Sök:

Sökresultat:

525 Uppsatser om Ekologiska kläder - Sida 24 av 35

En miljömÀrknings pÄverkan pÄ varumÀrke & konsumentbeteende

Det krÀvs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga pÄ en stÀndigt förÀnderlig marknad. Ett sÀtt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig Àr att endast anvÀnda ekologiska rÄvaror i framstÀllningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkÀnda för miljömÀrkning och fÄ anvÀnda KRAV:s logotyp pÄ sin produkt. Den massmediala uppmÀrksamheten riktas allt mer pÄ klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att pÄverka genom sitt eget agerande.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur en KRAV-mÀrkning kan pÄverka varumÀrke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumÀrkesforskning och beteendevetenskap.

Varfo?r finns det sa? lite svensk ekologisk frukt? : probleminventering av den svenska ekologiska fruktbranschen

Out of totally 1862 hectares of the Swedish fruitacerage, only 142 hectares are cultivated according to the EU-standards for organic farming. Only 73 hectares are connected to the Swedish control organisation KRAV. Therefore only fruit from this acreage can be sold as organic. The aim of the study was to further investigate the organic fruit production regarding cultivation, market and firm strategy. Through interviews with 36 fruitproducers the situation for organic fruit and the companies were examined.

Med brödfödan som drivkraft : En studie om att byta olja mot biodrivmedel i ett globalt perspektiv

Av tvÄ anledningar anses det som mycket viktigt att bryta beroendet av olja, naturgas och kol. Den första anledningen Àr de uppmÀrksammade klimatförÀndringarna. FörbrÀnning av fossila brÀnslen anges idag som huvudorsak till vÀxthuseffekten. Den andra mindre uppmÀrksammade orsaken Àr att oljan och naturgasen snart inte rÀcker till för att föda en allt energihungrigare vÀrld. Utvinningen ser dessutom ut att ha nÄt sin kulmen.

Ett hÄllbart kretslopp? : FörutsÀttningar för Äterföring av nÀringsÀmnen i humanavlopp till odlad mark; Norrköpings kommun som exempel

Studien undersöker om Äterföring av nÀringsÀmnen, huvudsakligen makronÀringsÀmnena kvÀve och fosfor, frÄn humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske pÄ ett sÀtt som Àr i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.FrÄgan om Äterföring av nÀringsÀmnen och dess problembild Àr av stor vikt dÄ dagens flöden leder till bÄde resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att nÀringsÀmnen inte recirkuleras mÄste bero pÄ nÄgon form av oförmÄga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger pÄ kommunal nivÄ. Detta pÄ grund av att kommuners roll inom omrÄdet innebÀr att de Àr ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhÄllande till kommunen har dÀrför undersökts nÀrmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna.

Grönstrukturplanering för framtiden ? Grönstrukturplanering i Eskilstuna och Örebro

Syftet med denna uppsats har varit att lÀnka en historisk förstÄelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana omrÄden. Avsikten Àr att försöka förstÄ och vÀva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv pÄ grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie pÄ tvÄ kommuner för att granska deras perspektiv pÄ grönstrukturer samt ta reda pÄ kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gÄtt ut pÄ en inledande litteraturstudie dÀr den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess intrÀde i svensk stadsplanering. DÀrpÄ har dagens lagar och politiska direktiv frÄn en internationell nivÄ till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, LÀnsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bÀttre förstÄ grönstrukturens roll i vÄra svenska stÀder beskrivs de funktioner som grönstrukturen stÄr för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i stÀderna sÄ som parker, trÀdgÄrdar, kyrkogÄrdar samt övriga gröna omrÄden.

Beteende och attityder till miljöfrÄgor i en individualistisk och i en kollektivistisk kultur : En jÀmförande studie mellan studenter frÄn Jönköping och Quito

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Offentlig mÄltidsverksamhet i egen regi eller pÄ entreprenad?

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Ekologiskt HÄllbar Turism : En nisch för naturens bÀsta

Det Àr allmÀnt kÀnt att turismen för med sig negativa ekologiska konsekvenser och har gjort det sedan charterturismen pÄ allvar slog igenom under -50 och 60-talet. PÄ senare tid har alternativ turism börjat gro och tagit sig upp. Att massturismen Àr dominerande rÄder det inga tvivel om men det Àr viktigt att alternativ turism sÄsom ekoturism ser dagens solljus, en nisch i turismen som ska vara ekologiskt hÄllbar.Vandringen mot toppen Àr lÄng och brant för den ekologiskt hÄllbara turismen, nyligen har den börjat se dagsljuset men massturismen tar Ät sig nÀstan all energi frÄn solljuset. Det innebÀr att den ekologiskt hÄllbara turismen mÄste kÀmpa i hÄrd konkurrens med de andra aktörerna pÄ marknaden. Aktörer som i dagslÀget och Àven i fortsÀttningen kommer vara starkare, men det sÀger inte att det inte finns plats för ekologiskt hÄllbar turism.Uppsatsen visar att det finns ett bra utbud av litteratur om ekoturism som tar upp bÄde skrÀmmande exempel dÀr varumÀrket utnyttjats till skadligare verksamhet och exempel med rÀtt anvÀnd ekoturism som ett verktyg för vÀrnande av biologisk mÄngfald.

?Inte ens sista vilan varar för evigt? : om Ă„terlĂ€mnade gravplatser genom en fallstudie pĂ„ Östra kyrkogĂ„rden i Malmö

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet ÄterlÀmnade/Ätertagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrÄgats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogÄrdens yta och det vÀcker nu frÄgor kring hur man ska kunna finna nya sÀtt att anvÀnda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att pÄ ett bÀttre sÀtt arbeta med en kyrkogÄrd i förÀndring. TillvÀgagÄngssÀttet har varit kunskapsinhÀmtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

Klimatekonomins lyxproblem? Diskursiv kamp kring försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter

Föreliggande studie tillÀmpar diskursanalys i syfte att förstÄ var det rÄder samstÀmmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sÀlja, spara eller annullera överskottet pÄ utslÀppsrÀtter inom EU:s och FN:s utslÀppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan Ären 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kÀmpar om tolkningsföretrÀde. Bortsett frÄn samstÀmmigheten att handel med utslÀppsrÀtter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? Àr ett viktigt verktyg för att minska klimatförÀndringar; rÄder öppen kamp kring hur ett överskott pÄ utslÀppsrÀtter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat pÄ huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krÀvs en utredning först, 2) en annullering Àr en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försÀljning leder till ökade utslÀpp, 4) pÄ vilket sÀtt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter, 6) utslÀppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott pÄ utslÀppsrÀtter bör ses som ett lyxproblem.

Miljöledning och organisatoriskt lÀrande vid ett försÀkringsbolag

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva en miljörelaterad lÀrandeprocess, och hur detta yttrar sig i miljöarbetet, dÄ ett miljöledningssystem införs vid en organisation i försÀkringsbranschen. Studiens problemomrÄde ligger i hur en organisation Àr lÀrande nÀr en planerad förÀndring ska genomföras och bli till en förhÄllandevis permanent Àndring, detta i samspel med ett dynamiskt och innovativt miljöarbete. ForskningsfrÄgan Àr: Hur ser den miljörelaterade lÀrandeprocessen ut vid införandet av ett miljöledningssystem och hur yttrar sig detta i miljöarbetet? En fallstudie ("Single-case study?) har genomförts pÄ ett bolag i LÀnsförsÀkringsgruppen. Tre datainsamlingstekniker har anvÀnts: (1) Intervjuer, (2) Dokumentstudier samt (3) Deltagande observation.

Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola- sex aktörers olika perspektiv

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

Österplan ? en ny kvarterspark i Uppsala : samhĂ€llsnyttig utveckling genom omdisponering av allmĂ€n plats

Centralt belĂ€gen offentlig mark Ă€r i regel ytor som anvĂ€nds effektivt. Kommunerna behöver göra avvĂ€gningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskĂ€rna. Parkering och parkmark Ă€r exempel pĂ„ samhĂ€llsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala Ă€r en kommunalt Ă€gd yta som bestĂ„r av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i nĂ€romrĂ„det, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Vertikalt vÀxthus i Kiruna : Med spillvÀrme frÄn LKABs gruvindustri

StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.

Nyckeltal för ekologiska fotavtryck för stommar i flerbostadshus

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. VÀstfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the VÀstra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage VÀstfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for VÀstfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->