Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ekosystemtjänsternas potential för att användas i designprocessen av en bostadsgård i Lindängen i Malmö. Frågeställningarna som arbetet utgår från är; Vad innebär konceptet om ekosystemtjänster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjänster kan integreras i en gestaltning för att få en ekologisk och socialt orienterad bostadsgård? Metoderna som använts är litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gåturer. Studien utgår från en bostadsgård i Lindängen i Malmö vilket är del av ett miljonprogramsområde från rekordårens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av världens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade på att många av ekosystemen som finns idag är hotade, och därmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjänster som människan är beroende av.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

The aim for this study was to investigate if it is less stressful for cow and calves in loose housing systems when separation is made so they can see and touch each other (Physical Contact-PC) instead of just hearing each other (Hearing Contact-HC). The behavior of eight cow- calf pairs (n=4 pairs per treatment) on an ecological dairy farm with cubicle housing were studied for four hours directly after separation and four hours the day after separation. The first four cows that gave birth were used for treatment PC, and the following four cows that gave birth were used for treatment HC. The only selection criteria used was that both cow and calf were healthy. Separation took place 3-4 days after birth and the calves were put separately in two different pens while the mothers were let loose into the cubicle system.

Syftet med detta kandidatarbete inom ämnet landsbygdsutveckling, är att undersöka och beskriva hur ideellt engagemang rörande flyktingintegration- och miljöfrågor kan organiseras på lokal nivå. Jag har studerat ett projekt som i dagsläget drivs på Alsike kloster som ligger strax utanför Knivsta, i Uppland. Projektet syftar till att etablera en ekologisk klosterby vars mål är integrera flyktingarbete med ett hållbart ekologiskt levnadssätt. Föreliggande studie bygger på intervjuer med projektdeltagare samt observationer från planeringsmöten med projektet. Med hjälp av begreppen sociala nätverk, ideell organisation och komplexa system försöker jag beskriva och förstå hur detta specifika projekt organiseras, vilka drivkrafter som ligger bakom engagemanget hos projektdeltagarna samt vad som upplevs som möjligheter och svårigheter i projektets arbetsprocess.

I den här studien beskrivs framtida trender och möjligheter inom köttindustrin med fokus på konsumenternas behov. Det är främst två trender som identifieras i studien, i) förändringar i animalieproduktionen och ii) förändringar i framställning av köttprodukter. Förr var utmaningen inom animalieproduktionen den ökade tillväxten av befolkningen, idag är målet främst att förbättra konsumtionen så att den är hållbar för miljön utan att kompromissa med produktionens effektivitet. Konsumenternas efterfrågan på hälsosamma produkter är också en viktig drivkraft inom köttindustrin och efterfrågan på dessa produkter ökar stadigt. Inom animalieproduktionen är de stora trenderna ekologisk produktion och användning av nutritionella ingredienser i djurfodret för att förbättra kvalitén och näringsvärdet på slutprodukten, t.ex.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp.

Bakgrund I dagens samhälle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år och det svenska hushållet utgör ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan i livsmedelsväg. Växthusgaserna förändrar klimatet på jorden och med det medföljer en förändring av djur och växtriket på jorden. För att förändra detta är de viktigt att konsumenterna väljer livsmedel som är bra för miljön.Syfte Syftet med den här studien var att ta reda på hur konsumenter ser på närproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som används i denna studie är kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkät utformades i GApps för att sedan publiceras på webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en råvara är närproducerad och ekologisk ansåg majoriteten av respondenterna att det är när livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan på klimatet och att råvaran ska vara bra för miljön.

Den biologiska mångfalden är viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mångfald är vacker för människan att se på och spännande och rogivande att vistas i. Mångfalden innehåller även en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebär oftast en rik mångfald bland ogräsen även en rik mångfald bland insekter och andra djur, däribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva åkrar. Ogräsens mångfald på åkern beror till stor del på geografiskt läge, klimat och berggrund.

Detta examensarbete redovisar hållbarhetsanalys av två nybyggda hyresbostäder. I studien ställs även frågan om analysen är möjlig att användas som ett rådgivande underlag för kommande bostadsprojekt.Inom ekologisk hållbarhet genomförs en studie av koldioxidekvivalenter i stommens material och i brukarfasen av energiförbrukningen. Inom social hållbarhet analyseras en enkät där boende i husen ger sin syn på husen. Inom den ekonomiska hållbarheten används en översiktlig beräkning av livscykelkostnad (LCC).Studien visar att husens material spelar roll för hur mycket koldioxidekvivalenter som ingår i husets stomme, med rekommendationen att noga analysera kommande projekt i avsikt att om möjligt minska utsläpp av växthusgaser. I brukarfasen rekommenderas att se över möjligheten att komplettera uppvärmning av varmvatten genom solenergi.

Under den senaste tiden har människans syn på omvärlden förändrats radikalt. Plötsligt är våra resurser ändliga och vår påverkan på klimat och natur större än vi någonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebär egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie är att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushåll i Borås kommun värderar och tillämpar miljöarbete.

Buxbomskantade rabatter, raka gångar, symmetri, snirkliga gångar och oregelbundenhet det finns många saker som känns typiska för en allmogeträdgård. Formerna som är lånade från antikens vattenträdgårdar, renässansens stilträdgårdaroch medeltida klosterträdgårdar skapar tillsammans en trädgård med plats för allmogens nyttoväxter tillsammans med färgglada rabatter. De skånska allmogeträdgårdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skånska bönderna fått nya möjligheter till en egen trädgård. I samband med 1800-talets ?växtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer växter och kunskap om dessa även till de lägre samhällsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning från vår till höst.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.