Att behålla lojala kunder är viktigt för många företag och butiker då de lojala kunderna anses vara mer lönsamma än att rekrytera nya. Det har under senare år ägnats mycket tid att förstå vad som påverkar kunders lojalitet. Uppsatsens undersökning bygger på att beskriva hur lojaliteten hos en person med synskador påverkas av dagligvarubutikernas butiksmiljö i val av butik. Personer med funktionsnedsättning fråntas ofta möjligheter som för andra kunder är självklara genom brister i butiksmiljön. Konsumenterna går till de butiker som inte försvårar deras sätt att utföra sin handel.

Forskningsfråga: Hur påverkas allivsbutikerna av att få Lidl eller Netto som granne och vilken betydelse har allivsbutikernas val av åtgärder för att differentiera sig för hur väl de lyckas konkurrera med hard discount-butiken? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur traditionella allivsbutiker påverkas av att en aktör med utpräglad lågprisprofil (hard discount) etablerar sig i närheten. Vidare är syftet att beskriva hur allivsbutikerna, genom olika åtgärder, arbetar för att differentiera sig från hard discount-butikerna och hur val av åtgärder inverkar på hur väl allivsbutikerna lyckas i konkurrensen med den nya aktören. Metod: Vi har, genom tio besöksintervjuer och tjugo telefonintervjuer med handlare och butikschefer i allivsbutiker, samlat in kvalitativ och kvantitativ data om hur dessa butiker påverkats av att få Lidl eller Netto i sin närhet och vilka strategier de använt för att möta den nya konkurrenten. De teorier som används vid analysen behandlar konkurrensstrategier och hur allivsbutiker påverkas av lågpristrenden i allmänhet och hard discount i synnerhet.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för, samt belysa och jämföra hur små företag som har både fysiska- och webbaserade butiker, potentiellt kan effektivisera försäljningen genom att kombinera sina fysiska- och webbaserade kundrelationer.Studien är utformad som en jämförande fallstudie där sex företag undersöks genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. De företag som har intervjuats är små produktföretag som bedriver försäljning via både en fysisk- och webbaserad butik. Företagen som har intervjuats är alla belägna i Kalmar eller på Öland.Kundrelationer är en väsentlig del för alla små försäljningsföretag som vill vara konkurrenskraftiga. Det är därför viktigt att arbeta fram strategier för kundhantering. Kundrelationer inom fysiska- och webbaserade verksamheter har olika styrkor och svagheter.

Det är ett vanligt förekommande problem inom handeln att kunden alltid hävdar sin rätt vid klagomål. Det är särskilt ett problem för butikerna som vill ha nöjda kunder samtidigt som de måste sätta gränser för att hålla butikerna lönsamma. Butikerna måste därför ha god kunskap om hur man ska kunna sköta klagomålshanteringen på bästa sätt. För att ta reda på hur olika butiker hanterar klagomål, har intervjuer genomförts med både butikschefer och säljare i fyra butiker inom elektronik- och sportbranschen. Genom dessa intervjuer fick vi reda på hur de anser att man ska ta hand om missnöjda kunder, samt vilken utbildning de har inom detta område.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

För detaljhandelsbutiker har den personliga försäljningen blivit en viktig faktor att konkurrera med på marknaden. Det hela innebär att säljaren ska kunna förmedla sina produkter på bästa sätt och genom olika påverkningsmetoder styrka kundens beslut inför ett köp. Vi kommer med den här rapporten att introducera dig som läsare om hur den personliga försäljningen skiljer sig mellan de två branscherna för skönhet/kläder samt elektronik. Här har även en koppling gjorts till hur kunden samt säljarens beteende och agerande varierar beroende på om butiken säljer låg- eller högengagemangsprodukter samt påverkan från produkternas attribut.Undersökningen för uppsatsen har utförts med sammanlagt åtta personliga intervjuer. Fyra av dem med två butiker inom skönhet/klädesbranschen samt de resterande fyra med två butiker inom elektronikbranschen.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Stockholms innerstad är tydligt uppdelad i sina olika stadsdelar. Stadsdelarna skiljer sig imånga avseenden gällande befolkning, image och i den allmänna uppfattningen hosstockholmsbor. Dessa skillnader i stadsdelar i kombination med ett intresse för köpcentrumoch hyresgästmix resulterade i en undran om köpcentrum belägna i olika stadsdelar ser olikaut avseende hyresgästmix och image.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en inblick i ämnet hyresgästmix. Ilitteraturen fanns mycket information om hyresgästmix och image utanför Norden, främst IUSA och Storbritannien. En kort fördjupning inom relevanta begrepp gjordes.En statistisk undersökning genomfördes för att ta reda på mixen av hyresgäster i de trestudieobjekten Fältöversten, Ringen Centrum och Västermalmsgallerian.

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Föreliggande rapport har som syfte att uttyda om det finns ett behov hos marknaden för företaget hp;s koncept, skylta.nu, som innebär att mindre butiker själva ska kunna framställa eget skyltmaterial. För att få underlag för rapporten har en undersökning om företaget hp och deras nya koncept gjorts samt en fördjupning i ämnet marknadsundersökning.Marknadsundersökningen utfördes i form av en enkät och djupgående intervjuer till målgruppen. Målgruppen är satt som mindre butiker i hela landet. För att marknadsundersökningen skall vara möjlig har målgruppen delats in i kluster, en galleria i Stockholm och en galleria i Borlänge.Enkäten är uppdelad i tre kategorier för att respondenten enkelt ska kunna förstå och fylla i den snabbt. Syftet med enkäten är att kunna se hur butiken får sitt skyltmaterial i dagsläget och om det finns behov av hp;s koncept.Antalet utdelade enkäter blev 130 stycken ( 80 i Stockholm och 50 i Borlänge) med ett bortfall på 26 stycken.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke.

Påverkas besökarnas konverteringsgrad av bemanningen? Hur bör man bemanna för att hinna med alla besökare? Kan man matematiskt ta fram en nivå för butiksbemanning utifrån historisk data?Den här rapporten undersöker möjligheten att förutse besöks- och försäljningsmönster för butiker i telekombranschen, och tidsåtgången för respektive med en tillräcklig säkerhet för att praktiskt kunna användas för schemaläggning.Denna rapport visar att det är möjligt att förutspå förväntad ankomstintensitet med en statistisk säkerhet som möjliggör bemanningsanpassningen efter denna. Den visar också att både förväntad betjäningstid och inköpsmönster är viktiga faktorer för att kunna prognostisera framtida bemanningsbehov. Det har setts att förväntad betjäningstid och försäljningsmönster är svårare att prognostisera med hög statisk säkerhet. Rapporten visar att det är möjligt att matematiskt konstruera en modell för att ta fram förväntad ankomstintensitet och förväntat antal köp och i kombination med förväntad betjäningsintensitet ta fram en rekommenderad bemanningsnivå.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna.

Den här studien genomfördes i Helsingborgs kommun som ett examensarbete inom livsmedelstillsynsprogrammet på Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Idén med uppsatsen uppkom efter att författaren deltagit i ett möte på miljökontoret i Helsingborg. En kontroll som gjorts bland livsmedelsbutiker i kommunen visade att 60 % av livsmedelsbutikerna fick underkänt vid inspektioner. De områden som fick flest anmärkningar var rengöring och underhåll av lokaler och utrustning, internrevision och temperaturer i kylar och frysar. Över hälften av butikerna fick underkänt vid kontrollen vilket visar på att det uppenbarligen finns brister i egenkontrollen.

Titel: Exponera mera ? marknadsföringsknep i livsmedelsbutikNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Therese Eriksson och Madelene OlofssonHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2011-01Syfte: Syftet med studien är att se hur butiker inom dagligvaruhandeln exponerar sina varor och om det skiljer sig mellan små och stora butiker.Metod: Undersökningen är en kvalitativ studie och de företag som undersökts är livsmedelsbutiker i olika storlekar. Alla är de dock del i livsmedelskedjor. Studien har genomförts med hjälp av fyra personliga intervjuer med personer i någon form av ansvarsställning i livsmedelsbutikerna.Resultat & slutsats: Marknadsföringsmixen (fyra p:n) det vill säga plats, påverkan, produkt och pris, är ett marknadsföringsverktyg som handlare använder sig av inne i butikerna. Exponering i olika former är påverkansmetoder som är väsentliga för att få kundernas uppmärksamhet.I studien har det framgått att marknadsföringsverktyg används i stor utsträckning av livsmedelskedjorna.