Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från maten vi äter, eller närmare bestämt från de utsläpp av växthusgaser som maten ger upphov till på sin väg från jord till bord. Om maten slängs innan den konsumeras har denna miljöpåverkan skett i onödan. Uppsatsen undersöker VIS (Välgörenhet Istället för Svinn), en svinnåtgärd där fullvärdiga livsmedel istället för att slängas, skänks till välgörenhet. Målet är att undersöka hur VIS fungerar, samt att bidra till ökade kunskaper om detta för Sverige nya sätt att bemöta svinnproblematiken. VIS styrkor och svagheter, liksom de hot och möjligheter som kan finnas, har undersökts med hjälp av en SWOT-analys.

Människans miljö och hälsa blir allt viktigare för individen, vilket medför en medvetenhet i dagens konsumtion. Vi har i vår uppsats valt att studera, via intervjuer och en observation, hur ett litet ekologiskt e-handelsföretag, Mossagården, går tillväga för att sprida det ekologiska budskapet och marknadsföra sig hos kunderna. Utifrån teorier om identitetsskapande, kvalitet, servicemöte, och marknadsföring analyserar vi Mossagårdens agerande och vilka konsekvenserna blir för kunden. Då Mossagården säljer sina produkter via sin hemsida tar vi även upp företagets fördelar och nackdelar med e-handel. Analysen visar att hemsidan har stor betydelse för företaget, därför är det viktigt att kontinuerligt utveckla sidan och dra nytta av de fördelar Internet ger.

Klagande kunder a?r va?rdefulla kunder; da?rfo?r a?r det viktigt att fo?rsta? vad som kan hindra dem fra?n att klaga. Syftet med denna uppsats a?r att beskriva och analysera varfo?r konsumenter inte va?ljer att klaga pa? defekta livsmedel, en produktkategori som har sva?rt att genera klagoma?l. Utifra?n konsumentens perspektiv pa? fo?rdelningsra?ttvisa, processra?ttvisa och interaktionsra?ttvisa underso?ks de krav och fo?rva?ntningar konsumenten har pa? sin matvarubutiks klagoma?lshantering och hur dessa krav och fo?rva?ntningar hindrar densamme fra?n att framfo?ra klagoma?l.

Under vintern och våren 2013 rullades en livsmedelsskandal upp som innebar en stor förvirring och osäkerhet kring ursprunget och härkomsten av livsmedel. Omfattningen av fusket och vilka åtgärder som blir aktuella under längre sikt för att komma till rätta med problemet är i dagsläget under utredning. Jag har valt att inrikta mitt examensarbete på att utreda hur ursprungsmärkning tillbaka till gårdsnivå påverkar de berörda slaktkycklingproducenterna. Metodvalet blev att genomföra en kvantitativ enkätstudie. Kommentarerna tolkades med kvalitativ metodik (Patel & Davidson, 2012). Av 43 relevanta gårdar i undersökningen besvarade 30 enkäten innan deadline.Ursprungsmärkning definieras som en märkning för att härleda livsmedel till en specifik plats, stad eller land.

An organisation in Skåne, Miljösamverkan Skåne, presented a project in 2011 concerning food labeling. All municipalities in Skåne, audited certain products in several stores, in order to determine if they were labeled correctly according to law. Stores who produced their own food where also audited. As Swedes generally have an interest in buying and cooking food from different countries, the demand is increasing, which makes stores provide the customers with a large range of different products to accommodate the demand. This essay will discuss the results of the project and how incorrect food labeling can affect human health.

Västra Götaland, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och Naturvårdsverket vill, genom att sätta frågor om lokal mat i fokus, stödja framväxten av ett nytt system för livsmedelsförsörjningen.Syftet med denna undersökning var att undersöka kökschefers kännedom om närproducerade livsmedel och producenter av närodlat som finns i Västra Götalandsregionen.För att få svar på frågeställningarna användes enskilda intervjuer med kökscheferna på sju restauranger i centrala Göteborg. Frågorna behandlade bland annat deras inställning till närproducerat.Det var intressant att se att de flesta av de restauranger jag intervjuade använder närproducerat, även om det inte är i stora kvantiteter. Dessutom var nästan alla genuint intresserade av att själva använda mer närproducerat samt önskar att fler restauranger borde engagera sig i frågan.Ett förslag som har kommit fram är ett nätverk för producenter och restauranger. Man skulle även kunna ha särskilda dagar för att underlätta skapandet av kontakter mellan producent och restaurang. Etablerandet av ett nätverk skulle syfta till att alla lär känna varandra och skapande av kontakter..

Idag bedriver alla kommuner i Sverige kontroll av livsmedel för att skydda konsumenter från att bli sjuka av mat. Livsmedelskontrollen genomförs av en livsmedelsinspektör som har lagen som stöd. Många verksamhetsutövare vill inte sätta sig emot myndigheten och det kan då bli svårt för kommunerna att veta hur de blir uppfattade under inspektionen. Syftet med den här studien var att öka förståelsen och förbättra kommunikationen mellan livsmedelsinspektör och verksamhetsutövare. Fjorton verksamhetsutövare som bedriver verksamhet i riskklass 5B intervjuades om hur de upplever livsmedelskontrollen i Håbo kommun. Intervjuerna tog mellan 15 och 50 minuter. Resultatet av studien visar att de flesta verksamhetsutövarna är nöjda med livsmedelskontrollen i Håbo kommun.

Hållbar utveckling består av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock på att fördelningen mellan dessa är mycket ojämn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftast tyngre än de sociala. En jämn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. Fortsättningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hållbar utveckling.

Att hälsa är en ny och växande marknad i Sverige är inget som undgått vare sig producenter eller konsumenter. Medvetenheten hos folket kring hälsa ökar och den svenska befolkningen har aldrig varit så hälsomedveten som den är idag. Trots detta blir vi enligt statistiken allt fetare. Det verkar motsägelsefullt, att sjukdomar som fetma och diabetes kraftigt ökar under samma period där marknadsföringen av nyttigare livsstilar och livsmedel är massiv. Fettsnåla och sockersnåla alternativ bland livsmedelprodukterna ökar och produktionen av hälsosamma produkter har varit på uppgång de senaste åren.

Bakgrund Probiotika definieras som levande mikroorganismer som när de intas i tillräckliga mängder ger hälsosamma fördelar. Livsmedel med probiotika får bära ett produktspecifikt hälsopåstående, om produkten har visat sig ha en signifikant effekt jämfört med traditionella livsmedel. Få studier är gjorda på människors attityder kring dessa livsmedel.Syfte Syftet med studien var att undersöka varför personer valde att köpa livsmedel med probiotika.Metod En enkätstudie genomfördes där 103 personer, varav 63 kvinnor och 40 män i åldrarna 19-77, som köpte eller hade testat produkter innehållande probiotika svarade på enkäten. Dessa söktes upp på två stormarknader, ICA Maxi och Willys, i Umeå samt på Umeå Universitet. Insamlad data analyserades i SPSS Statistics 17,0 för att göra hypotesprövning med hjälp av Chi2-test och ett p-värde <0,05 ansågs visa en statistisk säkerställd skillnad mellan grupperna.

Idag finns det ett stort antal företag på den svenska marknaden som tillverkar och säljerprofilkläder för vården.Utbudet från dessa företag är slående lika varandra och det finns ett begränsat utbud vadgäller färger och modeller.Inom den privata vårdomsorgen har man mer resurser och därmed större möjligheter att skapaen unik arbetsmiljö. En modern och stilren arbetsklädsel tillför mycket till denna atmosfär ochutbudet av profilkläder borde därav breddas.Genom att redogöra för olika ekologiska material samt de grundläggande egenskaperna enligtvilken man skapar ett material av lämplig kvalitet lägger vi grunden för skapandet av enklädsel som tillför en känsla av exklusivitet och unikhet.Lägg därefter till en skapandeprocess av två prototyper av en överdel samt en nederdel somett alternativ till dagens modeller. Plaggen är inspirerade från klassiskt mode och modeller.Till detta tillkommer sedan färganalys där olika färger presenteras samt färgernas viktigasteegenskaper..

Danmarks jordbrugsforskning, Økologisk Landsforening och Dansk landbrugsrådgivning har i samarbete utformat en rådgivningsverktyget som fungerar som ett verktyg till att göra en nulägesanalys över produktionen. Verktyget riktar sig specifikt till ekologisk äggproduktion med anpassning till de senaste regelverk som råder. Mallen är enkel och lätt att hantera och ger producenten möjlighet att sätta in insatser där man kan finna områden för förbättring. Syftet med verktyget är att kunna effektivisera produktionen men även att kunna se kort- och långsiktigt hur det går för produktionen. Syftet med studien var att göra en analys över hur verktyget fungerar och om det är ett verktyg som skulle kunna vara användbart i Sverige. Studien krävde ett besök i Danmark där vi besökte en nybyggd anläggning för ekologisk äggproduktion, där man tagit hänsyn till alla de krav som ställs i rådgivningsverktyget.

Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

I debatten om gröna leverantörskedjor och processen mot ett mer hållbart konsumtionssamhälle är en viktig aspekt hur vi väljer att producera livsmedel. Vi har fattat tycke för tomaten då den väckt ett stort allmänt intresse samt är en av de grönsaker som konsumeras mest i Sverige. En av studiens frågeställningar är om ett samarbete mellan energileverantören, odlaren och livsmedelsindustrin kan skapa ekonomisk såväl som ekologisk lönsamhet genom närodling av tomater i växthus i Västsverige med fjärrvärme som energikälla. Vi ställer även frågan om en annan ansvarsfördelning än den nuvarande kan bidra till att klimatvänlig odling av tomater får större genomslag i Sverige. Ytterst syftar rapporten till att ställa klimatfrågan på sin spets och granska hur miljövinster bäst kan åstadkommas i form av minskade koldioxidutsläpp.

Varför och i vilken utsträckning livsmedelstillsatser bör användas, råder det delade meningar om. Tillsatserna fyller ett kvalitetssäkringssyfte för våra livsmedel och vissa forskare menar att det är riskabelt ur mikrobiologiskt perspektiv att ta bort alla tillsatser. Dock finns inte tillräcklig forskning om enskilda tillsatser liksom kombinationen av hur dessa tillsatser påverkar människa och natur. Många anser därför att användningen av tillsatser bör ses över och ifrågasätter om dagens produktionsmetoder kan rättfärdigas. Till följd av uppmärksamhet och debatt kring livsmedelstillsatser har livsmedelsproducenter börjat minska ner på användningen av tillsatser i sina produkter då konsumenters efterfrågan styr marknaden.