Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Uppsatsen har Àmnat bidra till diskussionen om hÄllbar utveckling genom att undersöka hur begreppet anvÀnds inom de regionala strukturfondsprogrammen. UtifrÄn de tre dimensionerna av hÄllbar utveckling, social, ekonomisk och ekologisk, undersöks hur begreppet har behandlats i de tre regionala strukturfondsprogrammen för SkÄne-Blekinge, Stockholm och Mellersta Norrland. DÀrigenom utreds ocksÄ huruvida det förekommer nÄgra regionala skillnader. Uppsatsen utreder vilka faktorer som har pÄverkat programinnehÄllet och stÀller frÄgan om regionernas syn pÄ sig sjÀlva och rummet har haft nÄgon betydelse. Vidare har uppsatsen analyserat vad dessa skillnader eller likheter kan komma att fÄ för betydelse för Sveriges regionala utvecklingsarbete.

Det fanns frÄn 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framstÀllda vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gÀllande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hÀlsa har ett starkt samband och det finns dÀrför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av vitaminer till idisslaren. FrÄn den 1 januari 2006 Àr det tillÄtet enligt ny lag att ge syntetiska vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste vitaminerna för kor Àr vitamin D.

Vi Àmnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lÄgt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har stÀllt oss följande frÄgestÀllningar: Har framtidens konsument högt eller lÄgt intresse för ekologiska livsmedel? Vad Àr orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel Àr konsumenter mottagliga? VÄra resultat visar att framtidens konsument har lÄgt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror pÄ bristande kommunikation frÄn butiker och samhÀllet ut till konsumenterna. Andra orsaker Àr att livsmedel ofta konsumeras vanemÀssigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument Àr mottagliga argument bland annat, mer information, pÄverkan pÄ lokal nivÄ genom ekologisk konsumtion och ekologipoÀng nÀr man handlar ekologiskt..

Ekologisk mat har blivit ett hett Àmne. DÄ forskningen Àr tvetydig Àr det intressant att uppmÀrksamma vad  mÀnniskor faktiskt tycker. Studien bestod av tvÄ delar, en enkÀt dÀr deltagarna fick skatta sina tankar kring ekologiska produkter, och ett kompletterande experiment dÀr deltagarna fick skatta eko-mÀrkt eller omÀrkt kaffe. Studien undersökte 133 högskolestudenters sjÀlvskattade intresse för hÀlsa, miljö och tankar kring ekomÀrkning mot deras skattning av tre ekologiska produkter. Experimentet hade 43 deltagare och syftade till att undersöka om en halo-effekt förelÄg hos mÀrkningen pÄ ekologiskt kaffe.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

The aim of this study is to describe and analyze how adults who grew up in an exposed habitat experienced their upbringing and society's efforts and how it affected them in adult life. The method that we used was qualitative interviews. This method has given us a rich material, we believe. The results were analyzed by means of the theory we used and past research in the field. All of our respondents have in common that they were insecure in childhood.  And everyone has had negative consequences of their childhood into adulthood.

Detta kandidatarbete i landskapsarkitektur har utförts vid Institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vÄrterminen 2010. Uppsatsen behandlar hÄllbar stadsutveckling med fokus pÄ förtÀtning som kommit att bli en vÀlanvÀnd metod i dagens stadsutveckling. Studien talar för att alla element i staden bidrar till förtÀtning, i synnerhet grönstrukturen, som numera ofta Àr utsatt för exploatering. Uppsatsen förklarar grönstrukturens vÀrden och roll som förtÀtningselement och föresprÄkar en funktionell tÀthet. Slutligen behandlar studien förtÀtning inom de Àldre bostadsomrÄdena GÄrdsten och JÀrnbrott i Göteborg.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Stadsdelar med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil planlĂ€ggs runt om i Sverige och övriga vĂ€rlden, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stĂ„tt högt pĂ„ den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet dĂ„ Sverige skulle bli ett föregĂ„ngsland inom hĂ„llbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts pĂ„ hĂ„llbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utprĂ€glad hĂ„llbarhetsprofil varav VĂ€stra Hamnen i Malmö med start i Bo01- omrĂ„det, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg Ă€r bland de största pilotprojekten. Det som omrĂ„dena har gemensamt Ă€r att de alla Ă€r centralt belĂ€gna pĂ„ industrimark med byggnader av miljövĂ€nliga material och diverse ekosystemtjĂ€nster finns pĂ„ omrĂ„det. Stadsdelarna anses hĂ„llbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Studien behandlar Stratford, London och syftar till att utifrÄn olika perspektiv analysera den pÄgÄende stadsförnyelsens betydelse för Stratford och dess invÄnare samt vilken del de Olympiska Spelen haft i stadsförnyelsen. För att undersöka detta fokuserar uppsatsen pÄ att studera konsekvenserna av stadsförnyelsen för faktorer som bostads- och arbetsmöjligheter i omrÄdet. Det undersöks utifrÄn frÄgestÀllningarna: hur har stadsförnyelsen i Stratford pÄverkat Stratford och dess invÄnare, med betoning pÄ arbete och bostad samt pÄ vilka sÀtt har OS haft betydelse för stadsförnyelsen i Stratford. Studien relaterar till teorier kring gentrifiering och globala stÀder. Uppsatsen har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier av dokument frÄn bland annat London Borough of Newham och London Legacy development Corporation samt observation.