The objective of this study was to make an inventory and a potential analysis of the organic beef production in the region of Gävleborg, Sweden. A survey was conducted, where a questionaire was sent to all farmers in the region who had environmental subsidies concerning organic cropping systems in 2001. In total, there were 701 farmers, of which 46 % participated in the study. Three slaughter houses were interviewed to get their pictures of the development of organic beef production. The study shows that there are potentials and interests in the region to increase the production of organic beef.

Tail-biting in pigs is an animal welfare issue and in Sweden during 2002 the producers lost tree million Swedish crowns because of tail biting. This economic loss depends on the pigs which are discarded at slaughter because of tail biting. Tail biting can be separated into two stages, "pre-injury" and "injury". The aim of this study is to investigate if tail biting depends on environment or genetic background.A lot of research on the environments effects on the behaviour of pigs but not so much on the genetic effects has been performed. The frequency of tail biting in pig farms influence among others of environment enrichment, ventilation, gender and breed of the pig.

Organic animal husbandry has received a lot of criticism lately. The aim of this literature review was to examine if the rules and principles of organic pig farming give better or worse welfare in comparison to the conventional systems in Sweden. Health, physiology and behaviour have been used as indicators of welfare in this study. This is due to the importance of using more than one indicator in welfare assessments. Studies have shown that organic pigs have more remarks on joints when slaughtered, but these remarks can be reduced by vaccination against erysipelas.

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

The aim of the study is to investigate attitudes about rapists and to determine whether it is felt that they need treatment, imprisonment or a combination of the two. The study examines differences in attitudes between two different educational groups. The first group of students is comprised of those studying on programs that lead to careers working with people, whilst the other contains students who will work in business administration. The investigation also includes views on which punishment alternative the informants believed to be the most appropriate. The same differences are also investigated between gender and age.

Uppsatsen behandlar förnyelseåtgärder på flerbostadshus från perioden 1961-1975, under rubriken Hållbar förnyelse av rekordårens bebyggelse. I uppsatsen ligger fokus främst på ekologisk hållbarhet i renovering och förnyelse av denna bebyggelse, och inte i så stor utsträckning ekonomisk och social hållbarhet. Uppsatsen innehåller tre avsnitt. Första delen handlar om vad som gjorts på detta område i Sverige idag, vilket vi redovisar i en beskrivning av ett antal områden som studerats närmare genom studiebesök på olika platser och hos konsulter. Denna information tillsammans med ytterligare information från tillgänglig litteratur på ämnet har vi sen sammanställt i en slags åtgärdsbank som fastighetsägare ska kunna använda för inspiration.

Ett av målen inom forskningsområdet artificiell intelligens är att simulera mänskliga egenskaper och beteenden i en maskin. Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något som efterliknade den mänskliga inlärningsförmågan i roboten AIBO ERS-210. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av Skinners teori om operant betingning. Syftet besvarades genom ett experiment som gick ut på att undersöka hur AIBO?s benägenhet att lyda tre olika kommandon påverkades av belöning och bestraffning.

Det här är ett arbete om ekologisk dagvattenhantering i Stockholm. Området vi har valt att arbeta med är Kungsträdgården som ligger vid vattnet i centrala Stockholm. Arbetet är utfört dels som en skrivuppgift och dels som en gestaltning som behandlar de praktiska lösningarna i kombination med ett estetiskt värde. Gestaltningsförslaget ingår i en internationell tävling för studenter som har hållbart tänkande i fokus.

Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.

Grishälsan inom KRAV-certifierad produktion har förändrats det senaste årtiondet och besiktningsstatistik utmärks numera av fler ledanmärkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smågrisdödlighet är bekymrande eftersom det strider mot den ökade välfärd som KRAV eftersträvar och konsumenterna efterfrågar. När djurvälfärd diskuteras måste man dock notera att detta är ett brett och svårbedömt begrepp som kan definieras på olika sätt. Idag talas det framför allt om tre synsätt som utgår antingen från djurets känslor, dess hälsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar får genom djurhållningen utlopp för fler naturliga beteenden och därmed ökat välbefinnande men när man ska väga detta mot den ökade ohälsan blir det svårt att avgöra vad som är viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mätsystem för djurvälfärd som inkluderar flera kriterier.

The Swedish government has proposed that 20 % of the cultivated land in Sweden should be organic by the year 2010 (The Swedish Board of Agriculture, 2008). In addition to this the production of organic food like milk, meat and egg should increase considerably. To reach the government?s goal it is necessary that the Swedish farmers get motivated to convert their production from conventional to organic. Milko is a dairy association that has chosen to focus on organic products, they want to be the leading organic dairy association, and therefore they have a large need for organic milk (Milko, 2008).

Idag finns ett växande engagemang för hållbar dagvattenhantering. Ämnet är högaktuellt då vi står inför klimatförändringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hållbar planering av våra städer för att säkerställa en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hållbar dagvattenhantering, med fokus på ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala åtgärder och öppna dagvattenanläggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet på naturlig väg.

I wrote this essay with the aim to explore, understand and get some insights into what it is that effects the possibilities to plan for ecological sustainability and make it happen. There is no clear definition of sustainable development but world top meetings and reports have developed goals and strategies. I will present some of the theory at hand but most of this essay is based on six interviews with planners at local governments from around the country. Several of the local governments are using the goals issued by the state government by putting them into their large scale plans. During the interviews some obstacles were identified, like a lack of resourses, disadvantaging powerstruktures, conflicts with marketeconomy and simply different meenings about what ecological sustainability is in practice. My method of getting information through interviews and documenting them by taking notes had, as all methods, it?s weakneses.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.