SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Studien syftar till att beskriva HR-personers upplevelser av innebörden och nyttan av nätverk. Den skildrar även deras tankar kring betydelsen av hanteringen av en tyngre arbetssituation. Slutligen undersöks innebörden och svårigheten att arbeta professionellt inom HR. Materialet från fem djupintervjuer genomgick en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att nätverk framförallt handlar om att underlätta för den egna individen.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare.

Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.

Från introduktionen av detaljisternas egna märkesvaror har utvecklingen gått från att produkterna varit av lågpriskaraktär till att idag även vara mervärdesprodukter, så kallade premiumprodukter. Uppsatsens syfte är tvådelat; dels att ur ett företagsperspektiv undersöka hur och var detaljisten genom sin produktutvecklingsprocess skapar premiumprodukternas mervärde, dels att ur ett konsumentperspektiv undersöka vilka mervärden konsumenterna ser med detaljisternas premiumprodukter. För att uppnå detta studeras premiumprodukter i livsmedelsbranschen, närmare bestämt ICA Gott Liv. Som teoretisk utgångspunkt används produktutvecklingsprocessens fem faser samt olika faktorer/värden som påverkar konsumenters val av varumärke. För att svara på företagsperspektivet ställdes frågor till ICA, den största svenska detaljisten, och Arla, en stor leverantör på den svenska marknaden.

Hälsa är ett begrepp som har förändrats över tid. Chefers hälsa har diskuterats en hel del men däremot har inte chefsnivåns betydelse för den egna upplevda hälsan diskuterats. Syftet med denna studie var att beskriva tre chefers upplevelser av egen hälsa från deras egen chefsnivå. Metod: Den empiriska studien genomfördes genom tre kvalitativa intervjuer i form av en halv (semi) strukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier; krav och kontroll, stödets betydelse samt chef och ledarroll.

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lärares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsärskoleklasser, där även elever i inriktningen träningsskola ingår. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lärarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltså varit att utgå från ett nuläge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra är hur interaktionen såg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén på interaktionen har kunnat utvecklas. TeoriI studien har genomgående ett sociokulturellt perspektiv antagits, där Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framträdande roll.

Uppsatsen använder postkolonial teori för att analysera och jämföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll på dessa två filmer av främst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; är mer svårtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företräder Japan sig själv, medan amerikaner företräder Japan i ?Lost in Translation?.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill också göra en jämförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Utöver detta sökte vi litteratur inom ämnet som vi kunde knyta an svaren på våra enkäter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker både relativt ofta och mycket alkohol och hälften känner sig berusade nästan varje gång.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

Syftet med vår studie var att lyfta fram de äldres röster när det gäller införandet av Göteborgsmodellen. Vi ville undersöka deras upplevelser och tankar kring den nya utformningen av äldreomsorgen. Vidare ville vi undersöka om Göteborgsmodellen kan beskrivas som salutogen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat sex äldre personer som har bistånd i form av hemtjänst och är boende i Göteborgs kommun. I den teoretiska delen av uppsatsen har vi beskrivit KASAM och det salutogena synsättet samt att vi utgår från kommunikationsteori och beskriver en relationsbaserad kommunikationsteori.

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod.