Magisteruppsats, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt 2014Handledare: Qarin Franker.

De flesta politiska riktlinjer har idag en hållbar samhällsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebär att uppsatta mål för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska nås i samverkan mellan aktörer från olika sektorer och på olika beslutsnivåer. Att förstå vad det innebär på lokal och regional nivå, och hur man kan nå de målen, är inte så enkelt. Syftet med denna studie är att skapa ett underlag som kan användas i arbetet med hållbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hållbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhället.

Familjebildning är för många personer en central del av livet. Att bli adoptivföräldrar innebär en annorlunda process jämfört med det biologiska föräldraskapet. För att bli adoptivföräldrar måste man genomgå en utredning. Utredningen benämns som medgivandeutredning och innebär att socialsekreterare granskar om personer är lämpliga som föräldrar. Syftet med vårt examensarbete är att förstå hur adoptivföräldrar upplever en medgivandeutredning och hur de upplever att bli utredda av socialsekreterare.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

I dagens samhälle är systembyte inte någonting nytt och begreppet inte speciellt främmande. Detta är en daglig händelse ute hos organisationerna. Anledningarna till att ett systembyte sker hos en organisation är oändliga, men några tydligt framträdande aspekter finns. Idag så är effektivitet mycket viktigt och det är ofta en kategori som man vill höja i och med att man byter eller förnyar systemet. Det ska gå fortare och ge mer.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

Syftet med vår studie är öka kunskap och förståelse om förskolepedagogers användning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter på dator och IT i förskolan, både positiva och negativa aspekter, samt vad vårt styrdokument säger om IT och teknik. Vår studie är fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vårt resultat grundas på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. Våra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag.

Luleå tekniska universitet, LTU, fick 2001 i uppdrag av regeringen att införa ett miljöledningssystem. Miljöledningssystem är ett verktyg som används i en organisation för att arbeta med miljöfrågor på ett systematiskt sätt. Som ett första steg i införandet av ett miljöledningssystem utförs en miljöutredning som syftar till att kartlägga verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan. Med direkt miljöpåverkan menas vid ett universitet den faktiska miljöpåverkan som uppkommer till följd av exempelvis utsläpp till mark och vatten från laborationssalar. Indirekt miljöpåverkan uppstår istället till följd av universitetets uppgifter som till exempel grundutbildning och forskning.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.

Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar.

Under de senaste åren har det skett en ekonomisk tillväxt vilket bidragit till attmänniskan konsumerar mer än någonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpåverkan på miljön där exempelvis livsmedelsbranschen står för ungefärliga 44-57procent av de totala växthusutsläppen. Då överkonsumtionen har en negativ påverkan påvärlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess påverkan på miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende där ett alternativ är att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gällandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebär att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men när de väl ska konsumeraväljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.

För oss kostekonomstudenter är skolmat ett aktuellt och återkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras näringsmässigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. Områden som belyses i bakgrunden är barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer och näringsvärdesberäkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut näringsmässigt och hur ansvariga tänker vid planeringen. Matsedlar för en vecka från fem olika områden näringsberäknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive område som näringsberäknas.

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för kommuner.