Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. HÄllbar utveckling beskrivs idag som lösningen pÄ dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta Àven för miljömanagement. Miljödiplomering Àr ett verktyg som anvÀnds för att företagets verksamhet skall pÄverka miljön sÄ lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av lÀnder som arbetar med hÄllbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i vÀrlden kÀnner företag press frÄn kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förÀndra klimathoten och kÀmpa för hÄllbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strÀvansmÄlen inom omrÄdet naturvetenskap och lÀrande frÄn förskolans lÀroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hÄllbar utveckling. Genom observationer med barn, dÀr vi har varit deltagande genom att utföra tvÄ olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring Ätervinning och ÄteranvÀndning.

?Syftet med denna studie var att försöka synliggöra barns sociala lÀrande genom en dramalek och metoden som anvÀnts har varit videoobservationer. Av studiens resultat gÄr det att avlÀsa att barn lÀr genom att iaktta och studera varandra. De yngre barnen visade en utveckling pÄ att börja förstÄ och samspela i leken. Slutsatserna av undersökningen gÄr inte att sÀkerstÀlla men det finns faktorer i resultatet som pekar pÄ att dramaleken kan ha betydelse för barns sociala utveckling nÀr det handlar om att förstÄ lekens ramar och regler och hur man samspelar i lek.

Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i Àmnet kommunikation gett nÄgon utveckling av tolkning eller reaktion pÄ ljud och tal hos elever med cochleaimplantat. Skolan Àr en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsÀttning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartlÀggning försökt pÄvisa om nÄgon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till Ätta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av tvÄ elever i tvÄ olika klasser pÄ skolan. KartlÀggningen har skett genom enkÀtsvar och intervjuer av förÀldrar, klasslÀrare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter ingÄr hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsÀttningens betydelse.

Följande undersökning Àr genomförd genom en kvantitativ metod med enkÀter som forskningsverktyg. Studien Àr gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hÄllbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jÀmförs och diskuteras sedan utifrÄn ett genusperspektiv. Resultaten pÄvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhÄllningssÀtt till hÄllbar utveckling mellan flickor och pojkar.

The purpose of this study was to analyze and develop a workflow for assessing and representing the value of ecosystems to professionals involved in municipal planning. A thorough literature review was conducted and supplemented by interviews and observations. Frameworks for ecosystem service assessments were analyzed and combined with methods in urban planning in order to assess social and ecological conditions. A workflow was set up and methods were evaluated by applying them to a case study in the area ÅstrĂ„ket in Uppsala. Experience from the case study was compiled in order to improve the workflow.Complex assessments were identified and simplified for the method to be useful for practitioners.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av höglÀsning i elevernas tidiga lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse samt att ta reda pÄ hur höglÀsning kan pÄverka elevers lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Tidigare forskning har visat pÄ att höglÀsning Àr en viktig del i elevernas lÀsinlÀrning. Genom att lyssna till höglÀsning sÄ fÄr eleverna bland annat ett större ordförrÄd, en medvetenhet kring sprÄkförstÄelse och grammatisk förstÄelse och de fÄr kunskaper om om olika Àmnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. UtifrÄn en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lÀrare i Ärskurs f-3 fÄtt svara pÄ hur de anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen för att stödja elevernas lÀsinlÀrning och utveckling i lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av höglÀsning nÀstan varje dag för att frÀmja elevernas lÀsinlÀrning.

Abstract Anna Degerman (2012) Uppföljning, utvÀrdering och utveckling i enlighet med förskolans reviderade lÀroplan (Lpfö-98 rev), Monitoring, evaluation and development in accordance to preschool curriculum, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte: Föreliggande undersökning har syftet att undersöka hur fem förskolechefer i en sydsvensk kommun anser att det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling? i Lpfö-98 reviderad ska tolkas och hur det kommer att pÄverka kvalitetsarbetet inom respektive förskola samt att undersöka hur specialpedagogens roll i samband med utvÀrdering kan se ut. Teori: Studien utgÄr frÄn ett kommunikativt och relationsinriktat perspektiv, Ahlberg (2001). UtvÀrdering ses som ett slags lÀrande och bör involvera förskolans alla aktörer. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultat: Förskolecheferna i undersökningen tydliggör att det kommer att ske vissa förÀndringar i förskolornas kvalitetsarbete pÄ grund av det nya kapitlet ?Uppföljning, utvÀrdering och utveckling?. FörÀndringarna kommer att bli tydligast pÄ avdelningsnivÄ dÀr den största utmaningen tycks vara att uppnÄ en likvÀrdig kvalitet i arbetet med uppföljning, utvÀrdering och utveckling mellan avdelningarna.

The purpose of the study is to explore the internal implementation and communication of ecological sustainability within an organization and to identify obstacles and challenges that may arise. To address the study's purpose and research questions, a qualitative methodology and semi-structured interviews were used. Respondents were selected from two different units within a large global organization operating in the automotive industry. The study's findings indicate that the organization's sustainability efforts are extensive and integrated across several departments. It is also evident that sustainability initiatives are primarily driven by upper management within the organization, although there is room for lower hierarchical levels to provide some feedback.

Syftet med studien var att undersöka vad som fÄr mÀn som brukar vÄld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att fÄ professionell hjÀlp, samt att pÄbörja och fortsÀtta ett förÀndringsarbete. De frÄgestÀllningar som anvÀnts handlade om hur mÀnnen hittar motivation, vad som gör att de vill förÀndras, vad i den professionella relationen de tycker Àr positivt respektive negativt för förÀndring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller frÀmjar förÀndring. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre mÀn som gick i ett behandlingsprogram via frivÄrden efter att ha utövat vÄld i nÀra relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i mÀnnens berÀttelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjÀlp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp frÄn generell systemteori och socialpsykologi.

Mattsson, M. (2006). Att beskriva lÀsutveckling och utveckling av lÀslust genom talbokslyssnande. En fallstudie pÄ en gymnasieelev med lÀs- och skrivsvÄrigheter. (Svenska för gymnasieskolan.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i vÄra allt tÀtare stÀder? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhÄllande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevÀrden för stadsmÀnniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera ocksÄ den tÀta stadens smÄskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvÀvda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrÄn relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet Àr att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulÀr som bÀttre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och smÄskaligare grönt nÀtverk ocksÄ inne i den tÀta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas dÀrefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för omrÄdet Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Vi hade arbetat pÄ förskola i 20 respektive 2 Är innan vi började studera till förskollÀrare. Under vÄra studier pÄ Linnéuniversitet i VÀxjö har vi lÀst mycket om barns utveckling och lÀrande. Vi blev nyfikna pÄ vilka kvalitéer förskollÀrare tycker Àr betydelsefulla för barns utveckling och lÀrande. Vad tror pedagogerna att barnen fÄr med sig frÄn sin tid pÄ förskolan och vad har bar-nen fÄtt med sig frÄn förskolan? Denna studie grundar sig pÄ fem intervjuer med pedagoger som alla har en utbildning som förskollÀrare och fyra barnintervjuer med barn födda 2004 och 2005.