Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka drivkrafter det finns för att jobba aktivt med miljöarbete, syftet Àr ocksÄ att ta fram viktiga strategier som Àr viktiga för smarta Ätervinningssystem. I den hÀr undersökningen Àr det Ätervinningsarbetet det framförallt handlar om som miljöarbete. Undersökningen har genomförts i samarbete med företaget Ad Infinitum i BorÄs (Sverige) som Àr ett avfallsföretag. DÀr har jag genomfört intervjuer genom en fallstudie pÄ tre av Ad Infinitums kunder. I rapporten presenteras forskningsfrÄgorna som anvÀnts vid intervjuerna och vilka underfrÄgor som ocksÄ stÀllts.

Denna kvalitativa studie diskuterar Àmnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus pÄ mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielÀrare för att belysa Àmnes­ integrering och förÀndringar inom bild­ och svenskÀmnet. Diskursanalys anvÀnds som metod för att kartlÀgga diskurser och belysa frÄgor om makt och förÀndring inom omrÄdet ?ord och bild?. I bÄda Àmnenas kommande Àmnesplan sker en förskjutning mot bÄde Àmnets och de enskilda kursernas innehÄll.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

I detta examensarbete undersöks fem lÀrares uppfattningar om elevers svÄrigheter med innehÄll i mekanik, samt vilka strategier lÀrare uppger att de anvÀnder för att lÀra ut detta innehÄll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lÀrare frÄn samma omrÄde i Sverige. NÄgra generella slutsatser frÄn resultatet kan dÀrför inte göras, dÀremot ges en inblick i vilka svÄrigheter dessa lÀrare uppfattar att elever har och vilka strategier de sÀger sig anvÀnda. Resultatet frÄn detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskÀlla för lÀrarstudenter och lÀrare. Det framkommer att lÀrare inte uppfattar att mekanik Àr svÄrt jÀmfört mot andra omrÄden i fysik.

Inledning: Human Resources Strategy tar upp viktiga begrepp för hur man ska hantera och behandla sina medarbetare, vilket Àr ett relevant Àmne i dagens samhÀlle dÀr man har fÄtt upp ögonen för hur strategier genom human resources kan genera vinst i företaget.Syfte: Syftet Àr att analysera hur ledare pÄ fyra utvalda hotell i Stockholm och Oslo arbetar för att fÄ sina medarbetare att prestera optimalt ur ett serviceperspektiv utefter den etablerade modellen Human Resources Strategy, och dÀrefter finna det hotell som lÀgger mest vikt vid strategierna i modellen.Metod och material: Uppsatsen Àr baserad pÄ fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer, 14 vetenskapliga artiklar, litteratur och en icke-deltagande/enkel observation pÄ fyra utvalda hotell, som ingÄr i nÄgot av medlemskapen; The Leading Hotels of the World eller Design Hotels.Resultat: Undersökningen visade att ledarna i studien ansÄg att det var av stor vikt att medarbetarna har kognitiv kompetens, blir utbildade inom företaget, fÄr motivation, belöning och förmÄner, samt kÀnner delaktighet och att de fÄr regelbunden feedback pÄ sitt arbete. Allt detta för att skapa en positiv arbetsmiljö och trivsel hos medarbetarna, eftersom det skapar förutsÀttningar för att leverera en högklassig service, men i vilken utstrÀckning beror dock pÄ hotellets storlek, förutsÀttningar och resurser.Slutsats: Det Àr viktigt att hitta rÀtt strategier för att pÄ sÄ sÀtt fÄ medarbetare att prestera efter hotellets direktiv gÀllande service. Det gÀller att hitta en balans och rÀtt strategier som stÀmmer överens med hotellets storlek, förutsÀttningar och resurser, för att skapa en positiv arbetsmiljö, vilket i sin tur pÄverkar medarbetarnas trivsel och prestationer.Nyckelord: Direktiv, Service, Strategier, VÀrdskap..

BAKGRUND: Föreningslivets hĂ€lsofrĂ€mjande potential var utgĂ„ngspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att frĂ€mja ungdomarnas fysiska och psykiska hĂ€lsa. I tidigare studier kring hĂ€lsofrĂ€mjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hĂ€lsa frĂ€mjas och skapas, Ă€r lika intresserat ur ett hĂ€lsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istĂ€llet fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frĂ„gestĂ€llningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka vĂ€rden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhĂ„ller det sig till de hĂ€lso­frĂ€mjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hĂ€lsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnĂ„ dessa vĂ€rden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gĂ„ngspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare frĂ„n sĂ„vĂ€l idrottsliga som estetetiska verksamheter.

Denna uppsats behandlar en grupp burmesiska flyktingar och deras olika vÀgar till anvÀndandet av det svenska sprÄket för att lÀsa och skriva. Syftet Àr att fÄ veta lite mer om hur de som vuxna lÀr sig ett andrasprÄk och vilka strategier de med fördel anvÀnder vid sprÄkinlÀrningen.Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer som spelats in pÄ minidisk och sedan transkriberats. Hela materialet har sedan sammanstÀllts schematiskt och dÀrefter analyserats med hjÀlp av teorier om sprÄkinlÀrningsstrategier.UtifrÄn sin bakgrund i Burma och i Thailand berÀttar informanterna om sina tidiga lÀs- och skriverfarenheter. Flera av dem har gÄtt sÄ kort tid i skolan att de med svenska mÄtt mÀtt knappt har en funktionell litteracitet vare sig pÄ modersmÄlet, karenska, eller pÄ det officiella sprÄket, burmesiska. Det Àr dock viktigt att ha i Ätanke att kraven pÄ lÀs- och skrivkunskaper inte Àr lika omfattande i hemlandet som hÀr i Sverige.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att lyfta fram hur specialpedagoger och klasslÀrare arbetar med individualisering och individanpassning för alla elever och tydliggöra vilka strategier yrkesgrupperna anvÀnder sig av för att individualisera och individanpassa. I Lpo 94 stÄr det att: ?Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (s.4). Genom att ha gjort sju kvalitativa intervjuer, med fyra specialpedagoger och tre klasslÀrare, och studerat olika författares teorier om individualisering har vi försökt att se över goda strategier i att individualisera och Àven problematiserat dem. Goda strategier som framkom var bland annat att arbeta multisensoriskt, se över elevens styrkor samt att ha tillgÄng och anvÀnda sig av rÀtt hjÀlpmedel.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Sammanfattning I den hÀr studien har jag valt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv i skolÄr 1-2, studera arbetsformen Eget arbete. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. Det finns forskning som har ifrÄgasatt arbetsformen och som visar pÄ att Eget arbete Àr en av olika faktorer som pÄverkat elevers försÀmrade Àmneskunskaper sedan början av 1990-talet. Syftet med denna undersökning Àr att skapa större insikt i hur vi ökar möjligheterna till att elever fÄr sina behov tillfredstÀllda under lektioner med Eget arbete i skolÄr 1-2. Samt att undersöka i hur stor utstrÀckning eleverna ges möjlighet till inflytande över arbetsuppgifterna och till socialt samspel under lektioner med Eget arbete. Undersökningen syftar ocksÄ till att undersöka vilka strategier lÀrare har för att hjÀlpa de elever som har svÄrighet att arbeta sjÀlvstÀndigt. I undersökningen har jag gjort intervjuer med tio lÀrare frÄn nio olika skolor.

I denna studie har vi försökt förstÄ vad ett kompetenshanteringssystem anvÀnds till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer pÄ ett konsultföretag som anvÀnde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet anvÀndes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet gÄr det att avlÀsa att anvÀndning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten anvÀnde systemet frÀmst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur man som lÀrare kan hjÀlpa elever att nÄ god lÀsförstÄelse, med fokus pÄ att göra inferenser, samt att ta reda pÄ vilka kunskaper elever behöver för att kunna göra inferenser. Studien har gjorts i form av en Learning Study.Med Learning study som metod urskiljer man en förmÄga eller kunskap man vill att eleverna ska utveckla och söker sedan reda pÄ de kritiska aspekter som finns inom lÀrandeomrÄdet. En process följer, dÀr man testar elevernas befintliga kunskaper och ett lektionsupplÀgg planeras, genomförs och analyseras. En eller flera nya lektioner planeras, genomförs, analyseras och revideras. Ett eftertest i nÄgon form görs för att pröva elevernas kunskaper efter lektionstillfÀllena.Studien genomfördes i en Äk 3 och resulterade i följande: De kritiska aspekterna bestÄr av ett antal förmÄgor, sÄ som att sammanfatta text, god ordförstÄelse och att kunna göra sig inre bilder av det lÀsta.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

I institutionella samtal sÄsom nÀrstÄendesamtal mellan en logoped, en nÀrstÄende till en person med afasi och personen med afasi rÄder en asymmetri gÀllande maktförhÄllandet. Asymmetrin som uppstÄr i det institutionella samtalet kan innebÀra att samtalsdeltagaren med minst makt upplever ansiktshot. I samtal ses förstÄelse som en dynamisk process och nÀr förstÄelsen innebÀr ett problem i konversationen störs den pÄgÄende aktiviteten. Mottagaren kan lösa problemet som uppstÄtt genom att ge talaren en candidate understanding. Hur kommunikativa strategier anvÀnds i nÀrstÄendesamtal Àr ett relativt obeforskat omrÄde och ett viktigt omrÄde dÄ nÀrstÄendesamtal Àr en vanligt förekommande för logopeder.