Medarbetarsamtal i grupp Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. Den hÀr uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger pÄ en fallstudie gjord pÄ Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgÄngspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsÀttningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsÀttningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp pÄ Pilkington i mÄnga avseenden inte lever upp till förvÀntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, mÄlsÀttning, attityder och uppriktighet pÄ olika sÀtt bildar förutsÀttningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s övergripande mÄl. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förÀndra mÀnniskors attityder och ge dem förmÄga att lösa de problem som hör ihop med hÄllbar utveckling. I den svenska strategin för hÄllbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument pÄ bÄde nationell och lokal nivÄ. Dessa anvÀnds för att genomföra nationella mÄlsÀttningar om hÄllbar utveckling i skolan.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att pÄ ett kvalitativt sÀtt beskriva hur pedagoger undervisar om hÄllbar utveckling ur ett miljöperspektiv och hur denna kunskap blir befÀst för eleverna. Detta arbete Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av sexton elever samt en enkÀtundersökning av lÀrare. VÄr undersökning har genomförts pÄ tvÄ olika skolor, en med miljöutmÀrkelsen Grön Flagg och en skola utan Grön Flagg. Vi har sett i vÄr undersökning att mÄnga lÀrare inte vet vad hÄllbar utveckling innebÀr. MÄnga lÀrare har inte stött pÄ begreppet, dÀrför syns det inte i undervisningen.

Vi kommer i denna uppsats med hjÀlp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rÄdet konstruerar ungdomsbrottslighet. Studiens syfte Àr att utifrÄn rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rÄdet kan ses som tidiga riskfaktorer nÀr det gÀller att upptÀcka en kriminell utveckling. Vi kommer Àven att undersöka vilka ÄtgÀrder som enligt Brottsförebyggande rÄdet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Emotioner har en central roll i mÀnniskans liv. Forskning har visat att det Àr av stor vikt att redan tidigt lÀra sig förstÄ och hantera sina kÀnslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus pÄ de negativa emotionerna, och pÄ vilket sÀtt de arbetar med att hjÀlpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes dÀr 16 förskollÀrare intervjuades om deras syn pÄ och deras sÀtt att arbeta med 3-5 Äringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lÀgger mycket tid pÄ barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hÀnvisning till att barndomen har en stor pÄverkan pÄ resten av livet.

Enligt ett regeringsbeslut frÄn 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillÀgg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor frÀmja ekologisk hÄllbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mÄl var att faststÀlla en ambitionsnivÄ för miljöarbetet pÄ Ltu. Regeringens ambition Àr att föregÄ med gott exempel och visa för övrigt samhÀlle och nÀringsliv att det Àr möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hÄllbar utveckling. NÀr övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssÀtt för en myndighet Àr legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för i vilken utstrÀckning Ltu:s miljöpolicy kan sÀgas vara legitim.

Utveckling av produkter som skall stöda HDMI-standarden medför mÄnga hinder som behöver överkommas. Ett av problemen Àr certifiering mot standarden. Det Àr svÄrt att testa att standardens alla krav uppfylls pÄ ett utvecklingsföretag dÄ testutrustningen Àr kostsam och dÀrför ej tillgÀnglig. Ett enkelt verktyg har dÀrför utvecklats för att underlÀtta testning av att standarden följs.Denna rapport inleds med en problemstÀllning och grundlÀggande teori om relaterade Àmnen. En förstudie följer sedan dÀr olika sÀtt att lösa problemet presenteras.

Syftet med studien Àr att se hur ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner för samma elever samspelar för att optimera positiv utveckling samt att se vilka olika insatser som Àr aktuella för samma elever i behov av sÀrskilt stöd. Dessutom avser jag att tydliggöra vad som kan pÄverka innehÄllet i ÄtgÀrdsprogram och individuella utvecklingsplaner. För att fÄnga syftet har jag anvÀnt en kvalitativ metod med hjÀlp av en dokumentanalys och intervjuer. Resultatet och analysen visar att dokumenten inte i sÄ hög grad samspelar för att optimera positiv utveckling, dokumenten frÀmjar inte positiv utveckling alls i den utstrÀckning som man kan förmoda. FörutsÀttningarna för att dokumenten ska optimera elevers utveckling finns, men det gÀller dÄ att dokumenten skrivs pÄ det sÀtt som olika kriterier förutsÀtter.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

Studien har sin utgÄngspunkt i en trend som blivit allt mer synlig under den senaste tiden; mÀnniskor tar ett personligt ansvar för globala problem. Studiens syfte Àr dÀrför att undersöka hur medvetna mÀnniskor ser pÄ frÄgan om personligt ansvar vad gÀller globala problem? Studien Àr gjord som en fallstudie och undersökningsenheten, eller fallet, Àr deltagare pÄ kursen HÄllbar utveckling. Metoden Àr intervjuer. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem kursdeltagare och dessa intervjuer utgör studiens empiriska underlag.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera pÄ vÀrldsdelar med en större relativ andel av remitteringar Àn Afrika, sÀrskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har pÄ ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika Àr ett relativt outforskat Àmne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har pÄ fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ samt ekonomisk utveckling pÄ hushÄllsnivÄ och nationell nivÄ. Forskningsöversikten Àr en metod som anvÀnds för att sammanfatta och utvÀrdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning pÄ hushÄllsnivÄ men bidrar till en ökad ojÀmlikhet i inkomster.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstrÀnarnas syn pÄ hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll pÄ elitnivÄ samt förslag pÄförÀndringar för att uppnÄ högre resultat. Metod: Fyra distriktstrÀnare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehÄllsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behÄlla kÀrnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp frÄn fotbollen,budskap/lÀrande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet frÄn studien visade atttalang Àr subjektivt och svÄrt att definiera.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hĂ€lsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap 15 poĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.