Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

I denna rapport presenteras en studie vars syfte Àr att undersöka vilken vikt lÀrarna lÀgger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lÀrarna anser att artkunskap har för betydelse för förstÄelsen av ekologiska samband. Studien undersöker ocksÄ om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas artkunskap och deras förstÄelse för ekologi.Sex lÀrare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever frÄn lika mÄnga klasser inom naturvetarprogrammet. LÀrarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstÄ ekologiska samband. En övervÀgande del av lÀrarna har ocksÄ ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.

I Augusti 2000 beslutades att anvÀndandet av syntetiska vitaminer inte lÀngre tillÄts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gÀller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa pÄ möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, Àr nödvÀndiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessÀsong.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Stormwater in urban areas has been treated as a problem for a long time. The large proportion of impermeable surfaces inhibits the water from infiltrating in the ground to the same extent that it does in nature. This causes intensive surface flow during rain, which in turn causes inconveniences such as decreased accessability, floods and increased risk of desease spreading. Drainage through pipes is the traditional and usually functional metod for storm water disposal. That is as long as water flows are moderate. But precipitation varies naturally in amount and intensity and additional impermeable surfaces make some pipes insufficient for heavy or lasting precipitation.

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk Àr att det ska vara sjÀlvförsörjande och att nÀringsÀmnen ska Äterföras till marken dÀr de skördats. EU har lÀnge strÀvat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjÀderfÀ ska vara ekologiskt producerat, men mÄlet har flera gÄnger skjutits upp pÄ grund av bristen pÄ ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen anvÀnds syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte Àr tillÄtet i ekologisk produktion som istÀllet frÀmst anvÀnder fiskmjöl, en rÄvara som inte anses hÄllbar pÄgrund av överfiskning och reducerade fiskebestÄnd. Musselmjöl Àr ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkÀnt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet frÄn blÄmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vÄr rapport Àr att granska musselmjöl som alternativ proteinkÀlla för att nÄ ett 100 % ekologiskt foder till fjÀderfÀ.

I takt med de alltmer pÄtagliga miljöproblemen sÄsom klimatförÀndringar och minskning av biologisk mÄngfald har behovet av att agera ekologiskt hÄllbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer Àr idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hÄllbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrÄn miljömÄl pÄ en lokal nivÄ. Grön IS Àr ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprÀtta mer ekologiskt hÄllbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte Àr att pÄvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillÀmpning av grön IS för en svensk kommun.

Detta arbete handlar om vad ett va?letablerat fo?retag skulle kunna go?ra med sitt restmaterial. Vi vet att det idag finns en ma?ngd fo?retag som jobbar fo?r att minska sitt restmaterial och ha?r presenteras fo?rslag pa? vad man kan go?ra med det som a?nda? uppkommer. I arbetet presenterar vi fo?rst hur vi ga?tt till va?ga fo?r att samla in va?r information, alltsa? hur va?r forskning gjorts.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor förhÄller sig till de tvÄ begreppen ekologiskt och nÀrproducerat. Fokus ligger pÄ vad som av konsumenten uppfattas som nÀrproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som pÄverkar konsumenterna d.v.s. varför vÀljer de ekologisk eller nÀrproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hÀlsa och miljö ihop med det ekologiska och nÀrproducerade? Studien Àr en undersökning med en sÄ kallad etnografisk metod dÀr observationer och intervjuer genomförts pÄ plats i butik.

The purpose of the study is to explore the internal implementation and communication of ecological sustainability within an organization and to identify obstacles and challenges that may arise. To address the study's purpose and research questions, a qualitative methodology and semi-structured interviews were used. Respondents were selected from two different units within a large global organization operating in the automotive industry. The study's findings indicate that the organization's sustainability efforts are extensive and integrated across several departments. It is also evident that sustainability initiatives are primarily driven by upper management within the organization, although there is room for lower hierarchical levels to provide some feedback.

Syftet med studien var att undersöka vad som fÄr mÀn som brukar vÄld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att fÄ professionell hjÀlp, samt att pÄbörja och fortsÀtta ett förÀndringsarbete. De frÄgestÀllningar som anvÀnts handlade om hur mÀnnen hittar motivation, vad som gör att de vill förÀndras, vad i den professionella relationen de tycker Àr positivt respektive negativt för förÀndring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller frÀmjar förÀndring. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre mÀn som gick i ett behandlingsprogram via frivÄrden efter att ha utövat vÄld i nÀra relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i mÀnnens berÀttelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjÀlp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp frÄn generell systemteori och socialpsykologi.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i vÄra allt tÀtare stÀder? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhÄllande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevÀrden för stadsmÀnniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera ocksÄ den tÀta stadens smÄskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvÀvda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrÄn relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet Àr att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulÀr som bÀttre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och smÄskaligare grönt nÀtverk ocksÄ inne i den tÀta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas dÀrefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för omrÄdet Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..