Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad barn lÀr sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat tvÄ musikpedagoger och den bitrÀdande rektorn pÄ en profilskola med inriktning musik. Jag har Àven genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som hÀnder under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lÀr sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som Àr den starkaste av de tre, sprÄklig utveckling och motorisk utveckling..

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Diskussionen och arbetet för hÄllbar utveckling Àr ett högaktuellt och omdebatterat Àmne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hÄllbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och dÀrför menar vi att det Àr viktigt att undersöka hur man i skolan anvÀnder sig av och förhÄller sig till hÄllbar utveckling. Uppsatsens syfte Àr att fÄnga upp lÀrares och elevers syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling samt belysa hur vÀl förankrat undervisning för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsÀmnet, men Àven att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger pÄ undersökningsmetoden triangulering och studien Àr Àven knuten till en teoretisk utgÄngspunkt i form av Habermas samhÀllsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhÀllsutveckling, nÄgot som överensstÀmmer med den syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling som skolmyndigheterna framhÄller i sina skrifter. För att urskilja hur vÀl förankrat ett lÀrande för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsundervisningen har vi anvÀnt oss av ett analysredskap bestÄende av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trÀ- och metallslöjdlÀrare och hem- och konsumentkunskapslÀrare tar sig an utmaningen ?hÄllbar utveckling? i skolan och i respektive Àmne. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr jag intervjuat fyra rektorer och sex lÀrare i Àmnena trÀ- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lÀrare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hÄllbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och Ă€r ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i smĂ„ familjeföretag.PersgĂ„rden Ă€r ett litet familjeföretag som Ă€r belĂ€get ute pĂ„ Visingsö och de sĂ€ljer ekologisk mĂŒsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet PersgĂ„rden har idag Ă€r att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma kĂ€nsla och förmedlar deras kĂ€rnvĂ€rden. I och med det har vĂ„rt arbete gĂ„tt ut pĂ„ att göra en re-design av PersgĂ„rdens förpackningar.VĂ„rt frĂ€msta syfte var att förĂ€ndra PersgĂ„rdens befintliga förpackningar för att de skulle fĂ„ ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lĂ€ttare skulle kĂ€nna igen alla förpackningar i serien. Syftet var Ă€ven att PersgĂ„rdens förpackningar skulle sticka ut frĂ„n andra liknande produkter pĂ„ marknaden. Syftet var ocksĂ„ att fĂ„ en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning gĂ„r till.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Nilsson, Johan (2007) NödvÀndigt men inte tillrÀckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att Äterge diskussionerna kring de pÄstÄdda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sÄdana samband finns. Teorierna grundar sig pÄ konvergens och divergens samt hypoteser kring nÀtverk.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och Ă€r ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i smĂ„ familjeföretag.PersgĂ„rden Ă€r ett litet familjeföretag som Ă€r belĂ€get ute pĂ„ Visingsö och de sĂ€ljer ekologisk mĂŒsli, dadlar i olika former samt frukt & nötmix. Problemet PersgĂ„rden har idag Ă€r att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma kĂ€nsla och förmedlar deras kĂ€rnvĂ€rden. I och med det har vĂ„rt arbete gĂ„tt ut pĂ„ att göra en re-design av PersgĂ„rdens förpackningar.VĂ„rt frĂ€msta syfte var att förĂ€ndra PersgĂ„rdens befintliga förpackningar för att de skulle fĂ„ ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lĂ€ttare skulle kĂ€nna igen alla förpackningar i serien. Syftet var Ă€ven att PersgĂ„rdens förpackningar skulle sticka ut frĂ„n andra liknande produkter pĂ„ marknaden. Syftet var ocksĂ„ att fĂ„ en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning gĂ„r till.

För att möta efterfrÄgan och konkurrensen mÄste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen pÄ hur man kan effektivisera för att gÄ med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta Àr att djuren drabbas dÄ deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begrÀnsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i mÄnga avseenden bÀttre Àn andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgÄng till strömaterial och dÀrmed ocksÄ större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebÀr ?bÀttre? att det Àr ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka vÀlfÀrden och Àven vÀlmÄendet för vÄra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsÀttningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.