Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Studien ämnar även undersöka hur eleverna ser på sitt eget lärande i det utvidgade klassrummet. Det är en kvalitativ studie och för att besvara våra frågeställningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. Frågeställningarna som ställs är: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lärande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Påverkas ett bostadsområdes trafikmiljö av hur det planerats? Det är frågan som ligger till grund för detta examensarbete. Arbetet har avgränsats till att endast behandla bostadsområdets trafikmiljö utifrån trafiksäkerhet och trygghet. För att besvara syftet har fyra bostadsområden i Luleå kommun undersökts och jämförts. De fyra områdena är Gamla Notviken, Hertsö Kullar, Lerbäcken och Lulsundet.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

This thesis is a case study that examines what political decisions have been taken and how these policies have been implemented. Further this thesis discusses how legitimacy of local policy makers and implementors is affected. The subject studied have been the social service of Jönköping municipality and the intervention of safe-housing aimed at women who have been, or are subject to violence by person close to them. In our study we have examined local policy within the territory of the intervention and how this policy is implemented. A qualitative method with semi-structured interviews was used in combination with quantitative methods to examine protocols from the social welfare board and an action program named "Skydd och stöd för misshandlade kvinnor och deras barn? [Protection and support for abused women and their children].The purpose of this study has been to highlight how the social services implemented the local policy of safe-house accommodation in Jönköping municipality from the legitimacy and discretion perspectives.

Syftet med denna uppsats är att värdera om fastighetsägarna och de boende på Elevhemsområdet i Malmberget anser att de får rätt ersättning för deras fastigheter av LKAB. Detta har gjorts i form av en enkätundersökning där 57 av 150 hushåll på Elevhemsområdet har deltagit. Hushållen har blivit tillfrågade om deras lägsta accepterade ersättningsnivå för att överlåta villa/tomt till LKAB. Teorin som har använts är minsta kompensationskrav (willingness to accept, WTA), som visar vad en individ är villig att acceptera i kompensation för att ge upp någon sorts tillgång, i detta fall individens villa/tomt. Hushållen på Elevhemsområdet har fått tre alternativ av LKAB då det aktuella området ska tömmas på grund av att det kommer utgöra ett riskområde.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

SAMMANFATTNINGStudiens syfte var att undersöka om det förekommer könsdiskriminering mot fäder i vårdnadstvister. Frågeställningar och syften som användes var: (1) Att undersöka om könsdiskriminering mot pappor i vårdnadstvister existerar. (2) Om och hur pappor upplever ett könsdiskriminerande bemötande på familjerättsenheter. För att besvara frågeställningarna användes en mixad design bestående av en kvantitativ vinjettstudie och en kvalitativ analys av texter. Vinjettstudien riktades mot familjerättssekreterare inom socialtjänsten som i sitt yrke arbetar med frågor som hanterar vårdnad, boende och umgänge i vårdnadstvister mellan två vårdnadshavare.

Syftet med denna studie var att beskriva behovet av stöd i form av handledning hos personal som arbetar i ordinärt boende med demensdrabbade personer. Studien omfattade intervjuer med sammanlagt åtta undersköterskor/vårdbiträden från två olika kommuner i Norrbotten. Personliga intervjuer användes för att få fram den enskilde intervjupersonens upplevelse. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som berörde erfarenheter av handledning och brist på handledning samt kommunikation med demensdrabbade personer. Resultatet av denna studie visade att personalen upplever sig ha ett stort behov av handledning men även behov av tid för reflektion.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syftet med denna studie är att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys varpå det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjänster inom flera olika områden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som är till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig själva och sina företag, samt vikten av att ha ett nätverk, dels för att få råd och stöd, men även för att generera kunder.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

I uppsatsen utreds om det utländska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterätten. I sitt eget hemland är truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan där behandlas trusters förvaltare som dess ägare och därmed även som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.När truster figurerat i svenska rättsfall har ofta trusten, utan närmare motivering, liknats vid en stiftelse. Regeringsrätten har ansett en utländsk stiftelse vara en utländsk juridisk person och en i Sverige begränsat skattskyldig person. Kan även trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrättsliga stiftelsebegreppet har upptäckts att stiftelsebegreppet är långt ifrån enhetligt.