The purpose with the essay is to point out how the main differences of the Helsinkicommission, Helcom and Baltic 21 can be explained from a general perspective and with a specific focus on two of their ongoing projects: Baltic 21 Lighthouse projects and The Baltic Sea Joint Comprehensive Environmental Action Plan. And to investigate how the organisations them selves formulates the purpose of the two projects. This will be an indication on why environmental problems are handled with in a traditional matter although the rhetoric of the environmental politics is permeated by the concept of Sustainable Development.This dilemma is being treated from the theoretical approaches of Ecological Modernisation and Sustainable Development and linked to how these organisations actually carried out their work and how the historical heritage have a role to play in this complex of problems. The results of the essay shows that concrete differences exists in the way that the two organisations are constructed and how their ongoing projects are designed and formulated. These differences can be derived to the theoretical platforms Ecological Modernisation and Sustainable Development and be explained by in witch political context the organisations were created.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frågeställningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter från olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, såsom kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som påverkar konsumtionen?. Fokus ligger på tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, Hägersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiområdet berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Att köpa ekologiskt är ingen ny företeelse, men i takt med att både e-handel och efterfrågan på ekologiska varor konstant ökar så behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krävs förståelse för användaren och dess behov. Genomatt kartlägga målinriktade beteenden går det att påvisa när en användare är mottaglig för ett ekologiskt val på en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrån användares målinriktade beteende och denna kan användas som stöd av designers för att förstå när en användare är mer mottaglig för ekologiska val på en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartläggning över när en användare är mer öppen för ekologiska val..

Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn för att kunna motivera familjen till en mer hälsosam livsstil.Insamlandet av material skedde genom frågeformulär som skickades ut via mail till 30 skolsköterskor i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog sju skolsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskan upplevde ett flertal hinder i mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn. De hinder som upplevdes vara mest förekommandevar föräldrars känsla av att ha blivit kränkta och kritiserade av skolsköterskan samt att det fanns tillfällen där föräldrarna ville klara av problemet med barnens övervikt/fetma själva.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.Vid studien har framkommit att:* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten.

Jag har genom en enkätundersökning tagit reda på vilken möbel det finns behov av i storadelar av världen med ambitionen att sedan designa den. Grundtanken utgår ifrån att manska tillverka möbler på den plats de ska säljas, med lokala material och tillverkare. På såsätt kan man kanske minska miljöpåverkan, göra designade möbler tillgängliga för fler,stärka länders nationella självkänsla och ekonomi och höja statusen på lokala material.Möbeln som alla behöver är en förvaringsmöbel. Jag har designat ett fristående, modulärtförvaringssystem. Det är flexibelt och lättillverkat och erbjuder samtidigt något nytt..

Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse för hur samverkan kan stimulera landsbygdens företag och organisationer att utvecklas, förbättra sin ekonomi och öka sin konkurrenskraft. Genom en litteraturstudie av begreppen nätverk, samverkan och småföretagande samt en fallstudie av ett samverkansprojekt från Dalarna ?Dalecarlia River ? an Experience? har nätverkande och företagssamverkan problematiserats. Studien visar på företagens utvecklingspotential i företagssamverkan på kort och lång sikt, det framkommer också hur företagen har arbetat tillsammans för att nå en samverkan för att med tiden gå tillbaka till ett samförstånd..

AbstractAt the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD.

Storstäderna växer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga på ifall man inte vill offra naturområden. En lösning är att bygga på höjden, det vill säga öka antalet våningar. Det är vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrättsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhället en tjänst och är med och mättar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla är hur ekonomin i olika föreningar ändras i samband med takpåbyggnad med en eller flera våningar och hur detta skiljer sig utifrån olika tekniska lösningar. Syftet är att utifrån detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som överväger att göra en sådan ombyggnation. De metoder vi kommer använda är granskning av dokumentation och handlingar från olika föreningar som har genomgått en takpåbyggnad av en eller flera våningar.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna.

I ett samhälle där miljöfrågorna tar allt större plats i media och i politiken växer miljömedvetenheten hos konsumenterna. Allt fler handlar ekologisk mat och återvinner i hemmet. Den ?gröna? marknaden är med andra ord en växande marknad där det finns möjligheten att kunna sälja ?gröna? produkter inom alla områden.Rapporten har syftat till att utreda de samband som finns mellan en ökad miljömedvetenhet hos marknaden och företags innovationsprocesser utifrån denna ökning. Rapporten bygger främst på resultat från intervjuer med två stycken företag, i denna rapport Ericsson och Vattenfall, men tar även med kortare resultat och analys från intervjuer med ytterligare sex stycken företag inom olika industrier.Rapporten visar på att just marknaden har en relativt liten påverkan.

SammanfattningSyftet med denna studie har varit att belysa hur föräldrar i familjer med minst en studerande förälder väljer att fördela föräldraledigheten och vilka skäl som ligger bakom denna fördelning. Genom att belysa fördelningen av föräldraledigheten hos denna grupp finns möjligheten att finna vilken roll olika omständigheter, som studievillkor och ekonomi, spelar i hur föräldrar väljer att fördela föräldraledigheten.Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med 4 föräldrapar. Urvalskriterierna var: (1) föräldrarna bor tillsammans, (2) har minst ett gemensamt barn iåldern 1-3 år, samt (3) minst en av föräldrarna hade studier som huvudsaklig sysselsättning innan föräldraledigheten.Resultaten visade att reella villkor, ekonomi, arbetsvillkor och studievillkor och ideologi, jämställdhetsideal, habitus, ideal om föräldraledigheten, föräldraskapet och amning,var de huvudsakliga faktorer som påverkar hur föräldrarna valde att fördela föräldraledigheten. Det centrala är förhandlingen som sker både inom individen och mellan individerna i förhållandet. Genom individens habitus skapas de föreställningar om jämställdhet och föräldraskap vilket influerar hur individen ser på amningen och tillsammans påverkar dessa hur idealet för föräldraledigheten formuleras.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Det är många faktorer som påverkar stadsutvecklingen och som skapar stadens identitet. Medverkande krafter är de offentliga och privata aktörernas intressen, den nationella bostadspolitiken, den befintliga fysiska strukturen samt stadens historiska bakgrund. I en tid då globalisering och kulturella förhållanden skapar en konkurrens mellan städerna kan stadens identitet och ekonomisk utveckling ses som viktiga faktorer i strävan efter att göra staden attraktiv. Avregleringen av bostadsmarknaden har bidragit till att privata aktörer får allt större inflytande över stadsutvecklingen. Olika grupper som till exempel företagarföreningar satsar på stadskärnans förnyelse.