Att vi gÄr en vÀrld till mötes som blir mer och mer pÄverkad av klimatförÀndringarna Àr ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förÀndringar kommer att leda till, Àr osÀkra. För att minska konsekvenserna av klimatförÀndringarna har fokus hitintills, vÀrlden över, legat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser till atmosfÀren. Under de senaste Ären har dock forskare insett att det blir allt viktigare att Àven anpassa omrÄden till klimatförÀndringarnas effekter. Klimatanpassning Àr extra viktigt i kuststÀder, som Àr sÀrskilt utsatta för havsnivÄhöjningar och dÀr Àven stora socio-ekonomiska vÀrden Àr samlade.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Bakgrund och problemdiskussion: TillvÀxt ses i dag som en naturlig grund i vÄrt samhÀlls-byggande och ordet har blivit nÀstintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande mÄlet för politiker och företag Àr fortsatt tillvÀxt, samtidigt som naturvetare i en parallell vÀrld pÄpekar att vi har nÄtt grÀnsen för vad planeten förmÄr. En betydelsefull men förhÄllandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det ocksÄ finns ett intresse i att nÀrmare undersöka företagens hÄllning gentemot problematiken.FrÄgestÀllning:? Hur ser företagsledare pÄ tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande?Syfte: Syftet Àr att ta del av framstÄende företagsledares tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande, för att pÄ sÄ sÀtt belysa tillvÀxtens dilemma utifrÄn ett företagsperspektiv ? nÄgot som tidigare frÀmst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlÀgga och undersöka formulerad problematik Àr studien av bÄde explorativ och deskriptiv karaktÀr. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som bÄde har inflytande inom nÀringslivet och som har uttalat sig i hÄllbarhetsfrÄgor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och Ă€r ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i smĂ„ familjeföretag.PersgĂ„rden Ă€r ett litet familjeföretag som Ă€r belĂ€get ute pĂ„ Visingsö och de sĂ€ljer ekologisk mĂŒsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet PersgĂ„rden har idag Ă€r att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma kĂ€nsla och förmedlar deras kĂ€rnvĂ€rden. I och med det har vĂ„rt arbete gĂ„tt ut pĂ„ att göra en re-design av PersgĂ„rdens förpackningar.VĂ„rt frĂ€msta syfte var att förĂ€ndra PersgĂ„rdens befintliga förpackningar för att de skulle fĂ„ ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lĂ€ttare skulle kĂ€nna igen alla förpackningar i serien. Syftet var Ă€ven att PersgĂ„rdens förpackningar skulle sticka ut frĂ„n andra liknande produkter pĂ„ marknaden. Syftet var ocksĂ„ att fĂ„ en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning gĂ„r till.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i Ă€mnet hĂ„llbar utveckling för att sedan fokuserapĂ„ den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi Ă€ter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmĂ„l för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill Ă„r 2010. För att möta produktionsmĂ„let sattes ett inriktningsmĂ„l för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt Ă„r 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i mĂ„ltidsverksamheter Ă€r stor.

Miljöundervisning har funnits lÀnge och idag Àr det fokus pÄ hÄllbar utveckling som har sitt ursprung frÄn 1970- och 1980-talet. Det Àr ett begrepp har kritiserats av mÄnga för sin komplexitet. HÄllbar utveckling har fÄtt mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya lÀroplanen Gy11. Hur vÀl anpassade Àr dÄ de nya lÀroböckerna för syfte och centralt innehÄll för kursen naturkunskap 1b inom omrÄdet hÄllbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella lÀroböckerna för kursen naturkunskap 1b lÀsts i fem omgÄngar, en analys av textens innehÄll, frÄgor och illustrationer har utförts.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vad det Àr enligt elevernas uppfattning som gör att matematiken Àr intressant. Undersökningen gjordes pÄ fyra klasser om sammanlagt 83 elever i Ärskurs ett och tvÄ pÄ teoretiska gymnasieskolor i SkÄne, med hjÀlp av en enkÀt med blandade öppna och slutna frÄgor. Resultatet antydde att det jÀmfört med andra Àmnen frÀmst var sÄ att eleverna hade svÄrt att förstÄ relevansen och nyttan med den matematik de lÀste, och att de jÀmfört med de populÀra Àmnena sÄ som engelska och idrott, inte pÄ ett naturligt sÀtt anvÀnde matematiken pÄ sin fritid. Slutsatsen vi drar av detta Àr att elever behöver fÄ mer hjÀlp med att förstÄ nÀr och hur de kan tillÀmpa matematiken för att den ska bli ett anvÀndbart verktyg inte bara i studier och arbete utan Àven pÄ fritiden och i vardagen.

This thesis constitutes a long term (100 year) ecological landscape management plan for the estate Götebo 1:5. The estate is situated close to Gothenburg and is owned by SkogssÀllskapet. The planning has been made by dividing the estate into different areas (zones). In each zone one of the goals nature conservation, recreation or economical yield has been prioritized. Nature conservation is one of the main goals for the forest management plan.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..