Sökresultat:
3753 Uppsatser om Ekologisk planering - Sida 24 av 251
Ekologiska foderstater beräknade med NorFor : exempel från mjölkgårdar med hög självförsörjningsgrad
Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska
komma från den egna gården. En hög självförsörjning av foder ger i många fall även en
bättre ekonomi.
I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att
självförsörjningsgraden av foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps
importerade fodermedel in, främst proteinfoder innehållande ekologiska sojabönor.
Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt
protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel
av jämfört med sojabönan.
Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder
som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika
foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat på
proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning.
En ekologisk mjölkko måste ha ett grovfoderintag på minst 60 %.
?ICA I love eco" : Kommunikationsverktygen bakom ICA-koncernens gröna försäljningssuccé
Studien redogör för kommunikationsverktygen ICA använder i den externa kommunikationen av ICA I love eco-sortimentet. De studerade kommunikationskanalerna är reklamfilmer samt kundtidningen Buffé. Tidningar och reklamfilmer som innehöll information om ICA I love eco-sortimentet under perioden mars 2008 - oktober 2011 valdes ut för textanalys. I textanalysen utgick vi ifrån semiotiska och retoriska begrepp för att se meningen som texterna skapar. Resultat visar att ICA använder samhällsengagemang som ett kommunikationsverktyg och strategi.
Att stimulera närodlade livsmedel i svenska kommuner : hur kan arbetet inom kommunal planering stimulera närodlade livsmedel?
Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sådant samhälle men det är
ofta ett förbisett område i dagens samhällsplanering. I tider då global uppvärmning, en ökande världsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vårt samhälles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmärksammat ämnesområde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering på Sveriges
Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera närodlad mat.
Tillämpning av GIS för planering och uppföljning av ogräsbekämpning på järnväg
Syftet med detta examensjobb är att få fram idéer om hur ArcView GIS kan användas för att på ett enklare, tydligare och smidigare sätt visa upp var Banverket har och var man tänker utföra ogräsbekämpning längs järnvägen. Idag fungerar det så att informationen ligger lagrat på papperskartor, i pärmar, i någon dator någonstans och så vidare. Sammanfattningsvis är det svårt att snabbt hitta det man söker. GIS användandet ligger i startgroparna inom Banverket, så detta examensarbete ska vara ett praktiskt exempel på hur tekniken med geografisk information kan nyttjas. För att spara både jobb och kostnader.
Varde ljus!... tyvärr stod det ett hus i vägen. : En studie om dagsljus och vilken plats det har i Stockholms planering
The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process.
Föreställningen om Skeppsbron : hur rummet konstrueras, exkluderar och inkluderar
Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..
Åkersvy, Ett nyttjande av jordbruksmark för planering, Nödåtgärd eller nödvändighet?
Uppsatsen är uppdelad i fyra avsnitt innehållande bakgrund,
planförutsättningar, analys och planförslag.
Målet är att planera för en utbyggnation av Åkarp genom ett traditionellt
mönster av befintliga byggnader och vägar samt att utnyttja den kommunala
marken i Åkarp för att bygga ett bostadsområde. Planförslaget har kallats
Åkersvy för att det byggs på en åker samt att omgivningen har en vacker vy åt
det skånska landskapet. Åkersvy kommer att byggas ut som en naturlig
fortsättning av Åkarp. I planförslaget används Åkarps traditionella väg- och
byggnadsmönster sedan trettio år som en utgångspunkt. Förslaget kommer att
baseras på en genomgående huvudgata med matargator på båda sidor där
trafikförsörjning sker till de olika områdena.
Vad styr planering av lekplatsutbud i svenska kommuner? : en studie av 12 lekplatsprogram
Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.
Rönneå - Ett waterfrontprojekt
Det finns en trend i städer att jobba med vattenkontakt, vare sig det handlar
om närhet till havet, sjön eller vattendrag. Det finns en potentiell vinst i
att marknadsföra en stad med kopplingen till vatten och flera städer har
lyckats med detta. Det ska dock tilläggas att det även uppstått problem med den
waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika städer erfarenhet av
både vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt.
I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts på en sträcka av Rönneå som
flyter genom Ängelholm. Ån är i dagsläget föremål för en förstudie med mål att
ta fram en åtgärdsplan för att höja värdet, skapa underlag och förutsättning
för ett framtida Rönneå-projekt.
Fallstudien har utgångspunkt i waterfrontutvecklingen som vuxit fram i världen
sedan sent 1950-tal och efter hand spridit sig även till Sverige och
Skandinavien..
Fem fritidspedagogers syn på bilskapande som lärande på fritidshemmet
Läroplanen (Lgr11) anser att bild är en viktig del i människors liv när det gäller att lära sig olika saker men även hur människan upplever sig själv och andra. Bild är något vi möter dagligen i våra liv både inom skolan och inom fritidshemmet. Syftet med studien är att analysera och beskriva fem fritidspedagogers syn på planering av estetiska lärprocesser (bild) i verksamheten, utifrån läroplanen (Lgr 11) och forskning. Samt hur fritidspedagoger använder bild för att främja barnens lärande under deras fritidshems tid. Intervjuer utfördes med fem fritidspedagoger på fyra olika fritidshem där frågorna kretsade kring bild som lärande, kommunikationsmedel och utveckling.
Vindkraft på Åland. Möjligheter för en övergripande planering.
Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användning av LAS företrädesrätt och bemanningsföretag har påverkat IF Metall och arbetsgivare inom tillverkningsindustrin. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer samt använt sekundärdata så som böcker, tidningsartiklar, forskningsrapporter och internetkällor. Teoretiskt perspektiv: Vi har använt oss av Atkinsons teori, kapitalbindning, nyttomaximeringsteori, transaktionskostnadsteori samt psykologiskt och transaktionellt kontrakt. Empiri: I empirin redovisas arbetsdomstolens domar om kringgående av LAS. Därefter följer redovisning av intervjuer som genomförts med IF Metall, Svenskt Näringsliv, Bemanningsföretagen och tre företag inom tillverkningsindustrin. Slutsats: Vår undersökning visar att IF Metall och arbetsgivare enbart kan komma överens om ett kollektivavtal upprättas. Den nya förstärkta företrädesrätten tycks ha skapat än mer osämja arbetsgivare och IF Metall:s fackförbund emellan..
Musik i förskolan : lärares upplevelser av möjligheter och hinder vid planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans pedagogiska verksamhet
Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.
Hållbar utveckling i skolan. Hur tolkas begreppet av SO-respektive NO-lärare?
Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare belyser och arbetar med begreppet hållbar utveckling i de samhälls- respektive de naturorienterade ämnena i grundskolans senare år. I undersökningen har kvalitativa intervjuer används där de medverkande lärarna har fört fram sina tankar kring hållbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hållbar utveckling sker omedvetet trots att läro- samt kursplaner innehåller begreppet. De dimensioner som hållbar utveckling innefattar är uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta ämnesblocken emellan..
Urban kannibalism : relationen mellan människa och produktionslandskap
Samtidens jordbruk står inför stora utmaningar för att kunna tillgodose världens befolkning med mat. Varje hektar odlingsbar mark kan därför komma att spela en viktig roll i framtiden. Studien visar att dagens relation mellan människa och produktionslandskapet är svag. Detta får konsekvenser för allt ifrån hur vi hanterar det produktiva landskapet i dagens planering till konsumtionsmönster på individnivå. I förlängningen innebär detta att vi äventyrar vårt produktionslandskap som en viktig resurs för framtida matförsörjning.
Idag försvinner Skånes åkrar med en rasande fart och exploateringstakten på den bördiga myllan har ökat drastiskt under de senaste åren.
Föreställningen om Skeppsbron - hur rummet konstrueras, exkluderar och inkluderar
Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika
rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa
rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer.
Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och
samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom
det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse.
Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller
offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det
alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om
rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk
planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar
in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .