Bakgrund: Studier på energi- och näringsintag hos gravida kvinnor har tidigare utförts i Kenya i vilka det framkom ett otillräckligt intag av makro- samt mikronutrienter. Graviditet medför ett ökat behov av energi såväl som näringsämnen. Afrika är den kontinent med störst förekomst av HIV, där främst fertila kvinnor drabbas. Malnutrition påverkar utvecklingen av HIV genom att försvaga immunsystemet, öka infektionskänsligheten samt påskynda progressionen av HIV till AIDS. Obstetriska och neonatala faktorer hos malnutrierade kvinnor påverkas dessutom ytterligare vid förekomst av HIV.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och jämföra energi- och näringsintag samt livsmedelsval hos HIV- positiva samt HIV- negativa gravida kvinnor på Kinondo Kwetu Clinic, Kenya.Metod: 35 stycken HIV- positiva samt 35 stycken HIV-negativa gravida kvinnor ingick i studien.

Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

I mitt examensarbete till landskapsarkitekt har jag valt att göra en fallstudie utifrån begreppet Urban Wilderness. Som studieobjekt har jag valt en plats i Lund som kallas Holmbergska tomten. Holmbergska tomten är en ca 1,5 hektar stor ödetomt. Platsen har en historia som sommarnöje och trädgårdsmästeri. Sedan början av 70-talet, då staden köpte tomten, har vegetationen på platsen fått utvecklats fritt utan skötselåtgärder - förutom att man tagit ned sjuka och döda almar det senaste årtiondet. Det har lett till att platsen fått en vild karaktär, med gamla stora träd, sly, snåriga buskar och ett mycket vackert fältskikt med överdådig vårblomning.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Syftet med detta arbete är att få fram kunskap om vad som krävs vid en omläggning till utedrift inom Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Djurhälsovårdens kontrollprogram ?Utegångsdjur utan ligghall, nötkreatur?. Det har även undersökts om detta kan vara ett ekonomiskt försvarbart alternativ för gårdar som är intresserade. En fallstudie har gjorts på en gård på mellersta Gotland kring om en omläggning till utedrift i kontrollprogrammet är möjlig och om det är mer ekonomiskt lönsamt än dagens produktion. Vid en omläggning görs även en utökning till ca 200 kor för att optimera användningen av de stallar som blir tillgängliga. Genom att sammanställa dagens produktion och effekterna efter en omläggning i varsin driftsplan så har de ekonomiska resultaten sammanfattats. En enkät skickades ut under våren 2013 till de 21 gårdar som är anslutna till kontrollprogrammet.

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden.