Miljödebatten har de senaste 30 Ären intensifierats. Det Àr viktigt att samhÀllets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och dÄ framförallt kommuner som pÄ lokal nivÄ sÀtter upp mÄl för hur miljön kan förbÀttras. MÄl som offentliggörs genom en miljöpolicy som Àven innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun hÀrstammar frÄn Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hÄllbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhÀllets alla skikt och i grunden förÀndra mÀnniskors miljömÀssiga tÀnkande och beteende. MiljömÄlen Àr formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 Àven lÀgger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder dÀrmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktÀriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgÄngsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, HÄllbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rÄdbrÄkar sina hjÀrnor för att lösa de mÄnga miljöproblem som Àr förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att sÄ mÄnga som möjligt ska bli sÄ mÀtta som möjligt samtidigt som man vÀrnar miljön? Buden Àr mÄnga och varierande och ofta motsÀgelsefulla. FrÄgan Àr vad vi, som inte Àr experter pÄ vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan Àr viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit pÄ internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. FÄ studier har undersökt hur utbytet pÄverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lÀrt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvÄrdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktÀr.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..

Syftet med denna studie Àr kunna uppmÀrksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrÄn en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om nÀr samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill sÀga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt sjÀlv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och nÀr barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av sjÀlv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstÄ sig sjÀlv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraÄringars lek pÄ en förskola för att uppmÀrksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lÀr sig förstÄ sin omvÀrld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som gÄr att veta. Kommunikationen Àr en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstÄr redan i tidig Älder dÄ barn uttrycker sig genom kroppssprÄket det vill sÀga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lÀrande.

MÀnniskor har alltid haft en pÄverkan pÄ sin omgivning. Med en stÀndigt ökande befolkning och stÀndigt stigande konsumtion av naturresurser har pÄverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvÀrmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hÄllbar utveckling. Den hÄllbara utvecklingen krÀver en koordination av samhÀllets olika aktörer.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur pedagogerna pÄ fritidshem frÀmjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska frÀmja utveckling hos individer, men sÀllan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet Àr grupporienterat Àr ocksÄ verksamheten styrd utifrÄn bland annat antalet barn och personalgrupp. DÀrför blir det intressant att försöka förstÄ hur pedagoger jobbar för att frÀmja alla individer och hur de ser pÄ sin roll i att frÀmja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling Àr mÄnga till antalet, men inte sÄ mÄnga som berör fritidshemmet specifikt.

I dagens lÀge arbetar mÄnga lantbruksföretag med en anstrÀngd ekonomi dÀr det gÀller att sÀnka sina kostnader för att öka sin vinst. DÄ mÄnga inkomster och utgifter Àr rörliga och Àndras varje Är sÄ som priset pÄ insatsvaror och priset pÄ den sÄlda varan, gÀller det att sÀnka de kostnader man kan styra över sjÀlv. En sÄdan kostnad Àr maskinkostnaden, ett sÀtt för att minska den Àr att ingÄ ett samarbete för att bruka maskinerna pÄ större areal. I detta examensarbete görs en analys av tvÄ gÄrdar med hÀnsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstÄ vid tvÄ olika samarbeten. De tvÄ olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas pÄ Àr en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten sÄ har vi förutom maskinkostnader Àven rÀknat pÄ lÀglighetskostnader, transportkostnader och intÀkter för varje produktionsgren. För att uppnÄ syftet har fakta samlats in genom litteratur och berÀkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram frÄn JTI. De tvÄ gÄrdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete fÄ en samlad areal pÄ ca 600 hektar.

Brankovic, Nusejma & Tegstam, Patricia (2011). Vikten av kunskap ? en studie utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. Malmö Högskola Studiens syfte Àr att undersöka aktiva pedagogers synsÀtt och arbetssÀtt med den reviderade lÀroplanen för förskolan. Första revideringen började gÀlla i samband med skolans nya lÀroplan Lgr11 den 1 juli 2011.

Ungdomsarbetslösheten Àr hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan dÀr de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjÀlp med att etablera sig pÄ den norska arbetsmarknaden. DenhÀr studiens syfte Àr att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och pÄverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger pÄ egenmakt och upplevelse av lÀrandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lÀmnat en skriftlig redogörelse.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola efterstrÀvas och upprÀttas. Ett gott samarbete förutsÀtter lÀrarens vilja till professionell utveckling, som övervÀgande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lÀrares reflektioner över genomförda lÀrar-förÀldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lÀrarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad pÄ intervjuer med Ätta lÀrare, i vilken vi undersöker hur lÀrarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt pÄ vilket sÀtt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det Àr genom interaktion med andra som mÀnniskan utvecklas.

I ett flertal lÀnder pÄgÄr en utveckling av sÄ kallade ?All electric ship? som innebÀr atttraditionella framdriftsystem bestÄende av motor-reduktionsvÀxel-axel-propeller ersÀtts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgÄr Àven inomfartygens hjÀlpsystem, det vill sÀga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersÀtts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling Àrbland annat att minska utstrÄlat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhÄllskostnader, öka livslÀngden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfÄ om vi driver utvecklingen av svenska ubÄtar mot AES. Detta sjÀlvstÀndiga arbete kommeratt begrÀnsa sig till ett fÄtal av de system som finns ombord pÄ en ubÄt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersÀttas med elektriskt drivna aktuatorer utifrÄn degrundlÀggande förmÄgorna ledning, underrÀttelser, verkan, rörlighet, uthÄllighet och skydd.Metoden som anvÀnds för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubÄtarmot AES Àr en analys av texter, denna analys bygger pÄ ett kvalitativt tÀnkande.

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.