Rampfeber är ett stort problem även för universitetsstudenter, som har valt en yrkesinriktning i vilken att stå på scen är ett vanligt inslag. Rampfeber kan medföra att individer väljer bort yrkesinriktningar som de annars är intresserade av och kan försämra prestationer och hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan lärar- och civilingenjörsstudenter på LTU när det gäller rampfeber. En första hypotes är att rampfebern är lägre på det universitetsprogram, där publika framträdanden inträffar regelbundet och i det här fallet lärarprogrammen. En andra hypotes är att lärarstudenter tillämpar coping-strategier i lägre utsträckning och en tredje hypotes är att rampfebern är lägre hos män.

Dramaten och Operan fick som två av 26 institutioner under 2011 direktiv från regeringen att utveckla strategier för sina barn- och ungdomsverksamheter avseende åren 2012-2014. Denna studie ämnar analysera hur dessa verksamheter har närmat sig direktiven samt jämföra deras tillvägagångssätt. Därmed avgränsas studien till Dramatens och Operans barn- och ungdomsverksamheter: Unga Dramaten och Unga på Operan.Denna analys görs mot bakgrunden av regeringens styrningsmodeller för statliga myndigheter samt mot bakgrund av Sveriges kulturpolitik. Studien tittar även närmare på synen på barnkultur och hur man politiskt arbetar med att integrera barnperspektivet i kulturen.Personliga intervjuer har genomförts med anställda på Unga Dramaten och Unga på Operan samt med Dramatens och Operans förvaltare på Kulturdepartementet. Frågeställningarna för undersökningen har legat som grund för intervjuguiderna.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete består av två delar där första delen innefattar en litteraturstudie och den andra delen en metodundersökning. Litteraturstudien behandlar dyslexi och musik ur både ett medicinskt och ett pedagogiskt perspektiv för att skapa en förståelse för var i hjärnan dyslexi och musik processas. Men också för att finna olika metoder och strategier, med fokus på färg, som kan hjälpa den musicerande dyslektikern i både enskilt lärande och klassundervisning.Arbetets andra del, metodundersökningen, bygger på en studie av Lisa Kindbergs egna färgkodningsmetod. Metoden baseras på att varje ackord med tanke på dess grundton har sin färg vilket har som syfte att förenkla läsningen av ackordanalyser. Test på både dyslektiker och icke-dyslektiker i Kronobergs län har genomförts där en kort intervju om deltagarnas upplevelser har följt.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.

Projektet Connect hos Sandvik system development efterfrågar en applikation för att lösa rapporteringen av sina datakonverteringar mellan olika system. Systemet som data konverteras till är PeopleSoft, som är ett av Oracels databassystem. Applikationen skapas med hjälp av diverse verktyg som finns integrerade i PeopleSofts egna verktygspaket PeopleTools, där PeopeCode som är PeopleSofts egna programmeringsspråk inkluderas. Applikationen genererar en rapport innehållande tre delrapporter, varav en delrapport på fel och avvikelser som skett under en konvertering, en delrapport där data innan och delrapport med relevant data gällande en konvertering..

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebär att skolan dagligen motsätter sig kravet att alla elever skall få en likvärdig utbildning.Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares inställning till skolans jämställdhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lärare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att inställningen hos lärare är nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jämställdhetsuppdraget. Inställningen visar sig tydligt då lärares strategier för att arbeta med jämställdhetsuppdraget varierar beroende på grad av inställning.

I samband med att konkurrensen ökar inser företag vikten av att positionera det egna företagsnamnet som varumärke för att lyckas på marknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag internt använder sitt företagsnamn vid positionering. För att uppnå syftet genomfördes personliga intervjuer med VD, marknadsdirektör och produktionschef på AB Älvsbyhus. För att skapa en unik och svårimiterad position har det framkommit att företag är beroende av hur väl det internt lyckas med att bygga det egna företagsnamnet som varumärke. Studien visar att företag internt positionerar det egna företagsnamnet som varumärke genom att stå fast vid sin övertygelse om vad varumärket står för och förmedla denna bild till de anställda och intressenterna.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka bakomliggande krafterna som gör att människor använder Blocket och se vilka strategier som kan användas för att bryta dessa krafter..

SyfteSyftet var att studera hur meningsutrymme utvecklades och kommunicerades i förhandlingssituationer mellan barnen i en förskoleklass. För att belysa det ställdes frågor om vilka kommunikativa strategier och genrer som kom till uttryck när barnen skapade sig och tilldelades meningsutrymme i interaktion med sina kamrater. Andra frågor som ställdes var vilka kommunikativa strategier och genrer som tog överhanden samt varför dessa dominerade över andra.MetodEn förskoleklass observerades med hjälp av videofilmning i situationer då barnen i första hand organiserade sin verksamhet själva. Förhandlingssituationer som för en utomstående vuxen gick att följa valdes ut i aktiviteter där barnen uttryckte sig verbalt. Urvalet gjordes även med tanke på att exemplen skulle ge så mångfasetterade perspektiv som möjligt på hur kommunikativa strategier och genrer uttrycktes.TeoriUppsatsens teoretiska perspektiv inspirerades av ett sociokulturellt perspektiv.

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer.

Denna rapport syftar till att utreda vilka hinder och problem som finns i samarbetet mellan studenter, näringsliv och universitet samt om bristande ekonomistyrning är en kritiskt begränsande faktor för detta. Bakgrunden är tecken på att elektronikbranschen i Norr- och Västerbottenregionen inom kort riskerar att lida brist på adekvat kompetens och därför har behov av att arbeta mot studenter och universitet för att på sikt, bygga en stadig bas för rekrytering. En fallstudie har genomförts mot en samarbetsorganisation för elektronikföretagen i regionen och några av dess anslutna företag. Arbetsmetoden har varit kvalitativ och intervjuer har genomförts med personer i ledande befattningar. Resultaten innefattar att ekonomistyrningen generellt är relativt outvecklad i företagen.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.