Sök:

Sökresultat:

548 Uppsatser om Ekologisk miljö - Sida 5 av 37

BaljvÀxter pÄ bordet : En undersökning av svensk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter för humankonsumtion och potentialen för en utökad odling

BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.

ATT M?TA LIDANDE MED TR?ST En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter av att tr?sta

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

En jÀmförelse av juverhÀlsa mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion

EfterfrÄgan pÄ ekologiska produkter ökar och detta gör att den ekologiska produktionen ocksÄ gör det. JuverhÀlsan Àr en viktig frÄga i den ekologiska mjölkproduktionen. Mastit ger det största inkomstbortfallet och medför i mÄnga fall, om den inte behandlas, ett lidande för djuret. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i juverhÀlsan hos de ekologiska korna för att se om de har en bÀttre eller sÀmre juverhÀlsa Àn konventionellt hÄllna kor. De bestÀmmelser som reglerar ekologisk produktion begrÀnsar anvÀndadet av lÀkemedel för sjukdomsbehandling genom restriktioner i antalet behandlingar samt en dubbel karenstid.

FLYTBLADSV?XTER & METANUTSL?PP - En litteraturstudie

Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

HÄllbar utveckling : En idéanalys av Norra DjurgÄrdsstaden

Uppsatsens utgÄngspunkt Àr att utforska olika tolkningar av begreppet hÄllbar utveckling och undersöka hur dessa har bidragit till att forma olika inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad. UtifrÄn olika tolkningar av hÄllbar utveckling, och inriktningar inom hÄllbar stadsbyggnad, skapas tvÄ idealtyper - en ekonomisk och en ekologisk. Dessa ligger till grund för konstruktion av ett  idéanalysinstrument, ett instrument som ska kunna anvÀndas för att analysera vilka idéer om hÄllbar utveckling som genomsyrar stadsbyggnadsprojekt med ett uttalat fokus pÄ hÄllbar stadsbyggnad. Idéanalysinstrumentet testas sedan pÄ stadsbyggnadsprojektet Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm genom en avslutande idéanalys..

Ekologisk omstÀllning av efterkrigstidens bebyggelse med utgÄngspunkter i hÄllbar stadsutveckling

Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning. OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle kan appliceras dÀr.

Ekologisk hÄllning av mjölkkor : en jÀmförelse mellan KRAV och konventionella produktionsmetoder?

VÄrt mÄl var att ta reda pÄ om mjölkkors naturliga beteenden fÄr utövas i de befintligadjurhÄllningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhÄllning. Intervjuer görs pÄ 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmÀnheten vet om ekologisk hÄllning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes pÄ intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder pÄ respektive produktion intervjuas för att fÄ enjÀmförelse av Äsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers Äsikt om hurhÄllningen av kor fungerar tas fram. Bönderna pÄ KRAV har alla lösdrift, lÀngre bete ochavvÀnjer kalven senare.

?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Att sÀtta kunskap pÄ prÀnt : kan ekologisk förstÄelse testas med hjÀlp av skriftliga prov?

FörstÄelse för ekologiska fenomen Àr avgörande, bÄde för att ungdomar ska fÄ insikt i vÀrlden de lever i, och för att undervisningen ska uppnÄ de mÄl som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sÄdan förstÄelse med hjÀlp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara pÄ provfrÄgor av faktatyp och förstÄelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bÀttre om faktafrÄgorna Àn förstÄelsefrÄgorna. Ytterst fÄ elever kunde dock anvÀnda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen.

Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Ekologisk och rÀttvis textilkonst? : En studie i hur svenska textilkonstnÀrer förhÄller sig till ursprunget och produktionen av deras textila naturmaterial.

Studien syftar till att ta reda pÄ och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnÀrer nÀr det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frÄgestÀllningarÀr hur svenska textilkonstnÀrer förhÄller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhÄller sig till ekologiskt respektive rÀttvisemÀrkt material i relation till sitt skapande.För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie dÀr jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nÀmnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila mÀrkningar och rÀttvis handel med textil. Genom en enkÀtstudie har jag sedan stÀllt frÄgor till tretton svenska textilkonstnÀrer som anvÀnder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda pÄ hur de förhÄller sig till produktionen av dessa. Svaren frÄn enkÀtstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnÀrernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnÀrer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer.

Ekologisk gestaltning : en utvÀrdering av hur landskapsarkitektur pÄverkas av ett ekologiskt förhÄllningssÀtt

This paper examines and compares several different sites in Sweden in addition to one in Mexico regarding whether the ecological requirements theses sites have had during planning and construction has affected the design in any way. Is it possible that, for different reasons, one thinks ?like nature? when one thinks of ecology and, if true, how does this reflect on the spatial and structural design? This paper tries to identify if some sort of general design expression is used in projects with requirements on ecological sustainability. In total, five projects have been compared in different areas such as choice of materials and their composition. These projects have an ecologically sustainable processing of water in common, although most also have ecological consideration in other areas as well.

Ekologisk hÄllbarhet- en fallstudie över Saltö udde

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie med inriktning pÄ ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vad begreppet ekologisk hÄllbar utveckling stÄr för, hur det anvÀnds idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hÄllbara utvecklingens filosofi. HÄllbar utveckling Àr ett ofta anvÀnt begrepp som inte har nÄgon allmÀnt gÀllande definition. Begreppets filosofi har funnits lÀnge, men det var först nÀr Brundtland-kommissionen definierade begreppet Är 1987 som det började kallas hÄllbar utveckling.

Ekologisk omstÀllning av efterkrigstidens bebyggelse med utgÄngspunkter i hÄllbar stadsutveckling

Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning. OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle kan appliceras dÀr. En ekologisk omstÀllning kan bidra till att förbÀttra hÄllbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan mÄnga ÄtgÀrder göras för att förbÀttra situationen i dessa bostadsomrÄden.

Östra SjukhusomrĂ„dets administrationsbyggnad - Ett framtida perspektiv

Malmös Östra sjukhusomrĂ„de Ă€r i ett ombyggnadsskede till ett framtida perspektiv. Examensuppdraget Ă€r bestĂ€llt av Stadsfastigheter Malmö i samband med omrĂ„dets framtida planhandlingar att bestĂ€mma funktionen för ett av distriktets fastigheter. I nulĂ€get Ă€r administrationsbyggnadens verksamheter inte faststĂ€llda Ă€n men enligt planhandligarna ska fastigheten ha en offentlig funktion. Husets verksamhet ska i första hand fokuseras pĂ„ de boende i omrĂ„det men kan samtidigt fungera som en kommersiell funktion för den omgivande staden. Jag ser i samband med detta framtida möjligheter att ge byggnaden en betydande och offentlig roll dĂ€r följande verksamheter kan skapas och utvecklas; ekologisk restaurang, ekologisk livsmedelsbutik, lekstuga för barn, aktivitetscenter för Ă€ldre och en utstĂ€llning för omrĂ„dets historik. Förslaget ska tillĂ€mpas i form av olika estetiska ritningar och tekniska berĂ€kningar.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->