Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development.

SamhÀllets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsomrÄdenska följa en hÄllbar utveckling. Expansionen pÄ naturmark gÄr idaginte hand i hand med den hÄllbara utvecklingen dÄ detta leder till en förlust avnaturmark och dess vÀrden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsÄtgÀrder kan vara en metod föratt vÀrna om naturmark som stÄr utan lagstadgat skydd och dess ekologiska vÀrden.Syftet Àr att redogöra för vad begreppen, kompensationsÄtgÀrder inklusiveersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotoper, innebÀr och hur dessa kan vÀrna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska vÀrden. Studien undersökerocksÄ om det finns metoder att arbeta efter dÄ man vÀljer att kompenseranaturmark. MÄlet Àr att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det hÀr Àr en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar pÄbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsÄtgÀrder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersÀttningshabitat och ersÀttningsbiotop undersöks som en del avkompensationsÄtgÀrder som sker inför exploatering av naturmark.

Jag har undersökt om och hur hĂ„llbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val pĂ„ förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten nĂ€r det gĂ€ller hĂ„llbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök pĂ„ 10 olika förskolor och dĂ€r intervjuat en pedagog pĂ„ varje stĂ€lle. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nĂ„ djupare svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor. Även om hĂ„llbar utveckling inte finns med som begrepp i lĂ€roplanen anser Ă€ndĂ„ mĂ„nga pedagoger att det Ă€ndĂ„ Ă€r ett mĂ„l de arbetar mot.

Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, Ă„r 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling i vĂ„rt samhĂ€lle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga mĂ„ltidsorganisationer, skulle uppnĂ„ 25 procents anvĂ€ndning av dessa livsmedel. År 2010 Ă€r det endast sex av 310 kommuner och landsting som nĂ„tt mĂ„let. DĂ„ tidigare forskning till stor del inriktat sig pĂ„ hinder och svĂ„righeter i denna strĂ€van har denna studie inriktat sig pĂ„ de mĂ„ltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har pĂ„verkat dagens anvĂ€ndning samt om det gĂ„r att urskilja ?framgĂ„ngsnycklar? i dessa mĂ„ltidsorganisationer.

In Sweden in January 2005, there is only one producer of organic broilers and none of organic turkeys. But there are, on the other hand, a few small-scale producers whose housing systems to some extent are similar to what is stipulated in the organic standards. The aims of this work are to investigate what housing systems are used by the Swedish small-scale producers of broilers and turkeys, what main challenges they are confronted with and if there is an interest and a possibility for a change-over to organic production. For the first part of this work a literature study was performed with the purpose of detecting the main health problems in conventional as well as smallscale production. A special focus was on coccidiosis and leg weakness as those were considered to be of particular importance. A study was made of Swedish small-scale poultry production units. In two groups of broilers from the same producer and in three flocks of turkeys the level of Eimeria oocysts in faeces and litter was investigated.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

With a starting point in the legislation for organic production set up by the Swedishcertification organization KRAV, the reasons to why these regulations are important isexplained and how pigs are affected by these rules. The study also shows how well the pigscope in the organic environment considering the origin of the genetic material; from theconventional pig population. The conclusion is that pigs do function fairly well in the organicproduction environment and the traits affecting their functionality involve: motheringabilities, strong legs, good meat quality, good sow durability and longevity, capacity to eatmuch roughage and dark skin color. There are however still many ways of improving theorganic population of pigs to make them more adjusted to the organic environment; forexample different traits brought into the breeding goals and the choice of good parent animals..

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav pÄ att hÀlften av fodret ska komma frÄn den egna gÄrden. En hög sjÀlvförsörjning av foder ger i mÄnga fall Àven en bÀttre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden Àr att sjÀlvförsörjningsgraden av foder pÄ gÄrdarna minskar. För att tÀcka behovet köps importerade fodermedel in, frÀmst proteinfoder innehÄllande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen Àr att den högmjölkande kon krÀver mycket vomstabilt protein, vilket mÄnga av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel av jÀmfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder som klarar att nÀringsförsörja den högavkastande kon. MÄlet har varit att jÀmföra olika foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat pÄ proteinförsörjningen hos gÄrdar med hög sjÀlvförsörjning. En ekologisk mjölkko mÄste ha ett grovfoderintag pÄ minst 60 %.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Detta arbete har ett lÄngsiktigt mÄl som Àr av normerande drag dÀr vÀrderingar inom ramen för hÄllbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras pÄ byggprogrammet pÄ Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga mÄlet som ryms inom denna uppsats Àr att initiera ett förbÀttringsarbete inom byggprogrammet dÀr hÄllbar utveckling införs som en röd trÄd och ett viktigt redskap för att nÄ styrdokumentens mÄl.För att skapa möjligheter och förutsÀttningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag anvÀnt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmÀrkelsen ?Skola för hÄllbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hÄllbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fÄtt denna utmÀrkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya Ärhundradets största utmaning Àr att ta ett abstrakt begrepp som hÄllbar utveckling och göra det till en verklighet för mÀnniskor över hela vÀrlden?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..