Att vi gÄr en vÀrld till mötes som blir mer och mer pÄverkad av klimatförÀndringarna Àr ingen nyhet. I vilken takt eller exakt vilka effekter dessa förÀndringar kommer att leda till, Àr osÀkra. För att minska konsekvenserna av klimatförÀndringarna har fokus hitintills, vÀrlden över, legat pÄ att minska utslÀppen av vÀxthusgaser till atmosfÀren. Under de senaste Ären har dock forskare insett att det blir allt viktigare att Àven anpassa omrÄden till klimatförÀndringarnas effekter. Klimatanpassning Àr extra viktigt i kuststÀder, som Àr sÀrskilt utsatta för havsnivÄhöjningar och dÀr Àven stora socio-ekonomiska vÀrden Àr samlade.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Ekologisk odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr möjlig och ofta fördelaktig dÄ blÄbÀr har krav pÄ jorden och kvÀvetillförsel som lÀtt kan ÄtgÀrdas med ekologiska metoder. Odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr tÀmligen nytt i Sverige och erfarenheterna Àr begrÀnsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhÄllanden, pH och kvÀvegödsling vid plantering och odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr.TrÀdgÄrdsblÄbÀr trivs i sura jordar med hög mullhalt och mÄr bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blÄbÀr kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sÀnks genom jordförbÀttring med torv eller komposterad barrtrÀdsflis eller bark.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Den grundlÀggande inriktningen för hanteringen av dagvatten Àr att avvattna bebyggelsen utan att dÀrför pÄverka vattenbalansen mer Àn nödvÀndigt. Med ökad hÄrdgjord yta ökar mÀngden dagvatten och med den ökar risken för översvÀmningar, erosionsproblem och höga föroreningshalter i sjöar och vattendrag. För att minska de problem som en ökad dagvattenmÀngd ger kan utjÀmningsmagasin anlÀggas. Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka faktorer som har betydelse vid dimensionering av ett öppet utjÀmningsmagasin för dagvatten och hur man gÄr till vÀga. Vid dimensionering Àr det flera faktorer som pÄverkar hur utformningen görs. I litteraturen finns olika lösningar pÄ hur berÀkningar kan genomföras och vilka faktorer som bör tas hÀnsyn till.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

DÄ dagens konsumenter blivit mer medvetna om hÀlsa, miljö och dessutom blivit mer krÀvande och informationshungriga (McCluskey, 2000) krÀvs det att företag och framförallt livsmedelsföretag lyssnar pÄ konsumenters efterfrÄgan och försöker ta fram produkter som motsvarar konsumenternas krav. Trots att konsumenter blivit mer hÀlso- och miljömedvetna Àr det fÄ konsumenter som i butikerna verkligen köper miljövÀnliga eller miljömÀrka varor (Magnusson et al, 2001). DÀrför behöver företagen förstÄelse för vad konsumenters drivkrafter till att köpa dessa miljömÀrkta varor Àr och hur de ska förmedla sitt budskap pÄ bÀsta sÀtt.Polarbröd AB Àr uppdragsgivare för denna uppsats och problemformulering Àr: Vad efterfrÄgar konsumenter pÄ den svenska brödmarknaden?Syftet med detta examensarbete Àr att identifiera de faktorer som pÄverkar efterfrÄgan pÄ ekologiskt bröd. Uppsatsen baseras pÄ en empirisk studie för att fÄ kunskap om konsumenters attityder och drivkrafter kring ett ekologiskt bröd.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Separation av ko och kalv Àr idag en omdiskuterad frÄga inom svensk mjölkproduktion, sÄvÀl konventionell som ekologisk. Meningarna gÄr isÀr om vid vilken Älder kalven bör separeras frÄn kon ? omedelbart efter födseln eller först efter rÄmjölksperioden dÄ kalven Àr 3-4 dagar gammal. Hos vÄra domesticerade nötkreatur Àr ko-kalv-separationen ofta abrupt och sker mycket tidigare Àn den skulle göra naturligt. I naturen Àr avvÀnjningen en process över flera mÄnader dÀr kon gradvis minskar digivningsfrekvens och mjölkmÀngd till den slutliga avvÀnjningsÄldern pÄ 8-11 mÄnader.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

HÄllbarhet Àr idag en term som figurerar i en mÀngd olika sammanhang och social hÄllbarhet framhÀvs som en viktig del i hÄllbarhetsarbetet bÄde pÄ nationell- och lokal nivÄ. PÄ den lokala nivÄn finns aktörer som stÀder och kommuner vars arbete och visioner för att uppnÄ social hÄllbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram bÄde för stadens utveckling, men ocksÄ för mindre enheter som stadsdelar och omrÄden inom stadsdelarna. Idag finns det ocksÄ en möjlighet att anvÀnda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hÄllbara de Àr bÄde avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hÄllbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spÄra social hÄllbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av omrÄdet Masthusen i VÀstra Hamnen, dÄ detta Àr det första omrÄde i Sverige som idag Àr delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningen: Hur reflekteras aspekter av social hÄllbarhet genom planprocessen, frÄn översiktsplan och aktualisering, vÀrdeprogram, detaljplans-beskrivning till hÄllbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spÄra social hÄllbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att anvÀnda indikatorer för social hÄllbarhet och spÄra deras förekomst i planmaterialet. DÄ en vedertagen definition för begreppet social hÄllbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hÄllbarhet som Statistiska CentralbyrÄn tagit fram.