Uppsatsen syftar till att utifrån olika teorier som behandlar påverkan av konsumenters köpprocess, försöka öka förståelsen för den påverkan svenska tweens, barn mellan 8 och 14 år, utövar på varandra till konsumtion av statusprodukter. För att ytterligare söka svaret på vår forskningsfråga har vi utfört kvalitativa intervjuer med både flickor och pojkar i åldrarna 8 till 14. Under intervjuerna ville vi utreda hur dessa tweens ser sig själva som konsumenter och vad eller vem det är som påverkar mest när tweens tar till sig och uppfattar konsumtion av statusprodukter. Resultatet av intervjuerna pekar på att tweens, oavsett flickor eller pojkar påverkas och influeras av jämnåriga kamrater och grupptryck till att konsumera statusprodukter..

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle..

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter.

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras.

Regeringens mål för Ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande år 2010. En handlingsplan förhållbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare måste bli bättre.Ekologiska produkter är ett medel för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål. Med hjälp avden offentliga sektorn ökar efterfrågan. Med hjälp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fåelever på skolor till att tänka på miljöfrågor och svinn samt öka efterfrågan på ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ?från vaggan till färdig produkt?, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

Utgångspunkten för vårt arbete har varit att undersöka om ekologisk mat används som ett verktyg till undervisning i miljöhistoria. Dagens didaktiska forskning kring miljöhistoria motiverar ämnets betydelse på flera plan. I skolans verksamhet är det tänkt att ämnet ska kunna användas för tolkning av de lokala och globala förhållandena i världen. Vi börjar arbetet med att lyfta fram olika forskares motiv för miljöhistoria i skolans verksamhet. På fältet intervjuar vi verksamma lärare och elever för att se hur stora deras kunskaper kring ekologisk mat och svensk jordbrukskultur är.

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat.

This literature review describes organic pig production in Sweden, its advantages and disadvantages, but also how its problems can be reduced or solved. Organic pigs have the possibility to a more natural behaviour than conventional pigs. With outdoor pigs comes problems, especially during wintertime, concerning water and feed supply, thermal environment and supervision. Parasites and leakage of plant nutrients are other difficulties that comes with outdoor pigs. All problems and difficulties can be reduced or put right through correct management.

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.