Vi är en grupp blivande trädgårdsingenjörer som har fått möjligheten att gestalta en ekologisk, experimentell köksträdgård vid Wanås skulpturpark i nordöstra Skåne. Detta skriftliga arbete är en del av det projektet, som är ett samarbete mellan SLU och Wanås stiftelse. Projektet bedrivs i gruppform och beskrivs närmare i arbetet. Efter inlämning av arbetet så kommer anläggning att ske vid Wanås.I mitt gestaltningsförslag har jag gjort en fri tolkning med inspiration ifrån permakultur.Begreppet kommer ifrån Permanent Agriculture eller Permanent Culture, alltså, kort sagt, hållbar odling. Information om permakultur har jag främst fått genom en litteraturstudie samt ett besök på Holma skogsträdgård.

Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag.

Separation av ko och kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och kalv skiljs åt i samband med kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och kalv.

The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Att köpa ekologiskt är ingen ny företeelse, men i takt med att både e-handel och efterfrågan på ekologiska varor konstant ökar så behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krävs förståelse för användaren och dess behov. Genomatt kartlägga målinriktade beteenden går det att påvisa när en användare är mottaglig för ett ekologiskt val på en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrån användares målinriktade beteende och denna kan användas som stöd av designers för att förstå när en användare är mer mottaglig för ekologiska val på en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartläggning över när en användare är mer öppen för ekologiska val..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna.

I ett samhälle där miljöfrågorna tar allt större plats i media och i politiken växer miljömedvetenheten hos konsumenterna. Allt fler handlar ekologisk mat och återvinner i hemmet. Den ?gröna? marknaden är med andra ord en växande marknad där det finns möjligheten att kunna sälja ?gröna? produkter inom alla områden.Rapporten har syftat till att utreda de samband som finns mellan en ökad miljömedvetenhet hos marknaden och företags innovationsprocesser utifrån denna ökning. Rapporten bygger främst på resultat från intervjuer med två stycken företag, i denna rapport Ericsson och Vattenfall, men tar även med kortare resultat och analys från intervjuer med ytterligare sex stycken företag inom olika industrier.Rapporten visar på att just marknaden har en relativt liten påverkan.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

I denna rapport presenteras en studie vars syfte är att undersöka vilken vikt lärarna lägger vid artkunskap i gymnasieskolans ekologiundervisning, samt vad lärarna anser att artkunskap har för betydelse för förståelsen av ekologiska samband. Studien undersöker också om det föreligger något samband mellan elevernas artkunskap och deras förståelse för ekologi.Sex lärare har intervjuats om sin ekologiundervisning och art- och ekologitester har genomförts med elever från lika många klasser inom naturvetarprogrammet. Lärarna understryker vikten av artkunskap för att eleverna skall förstå ekologiska samband. En övervägande del av lärarna har också ett stort artfokus i sin ekologiundervisning. Artstudierna bedrivs huvudsakligen i samband med exkursioner.

I Augusti 2000 beslutades att användandet av syntetiska vitaminer inte längre tillåts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gäller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa på möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, är nödvändiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessäsong.

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras.

Stormwater in urban areas has been treated as a problem for a long time. The large proportion of impermeable surfaces inhibits the water from infiltrating in the ground to the same extent that it does in nature. This causes intensive surface flow during rain, which in turn causes inconveniences such as decreased accessability, floods and increased risk of desease spreading. Drainage through pipes is the traditional and usually functional metod for storm water disposal. That is as long as water flows are moderate. But precipitation varies naturally in amount and intensity and additional impermeable surfaces make some pipes insufficient for heavy or lasting precipitation.

Hållbarhet handlar om att främja välfärd nu, och i all tid framöver, genom att ta hänsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.Vårt examensarbete undersöker förutsättningarna för hållbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall användas vid uppstart av hållbart producerande företag. Idén bygger på att råvarorna utvinns och förädlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna åstadkomma en djupare relation mellan användaren och objektet än vad endast köpande och ägande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrågasättande av stabilitet och hållbarhet både konkret och i ett vidareperspektiv.