Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor förhÄller sig till de tvÄ begreppen ekologiskt och nÀrproducerat. Fokus ligger pÄ vad som av konsumenten uppfattas som nÀrproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som pÄverkar konsumenterna d.v.s. varför vÀljer de ekologisk eller nÀrproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hÀlsa och miljö ihop med det ekologiska och nÀrproducerade? Studien Àr en undersökning med en sÄ kallad etnografisk metod dÀr observationer och intervjuer genomförts pÄ plats i butik.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett sĂ€rskilt sektorsansvar för ekologiskt hĂ„llbar utveckling, vilket innebĂ€r att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hĂ„llbarhet förs framĂ„t inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien Ă€r att utreda vad det finns för svĂ„righeter och möjligheter nĂ€r det sĂ€rskilda sektorsansvaret ska omsĂ€ttas i praktiken. För att undersöka denna frĂ„ga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill sĂ€ga hur ansvaret yttrar sig pĂ„ Luftfartsverket (LFV). Jag berör Ă€ven kopplingen till exempelvis miljömĂ„lsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument frĂ„n LFV.

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hÄllbar utveckling och vidare Àven ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs Àven mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hÄllbar utveckling. Den metod som Àr aktuell i den hÀr studien Àr en kvalitativ undersökningsmetod. LÀrare inom Àmnet hem- och konsumentkunskap samt lÀrare inom de samhÀllsorienterade Àmnena geografi, religion, historia och samhÀllskunskap har deltagit i en enkÀtundersökning.

I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan anvÀndas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har anvÀnt de kunskaper vi fick till att sammanstÀlla en reklamkampanj Ät uppdragsgivaren Zest som Àr en ekologisk matbar i Karlstad. MÄlet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var bÄde visuellt attraktiv och kunde nÄ ut till tÀnkbara kunder pÄ bÀsta sÀtt grundades kampanjen i bÄde teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi anvÀnde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets vÀrdekedja samt dessframtidsutsikter. Gröna Lammet Àr en ekonomisk förening som Àr KRAV-certifierad.Problemen vi identifierade under arbetets gÄng handlar frÀmst om vÀrdekedjansuppbyggnad och vilka som ingÄr i den. Vidare stÀllde vi oss frÄgan: Àr helavÀrdekedjan ekologisk?Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa enövergripande bild av hur processen frÄn djur till konsument fungerar. Intervjuobjektenvaldes framför allt efter tillgÀnglighet samt efter vilken information de skulle kunnatÀnkas ge oss.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer dÀr misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien Àr kvalitativ eftersom Àmnet krÀver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i tvÄ olika kommuner. FrÄgor som berörs Àr bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer dÀr familjemedlemmar vÀljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar Àven upp socialarbetarens dilemma att förhÄlla sig till sin egen magkÀnsla och samtidigt ta hÀnsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men ocksÄ ett barnperspektiv för att fÄ mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

I Stockholm pÄgÄr i dagslÀget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra DjurgÄrdsstaden, dÀr visionen Àr att skapa en hÄllbar och klimatanpassad stadsdel i vÀrldsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, dÀr en av dessa former Àr regntrÀdgÄrdar. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjÀlp av regntrÀdgÄrdar lÀngs en planerad gata i Norra DjurgÄrdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras pÄ underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regntrÀdgÄrdar. VÀxter och vÀxtbÀddsmaterial Àr huvudsakligen valda utifrÄn rÄd frÄn sakkunniga. För att fÄ förstÄelse för regntrÀdgÄrdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

Under de senaste Ärtiondena har vÀrdering och redovisning av immateriella tillgÄngar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsÀttare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgÄngarna Àr forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sÄdan tillgÄng ska redovisas. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida redovisningsinformationens vÀrderelevans pÄverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under rÀkenskapsÄren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och dÀrefter gjordes multipla regressionsanalyser pÄ resultaten frÄn den modellen.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..